Gender Social Norms Index mäter hur sociala föreställningar hindrar jämställdhet mellan könen inom områden som politik, arbete och utbildning och inkluderar data från 75 länder, vilket omfattar över 80 procent av världens befolkning.

– Vi har kommit långt de senaste decennierna för att se till att kvinnor har samma möjlighet som män att tillgodose sina grundläggande behov. Men könsskillnaderna är fortfarande uppenbara inom många andra områden, särskilt de som utmanar maktförhållanden, säger Pedro Conceição, chef för UNDP:s årliga rapport om mänsklig utveckling, the Human Development Report i ett pressmeddelande.

Enligt rapporten tycker omkring hälften av världens män och kvinnor att män passar bättre som politiska ledare. Över 40 procent tycker att män även är bättre företagsledare och att män har större rätt till jobb i tider av arbetsbrist.

28 procent tycker att det är rättfärdigat för en man att slå sin fru.

Endast 10 kvinnliga regeringschefer i världen

Studien visar även hur fördomar har förändrats i cirka 30 länder. I vissa länder har förbättringar skett, i andra verkar attityderna gentemot kvinnor däremot ha försämrats de senaste åren.

Enligt studien röstar män och kvinnor i samma utsträckning, ändå innehas mindre än 24 procent av parlamentsplatserna i världen av kvinnor och det finns bara 10 kvinnliga regeringschefer av 193 möjliga.

Kvinnor på arbetsmarknaden får mindre betalt än män och har mer sällan ledande befattningar. Medan kvinnor totalt sett arbetar fler timmar än män är det mest sannolikt att detta är obetalt vårdarbete.

– Det arbete som har varit så effektivt för att minska gapen mellan könen inom hälsa och utbildning måste nu utvecklas för att ta itu med något mycket mer utmanande: djupgående fördomar – bland både män och kvinnor – mot verklig jämställdhet, säger Achim Steiner, chef för UNDP.

Världens koldioxidutsläpp från fossila bränslen väntas öka med 1,1 procent i år, visar Global Carbon Project i sin årliga rapport, som blir ännu en varningslampa för förhandlarna på FN:s pågående klimatmöte i Dubai.

Det kan tyckas lite, men enligt FN:s klimatpanel IPCC måste utsläppen av växthusgaser tvärtom vända nedåt nu om målen i Parisavtalet ska vara inom räckhåll. Minst 43 procent bör utsläppen minska till 2030, jämfört med 2019 års nivå.

Kina och Indien

Framför allt är det i Kina och Indien som årets ökning sker, enligt rapporten.

I Kina ökar utsläppen med 4 procent, vilket delvis kan förklaras med att pandemirestriktionerna fortfarande påverkade landets utsläpp i fjol.

I Indien väntas utsläppen öka med 8,2 procent, främst på grund av ökad efterfrågan på energi som möts med kolkraft, enligt forskarna.

Inom EU däremot ser utsläppen från kol, olja, gas och cementproduktion ut att minska med 7,4 procent. I USA minskar utsläppen med 3 procent, främst på grund av färre kolkraftverk och billigare naturgas.

Samtidigt bedöms utsläppen från den globala flygtrafiken öka kraftigt med motsvarande 28 procent jämfört med i fjol.

Sju år kvar

Med dagens utsläppsnivåer bedömer forskarna att världens återstående koldioxidbudget räcker i omkring sju år om det ska finnas åtminstone 50 procents chans att nå 1,5-gradersmålet.

De globala koldioxidutsläppen från fossila bränslen är nu 6 procent högre än 2015, året då Parisavtalet förhandlades fram.

Fossila bränslen står för 36,8 miljarder ton av totalt 40,9 miljarder ton koldioxid som beräknas släppas ut i år, enligt rapporten som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Earth System Science Data.