Nyheter

Forskare: Jantelagen hämmar innovation i jordbruket

Forskarna menar att en anledning till att det är en låg grad av entreprenörsskap i lantbruket är en låg acceptans för att sticka ut och göra saker annorlunda.

Samhället satsar stort på innovation och entreprenörsskap i lantbruket, men en ny studie vid SLU visar att den gamla så kallade Jantelagen fortfarande är en hämmande faktor för den som sticker ut hakan. En annan studie visar också att samhällets stöd är i det närmaste obefintligt för den som misslyckas.

Många lantbruk har problem med lönsamheten och forskarna lyfter i sin studie att samhället generellt ser lösningen på detta att lantbrukare behöver satsa nytt och bli mer innovativa.

– Det ser vi i till exempel Livsmedelsstrategin och Konkurrensutredningen och varje år läggs stora summor på detta genom EU:s landsbygdsstöd. Men ändå ser vi att lantbrukets företag är mindre entreprenöriella än företag av samma storlek i andra branscher. Varför är det så? undrar Erik Hunter, universitetslektor på institutionen för arbetsvetenskap, ekonomi och miljöpsykologi på SLU, i ett pressmeddelande.

Studie på studenter

För att få svar på den frågan gjorde forskarna en studie med en stor grupp lantmästarstudenter, där många i sin yrkesroll senare kommer att arbeta med rådgivning. De fick ta ställning till ett fiktivt fall där de skulle ge råd till en lantbrukare som ska lansera en ny innovativ produkt. Två delar av gruppen fick information om att lantbrukarens verksamhet gått ekonomiskt bra respektive dåligt, medan den tredje gruppen inte fick någon sådan information alls. Forskarna sammanställde samtidigt ett personligt index för varje student som visade hur mycket ”Jante” de var.

Forskarna trodde att informationen som studenterna fick om den fiktiva lantbrukarens ekonomi skulle påverka deras strategi, men det visade sig att deras personliga Jante-index hade större betydelse. Ju mer Jante de hade i sin personlighet, desto mindre troligt var det att de uppmanade lantbrukaren att gå vidare med den innovativa satsningen.

Forskarna tolkar detta som att en anledning till att det är lite entreprenörsskap inom lantbrukssektorn är en låg acceptans för att sticka ut och göra saker annorlunda.

Drabbas av ohälsa

Forskargruppen har också genom intervjuer tittat på hur 25 lantbrukare hanterar ett misslyckande i ett projekt, då entreprenörsskap är något som uppmuntras av samhället i stort.

Att misslyckas är normalt, men det är viktigt att kunna lära sig av misstagen och gå vidare, menar Per Hansson, forskarstuderande vid Jönköping International Business School och även verksamhetsledare för SLU Kompetenscentrum företagsledning på SLU Alnarp.

Han påpekar att många dock inte återhämtar sig utan istället drabbas av skam, depression och ohälsa.

– Det vi upptäckte var att det överhuvudtaget inte finns någon funktion i samhället som hjälper och stöttar den här gruppen av företagare. Istället ser vi hur de lämnas ensamma, omedvetna och osäkra över var de kan hitta hjälp, säger Per Hansson.

Forskarnas slutsats är att samhället behöver ta ett större ansvar för den här gruppen företagare och hjälpa dem gå vidare.

– Vi hoppas vår forskning kan skapa diskussion på högre nivå och att rådgivare, lärare och andra vågar hantera ett känsligt ämne, säger Per Hansson.