Innehåll

• Glöd

  • Ledare

    Tio år av fattigdom och stigmatisering

    I förra veckan läckte det ut ett förslag från den migrationspolitiska kommittén om att den som får ett definitivt avslag på sin asylansökan ska tvingas vänta tio år innan ansökan preskriberas och hen kan lämna…

  • debatt

    Skogsstyrelsen dödar 200-åriga tallar

    DEBATT. En gammal naturskog i Risveden med 200-åriga tallar kommer att förintas med Skogsstyrelsens godkännande. Att bevara naturskog är en förutsättning för den biologiska mångfalden. Avverkning av sådan skog utrotar arter. Denna verklighet är välkänd.

• Zoom

  • Etiopiska kvinnor vinner mark inom politiken

    Aldrig tidigare har så många kvinnor suttit på Etiopiens högsta politiska positioner som nu. Bedömare menar att kvinnors genombrott inom politiken kan bli viktigt för jämställdhetsarbetet i hela samhället.

• Radar

  • Svenska banker delaktiga i skövlingen av Amazonas

    Samtliga svenska storbanker har investeringar i bolag som bidrar till avskogning och övergrepp i Amazonas, enligt en ny granskning. Värst är Nordea med nästan 1,5 miljarder kronor i bolagen. Samtidigt har skövlingen ökat under de…

  • Djurrättsalliansen: ”Låt aporna gå i pension”

    På Karolinska Institutet i Stockholm lever fem försöksapor som kom till Sverige från Kina för cirka 10 år sedan. Nu visar utdrag från apornas journaler att de bland annat utsätts för stress, bitsår och skador.

  • Basinkomst funkar bäst i automatiserade samhällen

    Basinkomst verkar fungera bäst i ekonomier som till stor del förlitar sig på teknik och automatisering. I ett samhälle med självförsörjning som kräver mycket arbetskraft har en basinkomst inte samma funktion. Det visar en ny…

  • SD vill minska biståndet med hälften 

    Sverigedemokraterna föreslår i sin vårbudgetmotion att Sveriges bistånd ska halveras. En motivering är den pågående coronapandemin. I motionen står det också att Sverige inte kan skänka bort enorma belopp utan krav på motprestationer.

  • Amnesty: Krigsbrott av syriska och ryska styrkor

    Syriska och ryska militärstyrkor har upprepade gånger attackerat sjukhus och skolor i nordvästra Syrien, rapporterar Amnesty international i en ny rapport. Organisationen uppmanar FN:s säkerhetsråd att säkerställa att humanitär hjälp kan nå fram.

  • Heroinbrist får fler att söka vård

    När det blir svårt att få tag på heroin i coronakrisens spår söker allt fler hjälp hos beroendevården. Men många lämnas utan hjälp.

  • MP och V kritiska till migrationspolitiskt förslag

    Konflikterna hopar sig, men för första gången har partierna i migrationskommittén ett komplett förslag på förhandlingsbordet.Striden om Sveriges framtida migrationspolitik tar nu fart.

  • Ny studie behandlar oro kopplad till corona

    Går du in och läser om dödstalen i Italien var femte minut? En ny studie vid Karolinska institutet erbjuder en behandling som kan dämpa oron folk känner under coronapandemin. Visar den sig verksam kan den…

  • App ska hjälpa jordgubbarna på traven

    Drabbas du ofta av ohyra i jordgubbslandet? Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) vill ta reda vilka bovar som står i vägen för fina gubbar – och eftersöker tips från allmänheten.

• Energi

  • Recension

    Förenklad bild av svensk asylpolitik i ny antologi

    Nyligen släpptes en forskningsantologi på engelska med titeln Europe and the Refugee Response: A Crisis of Values? där forskare från olika europeiska länder diskuterar hur länderna reagerade på flyktingsituationen under hösten 2015. Jag kommer här att…

  • På gång i hela landet

    På gång i hela landet

    Här kan du hitta intressanta evenemang i hela landet, från norr till söder.  Mycket har redan ställts in eller skjutits upp med hänsyn till coronaläget. Vi har därför extra fokus på webbaserade event just nu.

