Det är det franska energibolaget EDF som just nu väntar på klartecken från brittiska regeringen för att få börja bygga det nya kärnkraftverket Sizewell C med två stora reaktorer i brittiska kustregionen Suffolk, rapporterar Climate news network.

De lokala myndigheterna har protesterat då de menar att de planerade skyddsåtgärderna mot havet inte kommer att vara tillräckliga i ett längre perspektiv med tanke på klimatförändringarna. Kuststräckan är känd för att vara känslig för erosion.

Långsiktiga data

I en nyligen släppt rapport har ingenjören Nick Scarr från det fristående akademiska nätverket Nuclear consulting group tittat närmare på EDF:s uppgifter om att närvaron av ett stabilt fossilt korallrev i havet utanför den planerade byggplatsen gör att platsen är mer säker än annars. 

Han uppger till Climate news network att han blev mycket bekymrad över att EDF förutsätter att detta ger en lokal stabilisering av kusten som gör det lämpligt för ny kärnkraft.

– Det stämmer om du begränsar din analys till nutida data, men det är felaktigt om du tittar på långsiktiga data och de faktabaserade vetenskapliga klimatmodellerna, säger han.

Ska hålla i 150 år

Han ser en risk för att kärnkraftverket kommer att hamna på en isolerad ö vid kraftiga stormar på grund av höjda havsnivåer. Ett ökat havsdjup kommer också att göra att reven och bankarna utanför kusten förlorar sin dämpande effekt på vågorna. Dessutom förväntas kraftiga stormar bli vanligare i framtiden. Det kan sammantaget bryta ner kärnkraftsverkets skyddsbarriärer och leda till en katastrofal olycka, menar han.

– Tänk på att Sizewells säkerhet behöver hålla från nu och åtminstone fram till år 2150. En kortare tidsperiod än så, 1868–1992, kartlagt i undervattenskartor, visar tydligt hur instabila de kustnära havsbankarna är under en längre tidsperiod, och det är utan en havsnivåhöjning, påpekar han.

Han räknar på en total livslängd på cirka 150 år, med 20 års byggtid, 60 år i drift samt ytterligare tid för avveckling och rivning.

"Sizewell C är skyddat"

EDF svarar på kritiken att de noga utvärderat kustens och havsbottens stabilitet, att de har tagit med klimatförändringarna i sina beräkningar, och att de har låtit oberoende experter titta på deras modeller.

– Kraftstationens design, inklusive dess havsbarriär och den upphöjda plattform som den kommer byggas på, kommer att skydda Sizewell C mot översvämningar, meddelar de Climate news network. 

De menar också att den havsbarriär som de planerar kommer att vara flexibelt byggd så att den vid behov kan höjas.

En annan viktig fråga runt kärnkraftverk är behovet av lagring under många årtionden av stora mängder använt och kraftigt radioaktivt kärnbränsle, vilket sker i dammar vid kraftverket. Storbritannien har ännu ingen lösning för slutförvar av radioaktivt avfall, skriver Climate news network.

Om nu en stor del av befolkningen kanske blir arbetslös från de arbeten de har i dag så måste vi göra någon form av förändring av socialförsäkringssystemen, säger Helldén till radion.

Daniel Helldén har, tillsammans med två andra miljöpartister, lämnat motionsförslag till riksdagen om att låta utreda om basinkomst behövs. MP har även tidigare kommit med förslag om basinkomst, en garanterad inkomst för alla utan villkor.

Den här gången motiveras dock förslaget av AI-utvecklingen och enligt Daniel Helldén är det bråttom. Han säger att det klassiska sättet att arbeta kommer att förändras inom en ganska snar framtid.

Vi måste ta krafttag i det här. Det måste göras nu, säger Daniel Helldén.

Efter snåriga förhandlingar meddelade regerande Arbeiderpartiet och Senterpartiet samt Høyre och Fremskrittspartiet på tisdagen att de enats om mineralletning på havsbottnarna.

Olja och gas räknas inte som mineraler i detta sammanhang, så Norge ger sig i och med detta ut på oprövad mark.

– Vi startar en ny näring på norsk sockel, då är det viktigt med en bred majoritet, sade Marianne Sivertsen Næss (Ap) på en pressträff.

Men miljögrupper är bittert kritiska.

– Norge öppnar för oåterkalleliga ingrepp i områden där naturen är helt okänd, säger Frode Pleym från Greenpeace enligt nyhetsbyrån NTB.

– Det enda stortinget är rädda för är att Kina ska utkonkurrera Norge – inte konsekvenserna för livet i haven.

Världsnaturfonden WWF reagerar likadant.

– Internationellt försöker vi framstå som en fyrbåk för natur och klimat, på hemmaplan kör vi över fackkunskapen och offrar naturen för kortsiktig profit, säger generalsekreterare Karoline Andaur.

– I dag är det pinsamt att vara norsk.

Kritiska experter finner dock viss tröst i att miljökonsekvenserna av gruvdrift under vattnet först ska utredas, och att det finns frågetecken hur lönsam verksamheten kan bli. Därmed anses det tveksamt hur stora de tänkta satsningarna egentligen kommer att bli.