Det var i februari förra året som nio syrier bosatta i Sverige polisanmälde 25 högt uppsatta personer inom den syriska underrättelsetjänsten för brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser. Anmälan var ett samarbete mellan flera parter, däribland svenska Civil Rights Defenders samt tyska Europeiska centret för konstitutionella och mänskliga rättigheter (ECCHR).

ECCHR är en av de organisationer som har drivit fallet i Tyskland som nu har lett fram till rättegång i Koblenz.

"Historisk rättegång"

Anledningen till att man driver de här processerna är för att det är den enda vägen framåt för att ansvariga för grova människorättskränkningar faktiskt ska ställas till svars för sina handlingar, enligt Aida Samani, människorättsjurist hos Civil Rights Defenders.

– Dörren till Internationella brottmålsdomstolen är stängd eftersom Syrien inte har ratificerat Romstadgan. Och Kina och Ryssland har blockerat FN:s säkerhetsråds försök att hänskjuta ärendet dit, säger hon.

– Den tyska rättegången är historisk eftersom ingen domstol har prövat en representant eller företrädare för den syriska regimen med en så här pass senior roll.

I Sverige pågår fortfarande utredningen. Alla som har bidragit med sina vittnesmål har hörts av polis – men i övrigt gör förundersökningssekretessen att Aida Samani inte kan säga så mycket mer om hur det går.

– Det vi vill uppnå är att personspecifika förundersökningar ska inledas gentemot de personer som vi har namngett i anmälan och att det i sin tur ska leda till att det utfärdas arresteringsorder.

Svårt med bevisning

Den stora utmaningen i mål där brottet har begåtts på annan plats är bevisningen, eftersom polis, domstol och åklagare inte har tillgång till brottsplatsen.

– Då blir man väldigt beroende av vittnesmål och stöddokumentation, säger Samani.

– Blir det en fällande dom i Tyskland kan det kanske skicka en signal till svenska myndigheter att bevismaterial i form av vittnesmål och annan dokumentation kan vara tillräckligt för att visa att brott har begåtts och knyta ansvaret till personer.

Om nu en stor del av befolkningen kanske blir arbetslös från de arbeten de har i dag så måste vi göra någon form av förändring av socialförsäkringssystemen, säger Helldén till radion.

Daniel Helldén har, tillsammans med två andra miljöpartister, lämnat motionsförslag till riksdagen om att låta utreda om basinkomst behövs. MP har även tidigare kommit med förslag om basinkomst, en garanterad inkomst för alla utan villkor.

Den här gången motiveras dock förslaget av AI-utvecklingen och enligt Daniel Helldén är det bråttom. Han säger att det klassiska sättet att arbeta kommer att förändras inom en ganska snar framtid.

Vi måste ta krafttag i det här. Det måste göras nu, säger Daniel Helldén.

Efter snåriga förhandlingar meddelade regerande Arbeiderpartiet och Senterpartiet samt Høyre och Fremskrittspartiet på tisdagen att de enats om mineralletning på havsbottnarna.

Olja och gas räknas inte som mineraler i detta sammanhang, så Norge ger sig i och med detta ut på oprövad mark.

– Vi startar en ny näring på norsk sockel, då är det viktigt med en bred majoritet, sade Marianne Sivertsen Næss (Ap) på en pressträff.

Men miljögrupper är bittert kritiska.

– Norge öppnar för oåterkalleliga ingrepp i områden där naturen är helt okänd, säger Frode Pleym från Greenpeace enligt nyhetsbyrån NTB.

– Det enda stortinget är rädda för är att Kina ska utkonkurrera Norge – inte konsekvenserna för livet i haven.

Världsnaturfonden WWF reagerar likadant.

– Internationellt försöker vi framstå som en fyrbåk för natur och klimat, på hemmaplan kör vi över fackkunskapen och offrar naturen för kortsiktig profit, säger generalsekreterare Karoline Andaur.

– I dag är det pinsamt att vara norsk.

Kritiska experter finner dock viss tröst i att miljökonsekvenserna av gruvdrift under vattnet först ska utredas, och att det finns frågetecken hur lönsam verksamheten kan bli. Därmed anses det tveksamt hur stora de tänkta satsningarna egentligen kommer att bli.