Radar

Fredsorganisationens årsmöte kuppades av högerextrema

"Jag blev framförallt väldigt arg på de som utförde kuppförsöket för att de kör över demokratin, en så vital del av det svenska civilsamhället", säger Rasmus Canbäck, sammankallande i PeaceWorks valberedning.

Att Coronakrisen gör samhället mer sårbart på olika sätt, blev tydligt för ungdomsorganisationen PeaceWorks, när deras digitala årsmöte kuppades av högerextrema krafter i mars. Organisationen svarade med ett extrainsatt årsmöte, som blev det största för en ungdomsorganisation i modern tid.

Mötet den 18 mars skulle hållas digitalt med anledning av coronaläget, men avbröts ganska snabbt av tekniska problem. Snart upptäckte de närvarande att mötet tagits över av okända personer, som öppnat en ny möteskanal. En snabb sökning på Google visade att det var representanter från Ungsvenskarna och Konservativa förbundet.

Kuppmakarna tog över mötespresidiet, valde in sju nya personer på förtroendepositioner och påstod utifrån föreningspraxis att mötet var beslutsmässigt. I sociala medier utropade sig Adam Ahlenblom från Konservativa förbundet som ny ordförande. I hans ansökan till ordförandeposten framgick det varken att han var aktiv i Konservativa förbundet eller att han har tillräckliga kvalifikationer för att leda en förening.

– Det kom som en överraskning. Man kan konstatera att de lyckades ta oss på sängen, säger Rasmus Canbäck, sammankallande i valberedningen som inte var närvarande på mötet.

Hur reagerade du när du fick höra talas om det här?

– Jag blev framförallt väldigt arg på de som utförde kuppförsöket för att de kör över demokratin, en så vital del av det svenska civilsamhället. I PeaceWorks finns en tyst överenskommelse att man står bakom den ideologi som finns i föreningen. Att genomföra en sån här kupp är nedlåtande mot dem som arbetat inom föreningen och kämpat för att bygga upp en verksamhet som människor verkligen tror på.

Smög sig in på demokratiskt vis

Att de gav sig på just PeaceWorks har två orsaker, tror han. Dels har det med deras verksamhet att göra.

– Peace Works är en anti-rasistisk organisation med en vänsterliberal syn på världen, vilket går stick i stäv med Ungsvenskarna och Konservativa förbundet.

Strategin de använde, menar Rasmus Canbäck, brukar kallas för entrism och går ut på att smyga sig in i en organisation eller förening för att på ett demokratiskt vis ta över med sin egen ideologi.

En annan orsak till att det drabbade just PeaceWorks, tror han, är deras sårbara och tillgängliga struktur. Till skillnad från större föreningar, där distrikt eller regioner måste utse ombud som representanter innan de kan röstas fram, kan i princip vem som helst ställa upp samma dag som mötet hålls. Det gör det svårt att hinna med kvalitetskontroller av personerna.

– Det är en fin tanke att det ska vara nära mellan makten och gräsrötterna men jag tror också att det är den största faktorn till att det blir lätt att kuppa mötet. Det räcker i princip med att du och 20 kompisar kommer dit.

Största årsmötet inom modern tid

Men den 14 april fick PeaceWorks revansch. På det extrainsatta digitala årsmötet deltog det 438 personer som slutit upp bakom styrelsen, och valberedningens förslag gick igenom.

– Det blev det största årsmötet för en ungdomsorganisation i modern tid. Den positiva effekten blev att vi visade att vi inte ska låta oss kuppas. Alla nya stödmedlemmar innebär en jätteskjuts för organisationen och att PeaceWorks går starkare ur det här. Det visar också att civilsamhället ställer upp för varandra, säger Rasmus Canbäck.

Mötet genomfördes på ett odramatiskt sätt, med en genomgång av vanliga formalia. För att undvika att råka ut för något liknande i framtiden togs ett beslut om att under året se över stadgarna.

Den här formen av kupper är ganska ovanliga. Senaste gången det hände, enligt Rasmus Canbäck, var 2014, då föreningen Nordens Ungdomsförbund höll på att kuppas av Sverigedemokraterna, men sedan kuppades av SSU istället.

Radar

Gängmedlemmar ska få portas från allmänna platser

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) under en pressträff där nya verktyg i kampen mot de kriminella gängen presenterades.

Åklagare ska kunna förbjuda personer som främjar gängkriminalitet från att vistas på en viss plats. Även om de inte dömts för brott.
– Syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M).

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Radar

Superlånga lastbilar ska minska utsläppen

Från 1 december blir det tillåtet med upp till 34,5 meter långa lastbilar på svenska vägar.

Som land nummer två i Europa tillåter Sverige nya superlånga lastbilar, nio meter längre än dagens ekipage. Till följd beräknas utsläppen minska.

Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.

– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.

Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.

De längre lastbilarna kommer att tillåtas köra på totalt 590 mil statliga vägar samt ett antal kommunala anslutningsvägar. Grafik: Johan Hallnäs/TT

Invändningar från facket

Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.

Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.

– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.

De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.

– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.