Zoom

Sagan om rekoringen

"Min tanke i början var att starta ett koncept lokalt där jag bor i Österbotten.

Fenomenet rekoringar har spridit sig som en löpeld genom Sverige de senaste åren. Vid årsskiftet fanns det drygt 150 olika ringar med uppemot 450 000 medlemmar. Är fenomenet här för att stanna eller kommer vi få se andra modeller? LFT har pratat med två personer med insyn i den svenska rekoringsmarknaden, och med mannen som startade hela konceptet. 

Det var egentligen inte alls planerat. Den finländske bonden Thomas Snellman hade ägnat sig åt att sälja ekologisk och närodlad mat i många år men inte riktigt hittat någon smidig modell för att få ut maten till konsumenterna. 

Men så år 2012 var han på besök i Frankrike och stötte på något som kallas för AMAP (Association pour le Maintien d’une Agriculture Paysanne), vilket kan liknas vid svenska andelsjordbruk – det vill säga ett slags partnerskap mellan producenter och konsumenter där man delar på risker och belöningar. Thomas Snellman fastnade för den delen som handlade om direkt kontakt mellan jordbrukare och konsumenter. 

Thomas Snellman har varit eko­bonde i Österbotten i Finland i flera decennier
Thomas Snellman har varit eko­bonde i Österbotten i Finland i flera decennier. Foto: Jonas Brunnström

– Min tanke i början var att starta ett koncept lokalt där jag bor i Österbotten. Inte att det skulle sprida sig i den omfattning det har gjort, det var ingen ambition utan det var närmast att skapa ett system där jag själv bor för att hitta den här lokalproducerade maten, berättar han.

"Väldigt tidseffektivt"

Istället för det franska systemet, där man ofta binder upp sig i ett halvår eller helår och betalar på förhand ville han skapa ett system som var enkelt och flexibelt och där man kan handla när man känner för det. Lösningen blev regelbundna träffar mellan producenter och konsumenter på en utvald plats och där beställningarna sker i förhand via Facebook. 

– Ur producentens synvinkel är fördelen att det är förbeställt. När man åker dit så har man bara det man ska sälja i bilen och när man åker hem är bilen tom. 

– Det är också väldigt tidseffektivt. På en traditionell marknad kan du få stå hela dagen och du vet inte alls hur många varor du kommer att sälja. Konsumenten kan handla av många producenter på samma gång och får därmed ett brett utbud att välja på. Så enkelheten och flexibiliteten är extremt bra, säger Thomas Snellman.

Corona kan leda till uppsving

Åke Wiberg har ägnat sig åt ekologisk odling sedan slutet av 60-talet och sålt grönsaker via reko de senaste två åren. Han håller med om att det finns flera fördelar med  eko jämfört med att sälja i butik eller att leverera direkt hem till personer. 

– Man kan träffa många samtidigt och man slipper alla mellanhänder.

Dessutom slipper man åka runt så mycket, säger han.

Sju år efter starten finns det nu rekoringar i nio olika länder och på tre olika kontinenter
Sju år efter starten finns det nu rekoringar i nio olika länder och på tre olika kontinenter. I Finland är runt sex procent av befolkningen mellan 15 och 64 år medlemmar i en Rekoring. Foto: Viola Björkgård

– Men det hänger väldigt mycket på de som är administratörer i Facebookgrupperna att hålla igång energin. Om man inte gör det tappar folk intresset. Och det är inte så bra för miljön att åka 10–15 mil om det bara kommer ett fåtal personer.

Åke Wiberg menar dock att den senaste tidens coronapandemi faktiskt kan leda till ett uppsving för rekoförsäljningen. 

– När folk inte vill handla i butik så är det bra med reko eftersom det är utomhus och man behöver inte stå så nära varandra, säger han.
I ett inslag i Sveriges radio konstateras också att corona ser ut att till viss del ha gynnat lokala livsmedelsproducenter. Dock kan det även slå åt andra hållet, framförallt köttproducenter ser ut att ha tappat många beställningar till restauranger.

”Nästan som en festival”

Håkan Eriksson leder Hushållningssällskapets uppdrag kring reko som går ut på att informera och främja uppstarten av rekoringar i Sverige. 

– Vi tänker hela tiden att nu kommer det snart mattas av, men det har faktiskt inte gjort det hittills, säger han.

Håkan Eriksson är projektledare och kommunikatör på Hushållningssällskapet
Håkan Eriksson är projektledare och kommunikatör på Hushållningssällskapet. Foto: Hushållningssällskapet

– Jag tror man är ute efter olika saker när man köper via reko och när man köper i butik eller beställer på nätet, fortsätter han. En rekoutlämning kan ju vara nästan som en liten festival.

Han tror att det framförallt är känslan av det äkta och genuina som gör att många människor vill handla via rekoringar.

