Radar

Dokument: Opposition bakom ”kuppförsök”

Venezuelas president Nicolás Maduro håller upp två id-handlingar som han hävdar tillhör de två män från USA som gripits för inblandning i det påstådda kuppförsöket.

En rådgivare till oppositionsledaren Juan Guaidó hade ingått ett avtal med den Floridabaserade säkerhetsentreprenör som säger sig ligga bakom det påstådda kuppförsöket mot Venezuelas president Nicolás Maduro. Det visar ett hemligt dokument publicerat av The Washington Post – men tillförlitligheten ifrågasätts av UD i USA.

Rådgivaren, Juan José Rendón, ska i höstas ha skrivit under ett avtal med säkerhetsföretaget Silvercorp i USA, vars chef Jordan Goudreau tagit på sig landstigningen i Venezuela, som regimen i Caracas beskrivit som ett kuppförsök.

Rendón medger att han betalat 50 000 dollar till företaget för vissa utgifter, men säger att avtalet varken färdigställdes eller sattes i verket. Goudreau ska i stället ha tagit saken i egna händer och skickat ut sina mannar på ”detta självmordsuppdrag”, enligt Rendón.

Åtta personer dödades då de försökte ta sig i land vid hamnstaden La Guaira, nära Caracas internationella flygplats, tidigt i söndags morse. Samtidigt greps 13 personer, varav två USA-medborgare, som senare framträtt i statlig tv och under oklara former erkänt inblandning i operationen.

Skulle tillfångata Maduro

Guaidó har tidigare förnekat allt samröre med Silvercorp och inblandning i det besynnerliga invasionsförsöket, som väcker många frågor om hur denna lilla grupp hade tänkt överlista Venezuelas hundratusentals man starka försvar och tillfångata Maduro.

Oppositionsledarens eget namn finns inte på det nu publicerade dokumentet. Maduro själv pekar ändå ut honom som direkt ansvarig för planen, som enligt den venezuelanske ledaren gick ut på att få honom dödad.

– Han är i stånd att underteckna ett kontrakt om att döda sin politiska motståndare. Vem gör något sådant? Underteckna ett kontrakt med en legosoldat för att få sin politiska motståndare dödad, säger Maduro i en tv-intervju med Telesur, enligt den spanska nyhetsbyrån EFE.

Fakta och propaganda

USA:s regering nekar bestämt till inblandning i operationen, och uttrycker tvivel kring dokumentet som The Washington Post publicerat.

– Spridningen av desinformation från Maduroregimen är omfattande. Det gör det svårt att skilja fakta från propaganda, säger en talesperson för utrikesdepartementet i Washington enligt nyhetsbyrån Reuters.

Makten i Venezuela

Venezuelas hårdföre vänsterledare Nicolás Maduro tog över efter sin mentor Hugo Chávez 2013.

I valet 2015 förlorade hans socialistparti PSUV för första gången på 17 år majoriteten i nationalförsamlingen. Det gjorde att regering och parlament kontrollerades av två olika läger som är politiska motståndare.

För att runda situationen genomförde Maduro i augusti 2017 ett omstritt val till en ny lagstiftande församling som också fick befogenhet att skriva om grundlagen.

Maduro meddelade sedan att presidentvalet skulle tidigareläggas till maj 2018 och där utropades han som segrare. Deltagandet var lågt eftersom stora delar av oppositionen bojkottade det. Valet har dömts ut av stora delar av omvärlden som orättvist, och både USA och EU har infört sanktioner mot
Venezuela med anledning av den politiska krisen.

Den 23 januari 2019 utropade sig talmannen i den ursprungliga nationalförsamlingen, Juan Guaidó, till landets interimspresident med hänvisning till att Maduros presidentmandat inte kunde anses vara legitimt.

Guaidó erkändes omgående av USA och inom några veckor hade över 50 länder erkänt honom som landets legitime ledare.

Maduro beskriver Guaidó som en USA-kontrollerad marionett och hans anspråk som en kupp. Maduro har ekonomiskt kunnat luta sig mot Ryssland och Kina.

En FN-rapport i början av juli visade att väpnade grupper lojala med Maduros regering dödat nästan 7 000 personer mellan januari 2018 och maj 2019.

Fyra miljoner människor, över en tiondel av Venezuelas befolkning, beräknas ha flytt landet som länge härjats av en djup ekonomisk kris.

Medlingsförsök mellan de venezuelanska parterna har hittills inte burit någon frukt.

Källa: Landguiden/UI

Radar

Gängmedlemmar ska få portas från allmänna platser

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) under en pressträff där nya verktyg i kampen mot de kriminella gängen presenterades.

Åklagare ska kunna förbjuda personer som främjar gängkriminalitet från att vistas på en viss plats. Även om de inte dömts för brott.
– Syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M).

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Radar

Superlånga lastbilar ska minska utsläppen

Från 1 december blir det tillåtet med upp till 34,5 meter långa lastbilar på svenska vägar.

Som land nummer två i Europa tillåter Sverige nya superlånga lastbilar, nio meter längre än dagens ekipage. Till följd beräknas utsläppen minska.

Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.

– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.

Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.

De längre lastbilarna kommer att tillåtas köra på totalt 590 mil statliga vägar samt ett antal kommunala anslutningsvägar. Grafik: Johan Hallnäs/TT

Invändningar från facket

Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.

Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.

– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.

De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.

– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.