Det är tidningen Omvärlden som granskat oppositionspartiernas vårbudgetmotioner och vad de anser om biståndet. Granskningen visar att Vänsterpartiet vill öka biståndet med en halv miljard, medan Sverigedemokraterna vill se en minskning på minst 20 miljarder kronor. 

Sverigedemokraterna uppger till Omvärlden att de istället vill satsa på humanitärt bistånd ”i krisens närområde” och tycker att en större del av biståndet bör gå till hälsovårdsinsatser, som till exempel att hindra vidare smittspridning av covid-19.

Enprocentsmålet ligger fast

I höstas var Moderaterna och Sverigedemokraterna i sina skuggbudgetar överens om att minska biståndet till 0,7 procent av BNI. Men nu har SD alltså ändrat sig, och vill minska ramen till 0,5 procent av BNI.

Kristdemokraterna håller fast vid att Sveriges bistånd ska vara 1 procent av bruttonationalinkomsten, som riksdagen kommit överens om.

Hittills finns inte någon majoritet i riksdagen för att överge enprocentsmålet, skriver Omvärlden, även om Peter Eriksson, minister för internationellt utvecklingssamarbete tidigare uppget att ”vi får vara nöjda om vi får behålla enprocentsmålet”. 

Om nu en stor del av befolkningen kanske blir arbetslös från de arbeten de har i dag så måste vi göra någon form av förändring av socialförsäkringssystemen, säger Helldén till radion.

Daniel Helldén har, tillsammans med två andra miljöpartister, lämnat motionsförslag till riksdagen om att låta utreda om basinkomst behövs. MP har även tidigare kommit med förslag om basinkomst, en garanterad inkomst för alla utan villkor.

Den här gången motiveras dock förslaget av AI-utvecklingen och enligt Daniel Helldén är det bråttom. Han säger att det klassiska sättet att arbeta kommer att förändras inom en ganska snar framtid.

Vi måste ta krafttag i det här. Det måste göras nu, säger Daniel Helldén.

Efter snåriga förhandlingar meddelade regerande Arbeiderpartiet och Senterpartiet samt Høyre och Fremskrittspartiet på tisdagen att de enats om mineralletning på havsbottnarna.

Olja och gas räknas inte som mineraler i detta sammanhang, så Norge ger sig i och med detta ut på oprövad mark.

– Vi startar en ny näring på norsk sockel, då är det viktigt med en bred majoritet, sade Marianne Sivertsen Næss (Ap) på en pressträff.

Men miljögrupper är bittert kritiska.

– Norge öppnar för oåterkalleliga ingrepp i områden där naturen är helt okänd, säger Frode Pleym från Greenpeace enligt nyhetsbyrån NTB.

– Det enda stortinget är rädda för är att Kina ska utkonkurrera Norge – inte konsekvenserna för livet i haven.

Världsnaturfonden WWF reagerar likadant.

– Internationellt försöker vi framstå som en fyrbåk för natur och klimat, på hemmaplan kör vi över fackkunskapen och offrar naturen för kortsiktig profit, säger generalsekreterare Karoline Andaur.

– I dag är det pinsamt att vara norsk.

Kritiska experter finner dock viss tröst i att miljökonsekvenserna av gruvdrift under vattnet först ska utredas, och att det finns frågetecken hur lönsam verksamheten kan bli. Därmed anses det tveksamt hur stora de tänkta satsningarna egentligen kommer att bli.