Radar

Rekordstort ozonhål över Arktis

Bergstopparna tre kronor med namnen Svea, Dana och Nora på Svalbard i Arktis.

Ett ovanligt ozonhål har öppnat sig över Arktis. Hålet är rekordstort – tre gånger så stort som Grönland, rapporterar Nature.

Varje vår skapas ozonhål över Antarktis i syd men det är desto ovanligare på Arktis. Ett rekordstort hål uppmättes 2011 och det hål som nu skapats över Arktis kan vara ännu större. Det är ett mycket ovanligt atmosfäriskt fenomen, skriver Nature.

– Så som jag ser det, är det här första gången man kan tala om ett riktigt ozonhål i Arktis, säger forskaren Martin Dameris, vid tyska rymdcentret DLR, till tidskriften.

Anledningen är låga temperaturer och en stark polarvirvel som möjliggjort nedbrytningen av ozonlagret i norr.

Hålet är inte hälsofarligt då solen ännu inte tagit sig högt över horisonten i Arktis. Samma sak gäller i norra Sverige men det kan vara bra att ha solskyddskrämen redo om man ska ut på tur på fjället, säger meteorolog Thomas Carlund vid SMHI till Dagens Nyheter.

– I nuläget är det låga värden över Sverige men det är inte extremt lågt än så länge. Men framåt helgen sjunker de ytterligare och det ser ut att bli lägst under lördag och söndag. Det börjar vara dags att skydda sig mot UV-strålningen, särskilt om man är i fjällen och skidar på kalfjället, säger Thomas Carlund.

Inom några veckor beräknas hålet att minska. När solen stiger bryts polarvirveln nämligen sönder.

Fakta: Ozonnedbrytning

Merparten av det skyddande ozonet runt jorden finns i stratosfären, på 10–50 kilometers höjd. De högsta halterna finns i det nedre skiktet 15–30 kilometer över markytan.

Ozonskiktet filtrerar bort solens skadliga UV-strålning som kan orsaka hudcancer och starr och skada miljön. Ozon absorberar också infraröd strålning och bidrar därmed till växthuseffekten.

Ozonskiktet har tunnats ut kraftigt på grund av utsläpp av ozonnedbrytande ämnen som läcker ur köldmedier i kylar, frysar, värmepumpar, fjärrvärmeanläggningar och luftkonditioneringar. Utsläppen från flygtrafiken och växthuseffekten bidrar till ozonnedbrytningen.

Montrealprotokollet skrevs under 1987 och begränsar användningen och utsläppen av ämnen som bryter ner ozonskiktet i stratosfären.
Källa: TT

Radar

Miljöpartiets nya språkrör: Utred basinkomst nu

Om AI tar jobben kan det behöva införas en basinkomst.

Articifiell intelligens (AI) kan göra att många människor förlorar jobben. Och om det sker kan basinkomst behöva införas. Det säger Miljöpartiets nyvalda språkrör Daniel Helldén i Ekots lördagsintervju.

Om nu en stor del av befolkningen kanske blir arbetslös från de arbeten de har i dag så måste vi göra någon form av förändring av socialförsäkringssystemen, säger Helldén till radion.

Daniel Helldén har, tillsammans med två andra miljöpartister, lämnat motionsförslag till riksdagen om att låta utreda om basinkomst behövs. MP har även tidigare kommit med förslag om basinkomst, en garanterad inkomst för alla utan villkor.

Den här gången motiveras dock förslaget av AI-utvecklingen och enligt Daniel Helldén är det bråttom. Han säger att det klassiska sättet att arbeta kommer att förändras inom en ganska snar framtid.

Vi måste ta krafttag i det här. Det måste göras nu, säger Daniel Helldén.

Radar

Norsk enighet om havsmineraler: ”Pinsamt”

Norge har sedan länge stor olje- och gasverksamhet i havet.

Bred politisk enighet har nåtts om att öppna upp Norges havsbottnar för mineralexploatering. Landet skulle därmed bli ett av de första i världen med sådan verksamhet, och miljöorganisationer dömer ut beslutet som ”pinsamt”.

Efter snåriga förhandlingar meddelade regerande Arbeiderpartiet och Senterpartiet samt Høyre och Fremskrittspartiet på tisdagen att de enats om mineralletning på havsbottnarna.

Olja och gas räknas inte som mineraler i detta sammanhang, så Norge ger sig i och med detta ut på oprövad mark.

– Vi startar en ny näring på norsk sockel, då är det viktigt med en bred majoritet, sade Marianne Sivertsen Næss (Ap) på en pressträff.

Men miljögrupper är bittert kritiska.

– Norge öppnar för oåterkalleliga ingrepp i områden där naturen är helt okänd, säger Frode Pleym från Greenpeace enligt nyhetsbyrån NTB.

– Det enda stortinget är rädda för är att Kina ska utkonkurrera Norge – inte konsekvenserna för livet i haven.

Världsnaturfonden WWF reagerar likadant.

– Internationellt försöker vi framstå som en fyrbåk för natur och klimat, på hemmaplan kör vi över fackkunskapen och offrar naturen för kortsiktig profit, säger generalsekreterare Karoline Andaur.

– I dag är det pinsamt att vara norsk.

Kritiska experter finner dock viss tröst i att miljökonsekvenserna av gruvdrift under vattnet först ska utredas, och att det finns frågetecken hur lönsam verksamheten kan bli. Därmed anses det tveksamt hur stora de tänkta satsningarna egentligen kommer att bli.