Zoom

Naomi Klein: Coronakrisen förstärker samhällsklyftorna

"Med vårt nya projekt #TalksForFuture tar vi utbildningen i egna händer så att vi även under de kommande veckorna, när vi översvämmas med nyheter om coronaviruset, inte ska glömma klimatkrisen", sa den grekiska klimataktivisten Ariadne Papatheodorou inför lanseringen av det första webinariet.

Just nu ser vi hur samhällen världen över mobiliserar sina resurser för att hantera coronakrisen. Den känslan av brådska måste vi hålla fast vid när vi tar tag i klimatkrisen. Det menar journalisten och aktivisten Naomi Klein i ett webinarium lett av Fridays for Future.

På grund av coronaviruset har den globala klimatrörelsen Fridays for Future skjutit upp alla sina klimatstrejker. Varje fredag arrangerar de istället webinarium med forskare, experter, journalister och aktivister. Moderatorer är klimataktivisterna Ariadne Papatheodorou och Greta Thunberg.

I ett samtal mellan journalisten och aktivisten Naomi Klein och teamledaren för klimatförändringar och hälsa på Världshälsoorganisationen WHO, Diarmid Campbell-Lendrum diskuterades klimatkrisen i coronakrisens spår.

Enligt Diarmid Campbell-Lendrum kan man inte säga att klimatförändringarna ligger bakom coronaviruset. Men det finns paralleller, menar han. Den första är den princip som Greta Thunberg belyst på Facebook och Instagram: ”Vi kan inte lösa en kris utan att behandla det som en kris och vi måste förena oss bakom experterna och vetenskapen. Det gäller naturligtvis för alla kriser.

Även det faktum att de som drabbats värst är de mest utsatta i samhället gäller både för klimatkrisen och covid-19, menar han. En annan parallell är att vi kan arbeta förebyggande genom att agera i tid.

– Genom inte att agera tillräckligt snabbt i klimatfrågan har vi överskridit den kapacitet våra ekosystem klarar av, säger Diarmid Campbell-Lendrum.

Diarmid Campbell-Lendrum är teamledare för klimatförändringar och hälsa på Världshälsoorganisationen WHO
Diarmid Campbell-Lendrum är teamledare för klimatförändringar och hälsa på Världshälsoorganisationen WHO.  Foto: Flickr

– Allt som är viktigt för människors hälsa – luften vi andas, vattnet vi dricker, maten vi äter, är beroende av våra ekosystem och ett stabilt klimat. Många av de saker vi behöver göra för att ta itu med klimatförändringarna kommer att ge enorma hälsofördelar.

Klimatförändringens effekter ökar sårbarheten

Som ett resultat av de åtgärder som tagits fram för att stoppa coronasmittan har vi sett minskade föroreningar, renare luft och renare vatten. Men dessa effekter är kortvariga, menar han.

– Vi har redan sett att luftföroreningarna har ökat på vissa håll i Kina när man börjar öppna upp igen. Så covid-19 kommer inte att rädda vår planet, och är inget bra sätt att rädda planeten på.

Naomi Klein anser att även om klimatförändringarna inte driver på coronaviruset, så ökar dess effekter människors sårbarhet för viruset.

– Många säger att den här pandemin inte diskriminerar, att alla påverkas. Men precis som med klimatförändringarna påverkas vi inte jämlikt. Bägge kriser förvärrar redan existerande ojämlikheter och utsatthet, och förstärker klyftor som redan finns när det gäller ras, ekonomi och kön.

I USA, menar hon, ser det ut som om de största smittoutbrotten sker i de fattigaste städerna med de värsta industrierna, i områden som domineras av svarta och mörkhyade, där det även är vanligare med astma och luftvägssjukdomar.

Naomi Klein pratar om de ”försök som gjorts för att attackera välfärden och klimatåtaganden” under den senaste tiden. Hon kallar det för coronavirus-kapitalism – något hon menar uppstått till följd av att människor är för upptagna med krisen för att kunna fokusera på vad deras regeringar håller på med.

Företag frångår sina miljöåtaganden

Som exempel nämner hon att den amerikanska miljöskyddsmyndigheten EPA (Environmental Protection Agency) nyligen meddelade att de avbryter implementeringen av miljölagar för obestämd tid framöver.

– De säger att de inte kommer att tvinga företag att följa miljölagar på grund av pandemin, inklusive de lagar som reglerar luft- och vattenföroreningar.

Även Kina, påpekar hon, meddelade för några veckor sedan att ett sätt att återgå till snabb ekonomisk tillväxt när man går ur krisläget, är att skjuta upp tillämpningen av miljölagar.

– Dessa lagar existerar för att samhällen har mobiliserat, organiserat sig och kämpat för sin rätt till ren luft, rent vatten och en bra framtid för sina barn. Men under täckmantel av den här krisen går industrin och samhällen ihop och använder krisen som en ursäkt för att göra det de ändå ville göra, säger hon.

