Radar

Civilsamhället står upp för flyktingar i Europa

En familj på flykt som anlände till ön Lesbos i Grekland i början på mars.

Trots att många regeringar har begränsat möjligheten för människor på flykt att ta sig till Europa och söka asyl så finns det fortsatt i många länder ett starkt engagemang i civilsamhället för flyktingar. Det visar studier som publiceras i en ny bok.

Under 2015 när många flyktingar sökte sig till Europa svarade många länder med stängda gränser och Sverige följde snart efter med gränskontroller, begränsad familjeåterförening och en ökning av tillfälliga uppehållstillstånd. 

Ett flertal forskare har titta på vad det var som hände och hur läget ser ut i dag. Samlade analyser från hela Europa har släppts i en ny bok med bidrag från bland annat Brigitte Suter, en av redaktörerna för boken och forskare vid Malmö universitet i bland annat migration, sociala nätverk och mobilitet.

Hennes och andras studier visar att engagemanget för flyktingar fortsatt är starkt i civilsamhället över hela Europa. Hon har exempelvis tittat på remissvar från organisationer som Rädda barnen, Röda korset och Sveriges kvinnolobby.

– Trots den svenska politiska vändningen upprätthåller civilsamhället svenska värderingar om att värna asylrätten. Det humanitära är starkt i den här typen av organisationer, säger hon, i ett pressmeddelande.

Även i storstäder som Paris och Barcelona finns ett starkt flyktingengagemang. Detsamma menar hon gäller i länder som Polen, som helt vägrat ta emot asylsökande, men där det finns ett civilsamhälle med en välkomnande retorik.

– Även om det mest är retorik sänder det en viktig signal till folket, säger Brigitte Suter.

Radar

Miljöpartiets nya språkrör: Utred basinkomst nu

Om AI tar jobben kan det behöva införas en basinkomst.

Articifiell intelligens (AI) kan göra att många människor förlorar jobben. Och om det sker kan basinkomst behöva införas. Det säger Miljöpartiets nyvalda språkrör Daniel Helldén i Ekots lördagsintervju.

Om nu en stor del av befolkningen kanske blir arbetslös från de arbeten de har i dag så måste vi göra någon form av förändring av socialförsäkringssystemen, säger Helldén till radion.

Daniel Helldén har, tillsammans med två andra miljöpartister, lämnat motionsförslag till riksdagen om att låta utreda om basinkomst behövs. MP har även tidigare kommit med förslag om basinkomst, en garanterad inkomst för alla utan villkor.

Den här gången motiveras dock förslaget av AI-utvecklingen och enligt Daniel Helldén är det bråttom. Han säger att det klassiska sättet att arbeta kommer att förändras inom en ganska snar framtid.

Vi måste ta krafttag i det här. Det måste göras nu, säger Daniel Helldén.

Radar

Norsk enighet om havsmineraler: ”Pinsamt”

Norge har sedan länge stor olje- och gasverksamhet i havet.

Bred politisk enighet har nåtts om att öppna upp Norges havsbottnar för mineralexploatering. Landet skulle därmed bli ett av de första i världen med sådan verksamhet, och miljöorganisationer dömer ut beslutet som ”pinsamt”.

Efter snåriga förhandlingar meddelade regerande Arbeiderpartiet och Senterpartiet samt Høyre och Fremskrittspartiet på tisdagen att de enats om mineralletning på havsbottnarna.

Olja och gas räknas inte som mineraler i detta sammanhang, så Norge ger sig i och med detta ut på oprövad mark.

– Vi startar en ny näring på norsk sockel, då är det viktigt med en bred majoritet, sade Marianne Sivertsen Næss (Ap) på en pressträff.

Men miljögrupper är bittert kritiska.

– Norge öppnar för oåterkalleliga ingrepp i områden där naturen är helt okänd, säger Frode Pleym från Greenpeace enligt nyhetsbyrån NTB.

– Det enda stortinget är rädda för är att Kina ska utkonkurrera Norge – inte konsekvenserna för livet i haven.

Världsnaturfonden WWF reagerar likadant.

– Internationellt försöker vi framstå som en fyrbåk för natur och klimat, på hemmaplan kör vi över fackkunskapen och offrar naturen för kortsiktig profit, säger generalsekreterare Karoline Andaur.

– I dag är det pinsamt att vara norsk.

Kritiska experter finner dock viss tröst i att miljökonsekvenserna av gruvdrift under vattnet först ska utredas, och att det finns frågetecken hur lönsam verksamheten kan bli. Därmed anses det tveksamt hur stora de tänkta satsningarna egentligen kommer att bli.