Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) är inriktad på det ska bli verklighet, om några år.

– Jag vill gå vidare och se till att Trafikverket får i uppdrag att kunna upphandla nattågstrafik. Vi behöver ha mer nattågstrafik och tåg generellt ut i Europa, inte minst i ett läge där vi kanske kommer att ha bekymmer med att upprätthålla flygtrafiken, säger Tomas Eneroth till TT.

Han framhåller att det för dagen inte är läge med onödiga resor ut i Europa. Men det kommer en tid då saker ska startas om.

– Det vi arbetar för är att det ska bli en grön omstart som underlättar för klimatsmart resande, säger Eneroth.

Till Bryssel

Det var förra sommaren som Trafikverket fick i uppdrag av regeringen att utreda möjligheterna att köpa in nattåg till Europa från Sverige. I slutrapporten bedömer verket att sträckan Malmö–Köln–Bryssel skulle kunna vara en lämplig sträcka att börja med.

Men det finns en del hinder på vägen som måste bort om det ska bli mer än ett förslag. Trafikverket konstaterar att Tyskland för dagen inte är villigt att tillåta sådan trafik som verket utrett. Ska det vara genomförbart måste Sverige och Tyskland träffa en överenskommelse, liksom med andra berörda länder.

Om det ordnar sig skulle trafik kunna inledas tidigast 2022 eller 2023.

Förlustaffär i början

Till en början skulle det sannolikt, enligt Trafikverkets beräkning, bli en förlustaffär på cirka 50 miljoner per år.

– Jag tror att det kommer att vara dyrt, en kostnad, inledningsvis för att etablera ny trafik och nattågstrafik men att det på sikt kan bli fler aktörer som öppnar nattågslinjer. Tanken är inte att staten permanent ska ha upphandlad trafik, säger Eneroth.

– Det ska vara ett sätt att förändra resmönster och få kommersiella aktörer som kör nattåg. Vi har ju det i dag med Snälltåget som kör kommersiellt till Berlin, tillägger han.

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.

– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.

Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.

Invändningar från facket

Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.

Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.

– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.

De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.

– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.