I vintras visade Uppdrag granskning i ett reportage hur magra kor vadade runt i sin egen avföring hos en av Arlas mjölkproducenter i Hälsingland. Nu har de gjort en uppföljning, som visar att det var långt ifrån enda gården med allvarliga missförhållanden.

Uppdrag granskning begärde ut samtliga förelägganden som rör kött- och mjölkproduktion under 2019 från Sveriges 21 länsstyrelser. Dokumentationen visar att totalt 210 gårdar inte har följt djurskyddslagen.

Enligt SVT Nyheter påminner rapporterna från besöken på gårdarna om det som avslöjades på mjölkgården i Hälsingland. Det handlar bland annat om smutsiga, skadade, sjuka och magra kor.

Flera djur kraftigt gödselförorenade

I rapporterna från Länsstyrelsen kan man läsa om hur det låg kvar döda kalvar i ströbädden och om en ladugård som inte rengjorts på tre år. I en annan rapport beskrivs hur flera av djuren blivit förorenade av gödsel, och om stora pälslösa områden med rodnande hud där gödseln lossnat.

Bland de 38 gårdarna som levererar mjölk till Arla finns en djurägare som dömts för djurplågeri, en som nu är åtalad för djurplågeri och en som har fått djurförbud mot att ta hand om mjölkkor.

Uppdrag gransknings reportage visar också att det finns ett stort antal gårdar som inte fick besök förra året. Länsstyrelserna hinner bara kontrollera en bråkdel av alla gårdar i Sverige under ett år, knappt tio procent.

"Behövs förbättring"

Ordförande för Lantbrukarnas Riksförbund, Palle Borgström, säger till SVT att inga djur i Sverige ska fara illa och att Uppdrag gransknings material över djurgårdar är en “marginell företeelse”.

– Utifrån alla de gårdar som finns är det ändå inte den generella bilden. Allt det du räknar upp är sådant som inte ska förekomma och det behövs förbättring, säger Palle Borgström i Uppdrag granskning.

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.

– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.

Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.

Invändningar från facket

Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.

Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.

– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.

De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.

– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.