Organisationer för mänskliga rättigheter vädjar nu om att samvetsfångar, men även dem med underliggande sjukdomar, ska släppas fria.

En del regimer mörkar fakta eller har ingen koll på läget i fängelserna, hävdar riksdagsledamoten Thomas Hammarberg i en debattartikel  i Dagens Arena. Saudiarabien och Egypten är exempel, där det som framkommit visar på skrämmande situationer, menar han.

I ett brev som en fånge i Egypten lyckades smuggla ut berättade han enligt Teller Report bland annat att flera av fångarna hade drabbats av symptom som hosta, feber, förkylning och andningsbesvär.

"Borde inte ens sitta i fängelse"

Panik och oro bröt ut och alla började skriva avskedsbrev till anhöriga. Fångarna vädjade om hjälp till fängelseadministrationen och myndigheter men ingen av fångarna togs till sjukhus eller fick träffa läkare.

Nu vädjar Amnesty International att Egypten ska släppa de tusentals människorättsaktivister, journalister och regimkritiker som sitter fängslade.

– Dessa individer borde inte ens sitta i fängelse, säger Philip Luther, ansvarig för Amnesty International’s forskning och påverkansarbete för Mellanöstern och Nordafrika i ett pressmeddelande.

– Med tanke på den berättigade oron för att egyptiska fängelser är överfulla och lider av dålig hälsovård och hygien- och sanitetsförhållanden, bör myndigheterna även överväga att släppa fångar som hålls i förvar för förundersökning, liksom fångar som är särskilt sårbara för sjukdomen, de med underliggande sjudomar och äldre. Myndigheterna har en skyldighet att se till att alla som sitter fängslade får tillräcklig medicinsk vård, fortsätter han.

Många har tillåtits dö

Enligt Human Rights Watch är Egyptens fängelser ökända för sina dåliga förhållanden. Fångar har till exempel rapporterat att de måste sova i rotationsskift på betonggolv. Celler med ett maxantal på tio fångar, rapporteras hålla upp till 40 eller 50 fångar.

Tillgång till rinnande vatten garanteras inte, toaletter är smutsiga och akuta sjukhusbesök kräver tillstånd från en vakt, oavsett vad läkaren tycker.

– Vi har sett många fångar som tillåtits dö, trots att deras sjukdomar varit hanterbara, säger Amr Magdi, ansvarig för Mellanöstern och Nordafrika på Human Rights Watch till tidningen Time. 

Han understryker att organisationen inte vill ge intrycket att de kräver frisläppande av våldsamma gärningsmän eller de som utgör en risk för samhället, utan främst de som häktats för att fredligt ha utövat sina rättigheter.

– Vi talar om tiotusentals i Egypten och i Syrien och hundratals i Gulfländerna, säger han.

Besöksförbud slår hårt mot fängslade barn

Även Palestinier har fler gånger vädjat om att deras landsmän i israeliska fängelser ska släppas fria, av oro för en smittovåg i de överbefolkade cellerna.

Någon dramatisk spridning har inte rapporterats hittills, men uppgifter om smitta finns i några fall.

De säkerhetsåtgärder som de israeliska myndigheterna infört har dessutom skapat problem av en annan typ. För att förhindra smittospridning har totalt besöksförbud införts för alla utomstående, inklusive nära anhöriga och advokater.

Det i sin tur har slagit hårt inte minst mot de omkring 180 barn – den yngsta 12 år ̣– som sitter fängslade, rapporterar +972 Magazine. 

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.

– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.

Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.

Invändningar från facket

Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.

Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.

– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.

De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.

– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.