Författaren, debattören och journalisten Naomi Klein
Författaren, debattören och journalisten Naomi Klein. Foto: Jessica Gow/TT

Det här är inget nytt fenomen, menar Klein. I boken Chockdoktrinen (2007) beskriver hon hur den här typen av opportunistiska metoder använts tidigare under ekonomiska kriser, då företag och stater gått samman för att få igenom sina ”önskelistor av riktlinjer som gör de rika ännu rikare och skapar större ojämlikhet och en koncentration av välståndet”, enligt Klein.

Under den förödande orkanen i Puerto Rico 2017 till exempel, stängdes skolor ned och ersattes sedan med privata skolor, berättar hon.

Det politiskt omöjliga blir möjligt

Men kriser skapar inte bara opportunism, menar Naomi Klein. Det finns också exempel på hur djupa kriser har lett till att människor och samhällen inte fallit isär och lämnat makten till auktoritära ledare, utan tvärtom, hittat oväntad styrka och vunnit progressiva segrar.

– De senaste veckorna har vi otroligt nog sett hur både arbetar- och miljörörelser gått samman för att visa hur ett räddningspaket och ett rättvist återhämtande skulle se ut.

I USA har sjuksköterskor till exempel slutat arbeta, i protest mot att de inte får den skyddsutrustning de behöver. Även städare och bil- och cykelbud har börjat protestera.

Klein citerar ekonomen Milton Friedman, som pratade om hur det politiskt omöjliga under kristider plötsligt blir möjligt och hur viktigt det då är att ha tänkt ut idéer:

Vilka åtgärder som vidtas vid en sådan kris beror alltid på vilka idéer som är i omlopp. Detta är enligt min mening vår viktigaste uppgift: att utveckla alternativ till den befintliga politiken, att hålla dem vid liv till den dag det politiskt omöjliga blir det politiskt oundvikliga.”

När den ekonomiska räddningsfas som vi står i nu är över är det enligt Naomi Klein viktigt att vi ställer krav på till exempel bil- och flygindustrin, och kräver ägarskap eftersom pengarna som använts till att rädda industrierna är skattepengar.

"Normalt är kris"

Hon talar också om vikten att inte glömma den kris vi var inne i innan den här krisen.

– Många pratar om att återgå till det normala. Men normalt är kris. Normalt var Australien i brand bara några månader tidigare, bränder i Amazonas, det Stora barriärrevets död. Det normala är det som skapat den här sårbarheten som innebär att våra kroppar inte är utrustade för att bekämpa detta virus.

– Normalt är inte det som kommer att ge oss en trygg framtid. Därför måste vi ha samma mod som de största utsläppare som pressar igenom sina krav och önskemål utan att blinka just nu för att utnyttja den här chocken och göra oss ännu mer otrygga.

Naomi Klein talar om att inte glömma klimatkrisen när vi efter coronakrisen ska återgå till det "normala"
Naomi Klein talar om att inte glömma klimatkrisen när vi efter coronakrisen ska återgå till det "normala". På bilden en av de bränder som härjade i Australien i klimatkrisens spår i december förra året. Foto: Fire and Rescue NSW/Handout/TT

Något som skiljer den här krisen från andra menar Naomi Klein är det faktum att vi måste isolera oss för att bekämpa spridningen. Därmed, menar hon, tappar vi ett av de allra viktigaste redskapen vi har som globala medborgare för att förena oss och störa ”business as usual”: att samlas i skolstrejker, klimatdemonstrationer eller använda andra välkända verktyg för att skydda demokratin.

– Därför måste vi inom de sociala rörelserna vara innovativa och hitta andra sätt inte bara för att samtala men också för att sätta press på makthavarna.

Nu är det viktigt att vi presenterar en framtidsvision som går ut på att vi slipper flera värre chocker i framtiden, menar hon.

– Det vi ser nu är hur hela samhällen mobiliserar sina resurser för att ta itu med krisen. Så när vi rör oss från den här räddningsfasen till återhämtningsfasen behöver vi hålla fast vid den känsla av angelägenhet och möjligheter som kan förflytta berg för att leda människor till trygghet.

"Vår hälsa är beroende av ekosystemen"

Diarmid Campbell-Lendrum tror att om vi inte tar klimatkrisen på allvar, kan vi se värre pandemier än den här i framtiden.

– Det är något hälsoexperter varnat för i flera år. På vissa sätt har covid-19 överraskat världen, men på många sätt borde den inte ha gjort det. Vi har haft allvarliga förkylningsepidemier, världen behöver göra sig redo.

Han menar att vi vet att ungefär 70 procent av de pandemier världen ställts inför har haft sitt ursprung i exploatering av naturen, det gäller till exempel hiv, sars och covid-19.

– Ju högre tryck vi utsätter klimatet för – med mer avskogning, förlust av biologisk mångfald – desto större är risken att nästa pandemi har sitt ursprung i det systemet. Vår hälsa är helt beroende av ekosystemen och just nu är trycket på dem väldigt hårt.

Även Diarmid Campbell-Lendrum påpekar hur viktigt det är att vi inte faller in i samma mönster som tidigare när vi börjar ta oss ur krisen och ekonomin kommer igång igen.

– Vi står inför en väldigt stor möjlighet att skydda hälsa och miljön. Alltfler börjar förstå länken mellan klimatförändringar och hälsa, inte minst inom läkarkåren, där många mobiliserar sig mot klimatförändringarna.