Vårkollen startade 2015 som ett samarbetsprojekt där både frivilliga och forskare deltar. Sedan dess har personer från hela landet skickat in tusentals rapporter om blommande vitsippor, sälg, hägg, tussilago och björklöv.

Genom rapporterna från medborgarna kan forskare få bättre information om när växterna kommer upp, och om det uppstått förändringar i deras växtmönster på grund av klimatförändringarna. 

– Vi är glada att det är så många som intresserar sig för vårtecknen och vi hoppas på samma stora uppslutning till Vårkollen som vi fått tidigare år. Dessa medborgarforskare som är våra vårteckenspanare bidrar till vetenskaplig kunskap och är ovärderliga för vi ska kunna få in uppgifter som täcker hela landet vid samma tidpunkt, säger Mora Aronsson, ordförande i SBF i ett pressmeddelande.

Klimatförändringarna påverkar både när våren kommer och hur växterna beter sig under resten av säsongen, men det ser ändå olika ut från år till år. Det är till exempel inte ovanligt att det kommer bakslag och blir kallt igen, när våren är tidig, vilket skapar oförutsägbarhet. 

De senaste åtta åren har björkarnas lövsprickning och vitsippornas blomning satt igång ungefär två veckor tidigare än vad som var normalt för cirka 100 år sedan.

Vårkollen tar emot observationer av vårtecken under två dagar: 30 april och 1 maj. Resultatet publiceras på eftermiddagen den 4 maj.

Om nu en stor del av befolkningen kanske blir arbetslös från de arbeten de har i dag så måste vi göra någon form av förändring av socialförsäkringssystemen, säger Helldén till radion.

Daniel Helldén har, tillsammans med två andra miljöpartister, lämnat motionsförslag till riksdagen om att låta utreda om basinkomst behövs. MP har även tidigare kommit med förslag om basinkomst, en garanterad inkomst för alla utan villkor.

Den här gången motiveras dock förslaget av AI-utvecklingen och enligt Daniel Helldén är det bråttom. Han säger att det klassiska sättet att arbeta kommer att förändras inom en ganska snar framtid.

Vi måste ta krafttag i det här. Det måste göras nu, säger Daniel Helldén.

Efter snåriga förhandlingar meddelade regerande Arbeiderpartiet och Senterpartiet samt Høyre och Fremskrittspartiet på tisdagen att de enats om mineralletning på havsbottnarna.

Olja och gas räknas inte som mineraler i detta sammanhang, så Norge ger sig i och med detta ut på oprövad mark.

– Vi startar en ny näring på norsk sockel, då är det viktigt med en bred majoritet, sade Marianne Sivertsen Næss (Ap) på en pressträff.

Men miljögrupper är bittert kritiska.

– Norge öppnar för oåterkalleliga ingrepp i områden där naturen är helt okänd, säger Frode Pleym från Greenpeace enligt nyhetsbyrån NTB.

– Det enda stortinget är rädda för är att Kina ska utkonkurrera Norge – inte konsekvenserna för livet i haven.

Världsnaturfonden WWF reagerar likadant.

– Internationellt försöker vi framstå som en fyrbåk för natur och klimat, på hemmaplan kör vi över fackkunskapen och offrar naturen för kortsiktig profit, säger generalsekreterare Karoline Andaur.

– I dag är det pinsamt att vara norsk.

Kritiska experter finner dock viss tröst i att miljökonsekvenserna av gruvdrift under vattnet först ska utredas, och att det finns frågetecken hur lönsam verksamheten kan bli. Därmed anses det tveksamt hur stora de tänkta satsningarna egentligen kommer att bli.