Naturvårdsverket har med hjälp av IVL Svenska miljöinstitutet mätt förekomsten av mikroskopiska plastpartiklar och annat skräp i luften vid ett antal mätstationer över hela Sverige. Resultatet visar att ingen plats är helt och hållet skonad från sådana föroreningar.

Vid Storulvsjön i Medelpad, där mätstationen ligger långt från någon uppenbar utsläppskälla, hittade forskarna till och med en högre koncentration av vissa plastfibrer i luften än vid någon annan mätstation.

– Vi ser att det förekommer en långväga lufttransport. Det faller ner partiklar även långt från uppenbara källor, som tätorter där mikroplast kan komma från trafik, byggen och så vidare, säger Kerstin Magnusson, ekotoxikolog på IVL Svenska miljöinstitutet.

Däckslitage

En sak som överraskade forskarna var att även relativt stora gummipartiklar från vägtrafikens däckslitage kunde färdas med luften, dock inte lika långt som mindre plastpartiklar.

– Vi vet att sådana däckpartiklar sprids i vatten och vi hittar dem i sediment. Men tidigare har man nog trott att de är för tunga för att kunna färdas i luften, säger Kerstin Magnusson.

Även om själva däckgummit har blivit mindre giftigt på senare tid, så kan det bindas gifter från asfalt, avgaser och bromsbelägg när gummipartiklarna slits av mot vägen, vilket gör dem till en möjlig hälsofara, förklarar Kerstin Magnusson.

– Eftersom de bildas i den här trafiksituationen får de en blandning av olika farliga och cancerogena ämnen, så ur giftighetssynpunkt är de här partiklarna farligast.

Outforskat område

Hon påpekar att det är en ganska liten studie, som främst ger svar på att de här olika partiklarna faktiskt kan spridas via luften. Det är ett förhållandevis outforskat område. Tidigare undersökningar, både i Sverige och internationellt, har främst fokuserat på hur mikroplast och mikroskräp sprids via exempelvis markavrinning, vattendrag och havsströmmar – och att de förekommer i princip överallt på jorden, till exempel på Himalaya och vid Antarktis.

Eftersom det är en liten studie går det inte att dra alltför stora växlar på de koncentrationer som uppmättes i den svenska luften. Men Kerstin Magnusson menar att det nog ändå går att slå fast att nivåerna ligger strax under de värden som andra forskare fått fram vid motsvarande studier i Centraleuropa.

TT: Finns det anledning att bli mer orolig över luften vi andas in här i Sverige?

– Nej, jag skulle inte säga att det är ett hälsoproblem just nu. Men det är en viktig information att det sker spridning via luft. Det kan finnas anledning att se över det här och bli noggrannare med att begränsa utsläppen till luften, säger Kerstin Magnusson.

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.

– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.

Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.

Invändningar från facket

Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.

Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.

– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.

De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.

– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.