– Det finns liksom ingen story bakom en burk vita bönor i tomatsås som det kan finnas när du köper ägg direkt från en producent.

Facebook får en viktig roll

Thomas Snellman ser inte heller han någon tydlig nedgång i intresset än så länge, där-emot tror han att det kan bli problem om Facebook tappar i popularitet eftersom de flesta affärsuppgörelser sker där. 

– Facebook har varit en förutsättning för att det skulle kunna bli någonting. Vi startade när Facebook stod på sin höjdpunkt. Vi människor är ju sociala varelser som gärna vill finnas med i olika sammanhang och när man såg att grannar och vänner gick med i det här så triggade det andra att gå med.

– Men jag tror inte att Facebook kommer vara för evigt och det är ett problem eftersom vi för tillfället inte har något alternativ som skulle vara lika effektivt, säger han.

 Rekoprodukter säljs ofta direkt ur bakluckorna på producenternas bilar
 Rekoprodukter säljs ofta direkt ur bakluckorna på producenternas bilar. Här från en utdelning i Jakobstad 2018. Foto: Viola Björkgård

Thomas Snellman menar att det finns många liknande initiativ som reko runt om i Europa men att de flesta inte alls har nått samma framgång som reko, bland annat nämner han det franska systemet ”La ruche que dit Oui” (på svenska ”Bikupan som säger ja”). 

– Problemet där är att mycket pengar går till logistiken. De har en extern plattform som tar en del av provisionen och även utlämningsställena, som bondgårdar, tar också en del av provisionen. Det goda med vårt system är att ingen förutom adminstratörerna behöver göra så mycket, det rullar på av sig själv och producenterna kan direkt svara på konsumenternas frågor.

Låg tröskel

Håkan Eriksson säger också att fördelen med Facebook är att det är en väldigt låg tröskel för att folk ska gå med. 

– Om man har ett system där man måste skapa en särskild profil för just detta så blir det en mycket högre tröskel. Men Facebook använder folk ändå till vardags.

Han framhåller också att det enligt studien ”Svenskarna och internet” finns en svagt nedåtgående trend i användandet av Facebook, men man har också sett att det folk väljer att lägga sin tid på är grupper där man själv kan vara väldigt aktiv, vilket rekoringarna är ett bra exempel på. Samtidigt finns det problem med Facebook som plattform. När jag frågar odlaren Åke Wiberg om han tycker att det är bra eller dåligt att man använder Facebook skrattar han:

– Ja, för Mark Zuckerberg är det väl bra i alla fall …

Han säger också att det utestänger personer personer som av olika anledningar inte vill använda Facebook och att algoritmerna kan göra att vissa typer av inlägg premieras före andras. 

Åke Wiberg är också ordförande för Bondens marknad i Haga i Göteborg och menar att det kräver mer administration men samtidigt är fördelen att det finns tydligare regler. När det gäller reko tycker han att adminstratörerna för Facebooksidorna får mycket makt vilket ibland kan missbrukas. 

Inte bara Finland och Sverige 

Thomas Snellman har blivit ansiktet utåt för reko. Han har åkt runt och föreläst om konceptet i tjugo länder, hållit ett TED-talk i Italien och fått väldigt mycket medial uppmärksamhet främst i Finland men även internationellt. 
Samtidigt säger han att han numera inte är särskilt involverad i reko och att han aldrig har varit det, förutom just i början. 

Håkan Eriksson på Hushållningssällskapet tror att känslan av det äkta och genuina är det som gör att många människor vill handla via rekoringar
Håkan Eriksson på Hushållningssällskapet tror att känslan av det äkta och genuina är det som gör att många människor vill handla via rekoringar. Foto: Johan Nilsson/TT

– Min största arbetsinsats var under de första två åren. Sen har jag mest berättat för media om mina olika tankar. För Finlands del är det nu sju år sen vi startade. Det första halvåret sökte det sina former, men sedan dess är konceptet ungefär detsamma. Det största problemet när vi startade var att få folk att få kännedom, vi fick vara ute och berätta mycket, men när det väl fanns praktiska exempel att peka på så blev det mycket enklare, säger han.

Rekoringarna har framförallt slagit igenom i Finland, Sverige och Norge. Men konceptet finns för närvarande också i Danmark, Island, Irland, Italien, Sydafrika och Kanada. 

– I Danmark har det hittills inte blivit någon stor grej, jag har svårt att svara på varför. I Mellan- och Sydeuropa finns torghandeln ofta kvar och då är det inte så enkelt att implementera det här systemet. När jag var inbjuden till Italien funderade jag på om det verkligen fanns förutsättningar för det här där, men nu finns det en ring som har hållit på där i två år och det har även grundats ett andra ring, så ett visst intresse verkar det ju i alla fall finnas.