Tre äldre vita män och en kvinna. Här är de fyra aspiranter som inför supertisdagen toppar mätningarna om vem Demokraternas väljare vill se som partiets presidentkandidat.
Bernie Sanders, 78-årig senator från Vermont som blev världskänd när han tampades med Hillary Clinton om Demokraternas nominering inför det förra presidentvalet 2016. Har tidigare varit borgmästare i Burlington, filmskapare och suttit i USA:s representanthus. Politiskt betecknar han sig som demokratisk socialist och ”outsider”, han har bland annat kampanjat för gratis högskoleutbildning och framhållit de skandinaviska ländernas välfärdssystem som ett föredöme. Bland hans profilfrågor finns även klimatåtgärder. Lockar många unga, kampanjar ofta med den karismatiska representanthusledamoten Alexandria Ocasio-Cortez som gett honom sitt stöd.
Opinionsstöd nationellt: 28,5 procent.
Antal delegater: 60 (1 991 krävs för att väljas till partiets presidentkandidat).
Joe Biden
Joe Biden, 77-årig tidigare vicepresident till Barack Obama och mångårig senator (i 36 år) från Delaware. Betonar ofta sin erfarenhet, sin breda utrikespolitiska kunskap och sin arbetarbakgrund. Bidens släktingar jobbade i gruvindustrin. Har fått stöd från viktiga fackförbund och tros kunna ge president Donald Trump en match om stödet från USA:s vita arbetare. Den frispråkige Biden har dock visst politiskt bagage, tidigt i sin karriär plagierade han ett tal och i fjol anklagades han av flera kvinnor för att vara för närgången.
Opinionsstöd nationellt: 20,0 procent.
Antal delegater: 54.
Mike Bloomberg
Den 78-årige Mike Bloomberg grundade 1982 det medie- och informationsbolag som bär hans namn och som är ett av världens största. Var borgmästare i staden New York under tre mandatperioder, mellan åren 2002 och 2013. På papperet har han tidigare varit republikan, men han gick i fjol med i Demokraterna. Den förmögne Bloomberg har skänkt stora summor till organisationer och politiker som jobbar för skärpta vapenlagar och för klimatåtgärder. Har i mer än tio år flirtat med tanken på att ställa upp i ett presidentval och gav sig sent i höstas in i leken. Har hoppat över de tidiga primärvalsdelstaterna och satsat allt på supertisdagen.
Opinionsstöd nationellt: 15,0 procent.
Antal delegater: 0
Elizabeth Warren
Elizabeth Warren, 70-årig senator från Massachusetts som gjort sig känd som en progressiv vänsterpolitiker med hög svansföring. Undervisade i juridik på flera universitet innan hon valdes in i senaten 2012. Warrens prioriterade fråga är kampen mot korruption. Hon vill se till att alla har sjukförsäkring, reformera systemet för studielån samt hårdare reglera finanssektorn. Och hon vill införa en skatt för de 0,1 procent av amerikanerna som är rikast. Är känd för att ha en plan för det mesta, på hennes kampanjsida finns över 75 planer. Fick nyligen stöd av prestigetidningen The New York Times ledarredaktion (tillsammans med Minnesotasenatorn Amy Klobuchar).
Opinionsstöd nationellt: 14,0 procent.
Antal delegater: 8
Dessutom är kongressledamoten från Hawaii, Tulsi Gabbard, med och tampas om nomineringen.
Kort introduktion till primärvalsmatematiken
Demokratiska partiet har under några veckor avverkat fyra primär- och nomineringsval, i tur och ordning i Iowa, New Hampshire, Nevada och senast i helgen South Carolina. De fyra delstaterna utser tillsammans 155 av delegater, som i sommar ska vara med och rösta fram Demokratiska partiets kandidat i presidentvalet i november.
På supertisdagen den 3 mars – med primärval i 14 delstater och ett amerikanskt territorium – går partiets primärvalsprocess in i vad som kan bli ett avgörande skede. Demokratiska väljare i tunga delstater som Kalifornien och Texas ska säga sitt och totalt står 1 357 delegater på spel denna dag. Detta motsvarar en dryg tredjedel av de totalt 3 979 delegaterna som på sommarens partikonvent ska avgöra vem som blir Demokratiska partiets presidentkandidat.
En del bedömare tror att supertisdagen blir avgörande. Andra befarar att det med så många kandidater kan bli en utdragen strid som pågår ända fram till konventet i Milwaukee i Wisconsin som hålls den 13–16 juli.
Enligt ett nytt regelverk från 2018 kommer de 3 979 delegaterna att rösta i en första omgång på konventet. För att utses till partiets presidentkandidat i denna omröstning krävs stöd från en majoritet av delegaterna, det vill säga minst 1 991 stycken. Om ingen når upp till egen majoritet blir det en andra omröstning. I den tillkommer rösterna från 771 så kallade superdelegater, vilket höjer ribban för att få egen majoritet till sammanlagt 2 375 delegater och superdelegater.
Superdelegaterna kan i korthet beskrivas som etablerade partihöjdare, som kongressledamöter, guvernörer, tidigare presidenter och medlemmarna i Demokratiska partiets nationella partistyrelse.
Till saken hör att i den andra omröstningen är de 3 979 vanliga delegaterna inte bundna av hur mandatet från delstaten ser ut utan kan byta favorit.
