Energi

Shapeshifters: Konst som fångar en värld i förändring

Anna Johansson, curator på Malmö konstmuseum framför ett fotografi av Cindy Sherman.

Människans förhållande till naturen och en osäker framtid. Mikroorganismer, jord och teknologi. Det är några av de teman som lyfts i en ny utställning på Malmö konstmuseum.

I fredags öppnade utställningen Shapeshifters med undertiteln ”Förändringarnas tid är här. Igen. Alltid.” på Malmö konstmuseum.

– Det handlar om samhället och världen i förändring, och att vi med konstens hjälp försöker förstå vilka förändringar vi står inför, säger Anna Johansson, intendent på museet och curator för utställningen.

Hon berättar att hon har tänkt på det både på ett personligt och globalt plan.

– Forskningen talar ju sitt tydliga språk att människan håller på att förstöra förutsättningarna för livet på jorden, och ändå fortsätter vi att leva på samma sätt, vi fortsätter till exempel att flyga i samma utsträckning. Jag tänker att vi behöver prata om det och titta på det på olika sätt. Hur våra levnadsvanor påverkar vår framtid.

Anna Johansson menar att det finns en tydlig koppling till de här frågorna i utställningen, representerat genom en rad olika uttryck i form av installationer, skulpturer och objekt men även lite måleri och en del video.

"Vi avgör framtiden"

”Shapeshiftern” som gett namn till utställningen är en figur med övernaturlig förmåga som kommer från mytologin. Den kan ändra både form och egenskaper och återfinns idag också inom science fiction.

– Kanske är det vi själva som är den här shapeshiftern. Det är ju vi som med våra handlingar avgör hur framtiden kommer att ta form. Många myter handlar också om att världen förstörs och sedan kan den byggas upp igen, men så ser ju inte verkligheten ut, säger Anna Johansson.

"Där kan man fundera på vad det är man tittar på, om det är någon sorts parallell evolution, en undergångsbild eller om det är vårt eget undermedvetna", säger Anna Johansson om Tilda Lovells skulptur "I ögonvrån"
"Där kan man fundera på vad det är man tittar på, om det är någon sorts parallell evolution, en undergångsbild eller om det är vårt eget undermedvetna", säger Anna Johansson om Tilda Lovells skulptur "I ögonvrån". Foto: Jenny Thornell/ Malmö Konstmuseum

Hon lyfter också att det samtidigt finns en teknologisk utveckling som går åt andra hållet.

– Att det nästan handlar om att skapa evigt liv. Det är jättemycket inom teknologin som är bra, men frågan är hur långt vi ska gå? Inom kort förväntas den artificiella intelligensen komma ifatt människan, genom genredigering kan vi ta fram helt nya arter och inom transhumanismen förespråkar man att människans så kallade begränsningar, som sjukdomar och död, ska motverkas genom teknologi.

Vetenskap och fiktion

Anna Johansson berättar att konstnärerna i många av verken är inspirerade av biologi, kemi och medicin, men även av populärkultur, mytologi och fiktion.

Konstverket av Alma Heikkilä, en finsk konstnär, består av en dubbelsidig målning i rött. På golvet nedanför ligger en massa föremål och avgjutningar av kroppsdelar.

– Det verket handlar om att vi behöver ha ett förändrat förhållningssätt till vår omgivning. Och med omgivning menar konstnären att vi inte bara ska räkna in människor, eller däggdjur, utan också de allra minsta beståndsdelarna, mikroorganismerna. Att våra kroppar och luften vi andas också består av liv i form av bakterier och sporer. 

Alma Heikkiläs konstverk med det långa inkluderande namnet "pollen grains, fungal spores, bacteria, mycelium, cysts, algal filaments and spores, lichens, insects and their parts, plants and animal tissues and several other microorganisms"
Alma Heikkiläs konstverk med det långa inkluderande namnet "pollen grains, fungal spores, bacteria, mycelium, cysts, algal filaments and spores, lichens, insects and their parts, plants and animal tissues and several other microorganisms". Foto: Helene Toresdotter/Malmö Konstmuseum

– Om luften var vår bästa vän skulle vi kanske inte kört bil, då hade vi inte släppt ut avgaser på samma sätt, säger Anna Johansson.

Hon berättar att konstnären vill att vi ska ha en mer kroppslig, eller fysisk, relation till det som inte syns, men som faktiskt finns omkring oss och påverkas av oss. Att vi behöver se oss själva som en del av ett större system snarare än att det är vi som styr systemet.

När naturen dirigerar oss

Många av verken är föränderliga i sig själva, genom att de under utställningstidens gång ändrar skepnad, medan andra mer reflekterar över den pågående förändring som vi ser lokalt och globalt.

Anna Johansson nämner Katja Petterssons två konstverk där ”Jord” är ett golv som är täckt av sköra lerplattor som går sönder när man går på dem. Det är, menar hon, en materialisering av den process som handlar om våra fotavtryck på jorden. 

– Grenen som snurrar runt över golvet heter ”Nature/Culture” och här är det naturen som dirigerar oss i rummet eftersom vi måste förhålla oss till grenens rörelse.

Katja Petterssons två konstverk ”Jord” och ”Nature/Culture”
Katja Petterssons två konstverk ”Jord” och ”Nature/Culture”. Foto: Helene Toresdotter/Malmö Konstmuseum

Hon menar att utställningen är civilisationskritisk, både gentemot vårt förhållande till naturen men också till vår kultur. 

– Det är inte uttalat i utställningen – men det känns på många sätt som att grunden för demokratin börjar ifrågasättas från högerpopulistiskt håll, och jag tänker att det finns en kritik här mot det också, reflekterar Anna Johansson.

Samtidens angelägna frågor

Vilken roll tänker du att ni som konstmuseum har i de här samhällsdiskussionerna?

– De flesta verken är från de senaste två åren, och det visar på att samtidskonsten har en förmåga att fånga in och diskutera det mest angelägna i dag. Vi som konstmuseum är en del av samhället och det är vår uppgift att reflektera över och ta vara på samtidens angelägna frågor, och diskutera det med konst – oavsett om det är äldre konst eller samtida.

Hon kopplar det också till den pågående situationen med coronaviruset.

– Vi vet inte hur många besökare som kommer nu, så vi måste tänka om och tänka nytt, ha visningar som är filmade som vi lägger upp på nätet och kanske föreläsningar också.

– När jag planerade utställningen hade jag inte direkt en pandemi i åtanke, men samtidigt är corona en effekt av det sätt som vi lever på. Det ger ytterligare dimensioner till den här utställningen.

Utställningen pågår fram till 9 augusti. Se: malmo.se/konstmuseum.