Radar

Oro för att klimatarbetet fördröjs när klimatmötet skjuts upp

FN:s klimatmöte i Glasgow i november ställs in på grund av coronakrisen.

I november skulle FN:s internationella klimatkonferensen COP26 ha gått av stapeln i skotska Glascow. Nu skjuts den på framtiden på grund av Covid-19-pandemin. Greenpeace uppmanar nu Sverige att verka för att klimatarbetet inte fördröjs.

Med anledning av de stora utmaningar som världens länder står inför med de globala effekterna av covid-19, så har FN:s klimatsekretariat UNFCCC beslutat att flytta fram tidpunkten för klimatkonferensen COP26, enligt ett pressmeddelande.

Isadora Wronski, Sverigechef för Greenpeace säger i ett uttalande att det är rimligt att vänta med klimatmötet under pandemin, men att det inte betyder att de globala klimatåtgärderna kan vänta.

Isadora Wronski, Sverigechef för Greenpeace
Isadora Wronski, Sverigechef för Greenpeace. Foto: Greenpeace

– De som undertecknat Parisavtalet har förbundit sig att presentera uppdaterade klimatplaner under 2020, oberoende av om COP26 sker under året eller ej.

Sätt människor först

Hon menar att Sverige nu bör sätta press på EU för att utsläppsmålet till 2030 går i linje med forskarnas rekommendationer för att nå 1,5-gradersmålet.

– Regeringar världen över visar genom sitt agerande i coronakrisen att det går att sätta människor först och följa vetenskapliga rekommendationer, det bör de göra också när det gäller klimatet.

Klimatarbetet riskerar att försenas

Att hålla klimatkonferensen via videolänk kan framstå som ett alternativ men är svårt att genomföra vid denna typ av globala möten, då de deltagande länderna ligger i olika tidszoner. I många länder är dessutom tillgången till bredband begränsad, rapporterar TT.

– Klimatarbetet riskerar att försenas när mötet skjuts upp, särskilt i förhandlingar om utsläppsrätter och om ett ramverk för insyn i andra länders utsläpp, säger Mattias Frumerie, chef för Sveriges delegation, till TT.

"Adressera kriserna parallellt"

Enligt Isadora Wronski måste de ekonomiska satsningar som genomförs under coronakrisen ha fokus på att ställa om samhället från ett fossilt beroende, och hon betonar att vi inte har råd att missa möjligheten att skapa långsiktig hållbarhet. 

– Enbart genom att adressera kriserna parallellt kan vi skapa hållbara jobb, ett stabilt och tryggt välfärdssamhälle och hopp om en framtid för kommande generationer.

Ett nytt datum för mötet i Glasgow, som arrangeras av Storbritannien och Italien, ska tas fram i samarbete med de berörda parterna, enligt UNFCCC.

Radar

S självkritiska till misslyckad integrationspolitik

Socialdemokraternas kulturpolitiska talesperson Lawen Redar är djupt självkritisk till partiets integrationspolitik.

Socialdemokraterna har under decennier misslyckats med sin invandringspolitik, visar en intern rapport som Aftonbladet tagit del av.
”Jag tycker att vi ska vara djupt självkritiska”, säger rapportens författare Lawen Redar (S), till tidningen.

Bristande migrations- och integrationspolitik har bidragit till en rad problem som Sverige i dag lider av, som parallellsamhällen med kriminalitet, parallella rättskipningssystem och religiös radikalisering, enligt Socialdemokraternas rapport.

Ett annat problem är enligt rapporten att det svenska språkets ställning har försvagats.

– Jag har mött kvinnor som befunnit sig i Sverige i 16 års tid utan att kunna prata svenska. Detta för att man inte möter myndigheter eller människor med svenska som modersmål i vardagen, som ett resultat av segregationen, säger Lawen Redar till Aftonbladet

Hon är Socialdemokraternas kulturpolitiska talesperson och menar att en orsak till att Socialdemokraterna inte har tagit problemen på allvar har varit en rädsla att förknippas med Sverigedemokraterna.

– När SD klev in i den nationella politiken 2010 behövde alla partier markera mot dem. Det har omöjliggjort en seriös integrationspolitik och debatt. Men det duger inte att frågan om integration främst får föras av ett extremnationalistiskt parti, säger Lawen Redar till tidningen.

Rapporten innehåller inte några förslag på ny politik på området integration. Det kommer i del två, som väntas bli klar våren 2024.

