Under 2015 när många flyktingar sökte sig till Europa svarade många länder med stängda gränser och Sverige följde snart efter med gränskontroller, begränsad familjeåterförening och en ökning av tillfälliga uppehållstillstånd. 

Ett flertal forskare har titta på vad det var som hände och hur läget ser ut i dag. Samlade analyser från hela Europa har släppts i en ny bok med bidrag från bland annat Brigitte Suter, en av redaktörerna för boken och forskare vid Malmö universitet i bland annat migration, sociala nätverk och mobilitet.

Hennes och andras studier visar att engagemanget för flyktingar fortsatt är starkt i civilsamhället över hela Europa. Hon har exempelvis tittat på remissvar från organisationer som Rädda barnen, Röda korset och Sveriges kvinnolobby.

– Trots den svenska politiska vändningen upprätthåller civilsamhället svenska värderingar om att värna asylrätten. Det humanitära är starkt i den här typen av organisationer, säger hon, i ett pressmeddelande.

Även i storstäder som Paris och Barcelona finns ett starkt flyktingengagemang. Detsamma menar hon gäller i länder som Polen, som helt vägrat ta emot asylsökande, men där det finns ett civilsamhälle med en välkomnande retorik.

– Även om det mest är retorik sänder det en viktig signal till folket, säger Brigitte Suter.

Om nu en stor del av befolkningen kanske blir arbetslös från de arbeten de har i dag så måste vi göra någon form av förändring av socialförsäkringssystemen, säger Helldén till radion.

Daniel Helldén har, tillsammans med två andra miljöpartister, lämnat motionsförslag till riksdagen om att låta utreda om basinkomst behövs. MP har även tidigare kommit med förslag om basinkomst, en garanterad inkomst för alla utan villkor.

Den här gången motiveras dock förslaget av AI-utvecklingen och enligt Daniel Helldén är det bråttom. Han säger att det klassiska sättet att arbeta kommer att förändras inom en ganska snar framtid.

Vi måste ta krafttag i det här. Det måste göras nu, säger Daniel Helldén.

Efter snåriga förhandlingar meddelade regerande Arbeiderpartiet och Senterpartiet samt Høyre och Fremskrittspartiet på tisdagen att de enats om mineralletning på havsbottnarna.

Olja och gas räknas inte som mineraler i detta sammanhang, så Norge ger sig i och med detta ut på oprövad mark.

– Vi startar en ny näring på norsk sockel, då är det viktigt med en bred majoritet, sade Marianne Sivertsen Næss (Ap) på en pressträff.

Men miljögrupper är bittert kritiska.

– Norge öppnar för oåterkalleliga ingrepp i områden där naturen är helt okänd, säger Frode Pleym från Greenpeace enligt nyhetsbyrån NTB.

– Det enda stortinget är rädda för är att Kina ska utkonkurrera Norge – inte konsekvenserna för livet i haven.

Världsnaturfonden WWF reagerar likadant.

– Internationellt försöker vi framstå som en fyrbåk för natur och klimat, på hemmaplan kör vi över fackkunskapen och offrar naturen för kortsiktig profit, säger generalsekreterare Karoline Andaur.

– I dag är det pinsamt att vara norsk.

Kritiska experter finner dock viss tröst i att miljökonsekvenserna av gruvdrift under vattnet först ska utredas, och att det finns frågetecken hur lönsam verksamheten kan bli. Därmed anses det tveksamt hur stora de tänkta satsningarna egentligen kommer att bli.