Svenskar äter på ett sätt som inte är hållbart för vår planet. Den största klimatboven är vår konsumtion av kött och mejeriprodukter. Det visar en ny rapport från SLU och Stockholm Resilience Centre.
– Den svenska kostens miljöpåverkan ligger över gränserna för alla undersökta miljöaspekter utom vattenanvändning, säger Emma Moberg, doktorand vid institutionen för energi och teknik vid SLU och huvudförfattare till studien i ett pressmeddelande.
Forskarna har analyserat det globala livsmedelssystemet utifrån en specifik uppsättning så kallade planetära gränser.
Dessa gränser motsvarar de utsläpp och den resursanvändning som är globalt hållbar sett till produktionen av livsmedel. Det gäller exempelvis påverkan på den biologiska mångfalden, användning av vatten och mark, tillförsel av kväve och fosfor, och utsläpp av växthusgaser.
Biologiska mångfalden särskilt utsatt
– För växthusgasutsläpp, åkermarkanvändning samt kväve- och fosfortillförsel ligger miljöpåverkan två till fyra gånger över de tillåtna gränserna. Särskilt utsatt visade sig dock påverkan på den biologiska mångfalden från livsmedelskonsumtionen vara, där våra nuvarande kostmönster leder till att gränsen överskrids med det sexdubbla, fortsätter Emma Moberg.
Till exempel leder vår konsumtion av lammkött som är importerat från Nya Zeeland till en hög risk för att arter utrotas. I jämförelse leder konsumtionen av svensk nötkött, trots sin höga användning av jordbruksmark, till lägre påverkan på den biologiska mångfalden eftersom majoriteten av produktionen sker i områden i Sverige och norra Europa med relativt låg artrikedom.
Kött- och mejeriindustrin är dock den del av livsmedelsproduktionen som totalt står för mest markanvändning, kvävetillförsel och klimatpåverkan. Men även flera växtbaserade produkter visade sig ha en hög påverkan både vad gäller markanvändning och den biologiska mångfalden. Det rör sig om till exempel kakao, olivolja, kaffe och nötter.
Studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Sustainability.
