Trots att många regeringar har begränsat möjligheten för människor på flykt att ta sig till Europa och söka asyl så finns det fortsatt i många länder ett starkt engagemang i civilsamhället för flyktingar. Det visar studier som publiceras i en ny bok.
Under 2015 när många flyktingar sökte sig till Europa svarade många länder med stängda gränser och Sverige följde snart efter med gränskontroller, begränsad familjeåterförening och en ökning av tillfälliga uppehållstillstånd.
Ett flertal forskare har titta på vad det var som hände och hur läget ser ut i dag. Samlade analyser från hela Europa har släppts i en ny bok med bidrag från bland annat Brigitte Suter, en av redaktörerna för boken och forskare vid Malmö universitet i bland annat migration, sociala nätverk och mobilitet.
Hennes och andras studier visar att engagemanget för flyktingar fortsatt är starkt i civilsamhället över hela Europa. Hon har exempelvis tittat på remissvar från organisationer som Rädda barnen, Röda korset och Sveriges kvinnolobby.
– Trots den svenska politiska vändningen upprätthåller civilsamhället svenska värderingar om att värna asylrätten. Det humanitära är starkt i den här typen av organisationer, säger hon, i ett pressmeddelande.
Även i storstäder som Paris och Barcelona finns ett starkt flyktingengagemang. Detsamma menar hon gäller i länder som Polen, som helt vägrat ta emot asylsökande, men där det finns ett civilsamhälle med en välkomnande retorik.
– Även om det mest är retorik sänder det en viktig signal till folket, säger Brigitte Suter.