• Krönika

  • Potatisuppropet är ett exempel på omställning i praktiken

    När potatisuppropet startade på torget i Söderhamn på påskafton den 11 april i år knöt det an till de mat- och potatiskravaller som ägde rum i Sverige för lite mer än hundra år sedan. Då, 1917, var…
  • 

    Publicerad 2020-05-12

    Krönika

    Potatisuppropet är ett exempel på omställning i praktiken

    Dela artikeln:

    

    Nicklas Adamsson Fler artiklar av skribenten

    När potatisuppropet startade på torget i Söderhamn på påskafton den 11 april i år knöt det an till de mat- och potatiskravaller som ägde rum i Sverige för lite mer än hundra år sedan. Då, 1917, var det världskrig och dyrtider och många fick gå hungriga. Och det var ofta kvinnorna som tog initiativ till de protester som följde.

    Först ut var två hundra kvinnor i Söderhamn som den 11 april 1917 marscherade in till torget för att protestera mot bristen på mat. Att det är omställaren Anders Persson och föreningen Närjord i Söderhamn som tillsammans med bland andra Omställningsnätverket lite drygt hundra år senare tar initiativ till ett potatisupprop, inte uppror, är kanske därför inte så konstigt.

    Potatis är på många sätt en fantastisk gröda. Och kanske är det just därför den får representera kampanjens bakomliggande budskap, nämligen att den svenska självförsörjningsgraden minskat med åren och därför behöver stärkas. Vi har under ett antal decennier förlitat oss på en global just-in-time-ekonomi som gjort det möjligt att när som helst inom loppet av dagar få tag på nästan vilka råvaror som helst. Och visst, det har fungerat hittills. Men om vi skrapar på ytan och tittar efter varför det har fungerat så ser vi att det i mångt och mycket handlar om att vi har haft billiga fossila drivmedel som gjort det möjligt att frakta varor kors och tvärs över världen. Och det har minst sagt tärt hårt på Moder jord.

    I ett omställt samhälle kommer vi inte att kunna fortsätta på det sättet, därför handlar potatisuppropet om mycket mer än om att sätta potatis för att undanröja en annalkande nationell matbrist. I grunden handlar det om resiliens. Vi kommer inte att kunna transportera råvaror på samma sätt som idag. Och vi behöver mat. Vi måste därför producera mer av de livsmedel vi behöver lokalt och regionalt, och när det gäller produktionen av mat måste vi bättre ta vara på de möjligheter som finns att odla traditionella grödor här i Sverige.

    Lika mycket som potatisuppropet manar till att handgripligen gå ut och sätta potatis, lika mycket handlar det om att få människor att se de ohållbara sambanden i den fossilintensiva livsmedelsproduktion vi har idag och börja fundera på varifrån maten kommer, vem det är som odlar den och på vilket sätt och under vilka förutsättningar den produceras.

    Vill vi på allvar bygga ett samhälle som står emot kriser måste vi ta kontroll över maten och matproduktionen i större utsträckning. Svenskarna är ett odlande folk. Det vittnar inte minst trädgårdsintresset och kolonirörelsen om. Även många av de nya svenskar som kommit till Sverige har med sig kunskaper om odling och matproduktion. Intresset för mat och mathantverk är stort. Många småskaliga matproducenter vill förädla och sälja produkter av närproducerade ekologiska råvaror av hög kvalitet, något som också konsumenterna i allt högre grad uppskattar och efterfrågar.

    Mycket talar för att det allt större intresset för odling, självförsörjning och omställning kan bidra till att den svenska självförsörjningsgraden ökar. Tillsammans med en större insikt om hur viktigt det är att skydda och bevara biologisk mångfald, omistliga naturmiljöer och habitat, och den växande miljörörelsens krav på radikala klimatåtgärder kan vi komma en bra bit på väg.

    Men trots att omställningsrörelsen består av människor som är vana vid att ta ett stort eget ansvar för att hitta lösningar behövs ett omställningsstöd för att göra den förändring vi står inför möjlig. Det handlar om att förändra regelverk som är ett resultat av den stordriftstanke som präglat det svenska jordbruket under lång tid. Men också om att skapa förutsättningar som visar på en tydlig vilja att låta människor lyckas när de vill bidra till att ställa om samhället. Här skulle en förändrad syn på arbete vara välkommen, liksom införandet av en generell ekonomisk grundtrygghet som gör att fler har möjlighet att vara delaktiga i ett samhällsbygge som måste handla mer om att vara och leva än om att producera och konsumera.

    För alla människor där ute som i dessa Corona-tider hjälper varann att göra världen lite bättre!

    För att skövlingen av regnskog fortsätter i Amazonas och inte bara hotar växt- och djurliv, utan också de urfolk som lever där

    • Kategorier:
    • Krönika

    
    

    Dela artikeln: