Radar

Stora skillnader i hur länder klarar coronakrisen

Över 40 procent av den globala befolkningen har inget socialt skydd.

Skillnaderna i länders förmåga att hantera och återhämta sig från covid-19-krisen är enorma, enligt en ny rapport från FN:s utvecklingsprogram UNDP. De som redan lever i fattigdom är särskilt utsatta. Nedstängningar av samhällen belyser även den stora digitala klyfta som finns mellan länder.

UNDP:s siffror på över 189 länders beredskap att hantera effekterna av covid-19 utgår från indikatorer som länders utvecklingsnivå, ojämlikheter, kapacitet inom hälso- och sjukvårdssystem och internetuppkoppling.

Uppgifterna visar att de mest utvecklade länderna i genomsnitt har 55 sjukhussängar, fler än 30 läkare och 81 sjuksköterskor per 10 000 invånare, jämfört med 7 sjukhussängar, 2,5 läkare och 6 sjuksköterskor i de minst utvecklade länderna.

Turistländer extra hårt drabbade

Dessutom har utbredda nedstängningar av samhällen gjort att den digitala klyftan blivit större än någonsin. 85,5 procent av den globala befolkningen har fortfarande inte tillgång till tillförlitligt internet, vilket begränsar möjligheten att arbeta och fortsätta sin utbildning.

Trots de framsteg som gjorts för att minska fattigdomen i världen lever ungefär en av fyra människor fortfarande i så kallad flerdimensionell fattigdom, eller riskerar att hamna i den, och över 40 procent av den globala befolkningen har inget socialt skydd.

Rapporten visar också att länder som är starkt beroende av turism, som till exempel Montenegro, Maldiverna och Kap Verde, drabbas extra hårt av reseförbud och nedstängningar. 

Radar

Miljöpartiets nya språkrör: Utred basinkomst nu

Om AI tar jobben kan det behöva införas en basinkomst.

Articifiell intelligens (AI) kan göra att många människor förlorar jobben. Och om det sker kan basinkomst behöva införas. Det säger Miljöpartiets nyvalda språkrör Daniel Helldén i Ekots lördagsintervju.

Om nu en stor del av befolkningen kanske blir arbetslös från de arbeten de har i dag så måste vi göra någon form av förändring av socialförsäkringssystemen, säger Helldén till radion.

Daniel Helldén har, tillsammans med två andra miljöpartister, lämnat motionsförslag till riksdagen om att låta utreda om basinkomst behövs. MP har även tidigare kommit med förslag om basinkomst, en garanterad inkomst för alla utan villkor.

Den här gången motiveras dock förslaget av AI-utvecklingen och enligt Daniel Helldén är det bråttom. Han säger att det klassiska sättet att arbeta kommer att förändras inom en ganska snar framtid.

Vi måste ta krafttag i det här. Det måste göras nu, säger Daniel Helldén.

Radar

Norsk enighet om havsmineraler: ”Pinsamt”

Norge har sedan länge stor olje- och gasverksamhet i havet.

Bred politisk enighet har nåtts om att öppna upp Norges havsbottnar för mineralexploatering. Landet skulle därmed bli ett av de första i världen med sådan verksamhet, och miljöorganisationer dömer ut beslutet som ”pinsamt”.

Efter snåriga förhandlingar meddelade regerande Arbeiderpartiet och Senterpartiet samt Høyre och Fremskrittspartiet på tisdagen att de enats om mineralletning på havsbottnarna.

Olja och gas räknas inte som mineraler i detta sammanhang, så Norge ger sig i och med detta ut på oprövad mark.

– Vi startar en ny näring på norsk sockel, då är det viktigt med en bred majoritet, sade Marianne Sivertsen Næss (Ap) på en pressträff.

Men miljögrupper är bittert kritiska.

– Norge öppnar för oåterkalleliga ingrepp i områden där naturen är helt okänd, säger Frode Pleym från Greenpeace enligt nyhetsbyrån NTB.

– Det enda stortinget är rädda för är att Kina ska utkonkurrera Norge – inte konsekvenserna för livet i haven.

Världsnaturfonden WWF reagerar likadant.

– Internationellt försöker vi framstå som en fyrbåk för natur och klimat, på hemmaplan kör vi över fackkunskapen och offrar naturen för kortsiktig profit, säger generalsekreterare Karoline Andaur.

– I dag är det pinsamt att vara norsk.

Kritiska experter finner dock viss tröst i att miljökonsekvenserna av gruvdrift under vattnet först ska utredas, och att det finns frågetecken hur lönsam verksamheten kan bli. Därmed anses det tveksamt hur stora de tänkta satsningarna egentligen kommer att bli.