Radar

Så synar du gröna bluffar

Håll utkik efter godkända miljömärkningar för att undvika att falla för ”greenwashing” när du handlar, råder Sveriges Konsumenter.

Grönt, hållbart eller klimatneutralt? Falska miljöpåståenden i reklam är svåra för konsumenterna att avslöja, enligt en ny undersökning. Men det finns enkla knep för att undvika att gå i fällan.

En stor andel svenskar vill handla miljö- och klimatvänligt, men många har svårt att se igenom falska reklampåståenden och avslöja ”greenwashing”. Det visar en ny internationell undersökning som Sveriges Konsumenter står bakom.

Greenwashing, eller grönmålning på svenska, innebär falsk eller vilseledande marknadsföring där företag eller organisationer vill ge sken av att de är mer miljövänliga än vad de faktiskt är. Ett allt vanligare fenomen, enligt Jan Bertoft, generalsekreterare på Sveriges Konsumenter.

– I den här djungeln är det väldigt svårt för konsumenterna att skilja ut vad som är sant och falskt. Inte minst när det gäller begrepp som klimatneutral och klimatpositiv. som många har svårt att förstå vad det innebär. Vi tycker att det är ytterst tveksamt om de ska få användas, säger han.

Okända märken

Bertoft betonar att konsumenterna inte ska behöva vara detektiver – grundkravet är att det ska gå att lita på reklamen. Samtidigt finns några enkla knep att för att undvika den grönmålade fällan.

Det första är att titta efter godkända miljömärkningar som exempelvis Svanen, Krav eller EU-blomman och vara misstänksam mot märken man inte känner igen.

– Det finns väldigt mycket hittepåmärken på marknaden. Det finns en flora av olika egna märken som ska kunna se ut som någon sorts stämpel.

– Undersökningen visar också att väldigt många konsumenter tror att miljöreklam är godkänd eller förhandskontrollerad av myndigheterna – och så är det inte.

Fundera på bildvalet

Det andra rådet är att se upp med formuleringar som ”hållbart”, ”grönt”, eller ”växtbaserat”

– Speciellt ”hållbart”, ”grönt” och även ”miljövänligt” är väldigt luddiga begrepp som ska ge någon sorts skimmer av att det är bättre än det kanske är. Sedan ska man fundera på bildvalet. Skogar, ängar, grön färg – betyder det verkligen någonting eller är det bara ett trick?

Samma skeptiska hållning bör enligt Jan Bertoft gälla inför begrepp som ”klimatneutralt”, ”klimatkompensation” eller ”klimatpositiv”.

– Det är begrepp som är skapade mycket för att man ska tro att man ska kunna fortsätta konsumera som vanligt.

Kolla siffran

Något annat att vara vaksam på är miljöpåståenden om produkter eller tjänster som i sig är miljöfarliga, som exempelvis flyg, bilar eller cigaretter, samt företag som säger sig vara det bättre alternativet för miljön genom att jämföra sig med andra som är värre, enligt Jan Bertoft.

Han råder vidare att se om det finns siffror eller andra bevis för det företaget säger, exempelvis fotnoter med referenser till forskning.

Men även när det gäller siffror bör man vara uppmärksam. Om ett företag exempelvis lyfter fram att ”50 procent är återvunnet”, kan man fråga sig vad den andra halvan består i och om det handlar om 50 procent av förpackningen eller hela produkten.

Kräver skärpning

Redan 2020 visade en undersökning från EU-kommissionen att hälften av alla gröna påståenden på marknaden var vaga, vilseledande eller ogrundade – och problemet väntas växa ytterligare.

Sveriges Konsumenter vill se en regelskärpning och välkomnar att en ny lagstiftning för att begränsa gröna påståenden och märkningar är på gång i EU.

– Det kommer bli mer och mer miljöreklam i och med att kraven skärps på att företag ska vara mer miljöanpassade. Då får det inte vara vilda västern.

Om undersökningen

• 16 länder ingick i undersökningen. Sammanlagt svarade 16 323 personer mellan 18 och 74 år på enkäten under maj och juni 2023. 1 018 av dem var från Sverige.
• 43 procent av de svarande säger sig ha sett exempel på greenwashing de senaste 12 månaderna.
• Okunskapen är samtidigt stor – en av tre säger sig förstå klimatpåståenden som låga koldioxidutsläpp, lågt klimatavtryck och koldioxidkompenserat.
• Ett exempel på felaktig uppfattning är att 17 procent tror att en vara som är klimatneutral har producerats utan klimatutsläpp.
Källa: Sveriges Konsumenter