Radar

De slåss om Demokraternas kandidatur

De demokratiska presidentaspiranterna Elizabeth Warren, Bernie Sanders och Joe Biden vid en debatt i Charleston i South Carolina nyligen.

Tre äldre vita män och en kvinna. Här är de fyra aspiranter som inför supertisdagen toppar mätningarna om vem Demokraternas väljare vill se som partiets presidentkandidat.

Bernie Sanders, 78-årig senator från Vermont som blev världskänd när han tampades med Hillary Clinton om Demokraternas nominering inför det förra presidentvalet 2016. Har tidigare varit borgmästare i Burlington, filmskapare och suttit i USA:s representanthus. Politiskt betecknar han sig som demokratisk socialist och ”outsider”, han har bland annat kampanjat för gratis högskoleutbildning och framhållit de skandinaviska ländernas välfärdssystem som ett föredöme. Bland hans profilfrågor finns även klimatåtgärder. Lockar många unga, kampanjar ofta med den karismatiska representanthusledamoten Alexandria Ocasio-Cortez som gett honom sitt stöd.

Opinionsstöd nationellt: 28,5 procent.

Antal delegater: 60 (1 991 krävs för att väljas till partiets presidentkandidat).

Joe Biden

Joe Biden, 77-årig tidigare vicepresident till Barack Obama och mångårig senator (i 36 år) från Delaware. Betonar ofta sin erfarenhet, sin breda utrikespolitiska kunskap och sin arbetarbakgrund. Bidens släktingar jobbade i gruvindustrin. Har fått stöd från viktiga fackförbund och tros kunna ge president Donald Trump en match om stödet från USA:s vita arbetare. Den frispråkige Biden har dock visst politiskt bagage, tidigt i sin karriär plagierade han ett tal och i fjol anklagades han av flera kvinnor för att vara för närgången.

Opinionsstöd nationellt: 20,0 procent.

Antal delegater: 54.

Mike Bloomberg

Den 78-årige Mike Bloomberg grundade 1982 det medie- och informationsbolag som bär hans namn och som är ett av världens största. Var borgmästare i staden New York under tre mandatperioder, mellan åren 2002 och 2013. På papperet har han tidigare varit republikan, men han gick i fjol med i Demokraterna. Den förmögne Bloomberg har skänkt stora summor till organisationer och politiker som jobbar för skärpta vapenlagar och för klimatåtgärder. Har i mer än tio år flirtat med tanken på att ställa upp i ett presidentval och gav sig sent i höstas in i leken. Har hoppat över de tidiga primärvalsdelstaterna och satsat allt på supertisdagen.

Opinionsstöd nationellt: 15,0 procent.

Antal delegater: 0

Elizabeth Warren

Elizabeth Warren, 70-årig senator från Massachusetts som gjort sig känd som en progressiv vänsterpolitiker med hög svansföring. Undervisade i juridik på flera universitet innan hon valdes in i senaten 2012. Warrens prioriterade fråga är kampen mot korruption. Hon vill se till att alla har sjukförsäkring, reformera systemet för studielån samt hårdare reglera finanssektorn. Och hon vill införa en skatt för de 0,1 procent av amerikanerna som är rikast. Är känd för att ha en plan för det mesta, på hennes kampanjsida finns över 75 planer. Fick nyligen stöd av prestigetidningen The New York Times ledarredaktion (tillsammans med Minnesotasenatorn Amy Klobuchar).

Opinionsstöd nationellt: 14,0 procent.

Antal delegater: 8

Dessutom är kongressledamoten från Hawaii, Tulsi Gabbard, med och tampas om nomineringen.

Kort introduktion till primärvalsmatematiken

Demokratiska partiet har under några veckor avverkat fyra primär- och nomineringsval, i tur och ordning i Iowa, New Hampshire, Nevada och senast i helgen South Carolina. De fyra delstaterna utser tillsammans 155 av delegater, som i sommar ska vara med och rösta fram Demokratiska partiets kandidat i presidentvalet i november.

På supertisdagen den 3 mars – med primärval i 14 delstater och ett amerikanskt territorium – går partiets primärvalsprocess in i vad som kan bli ett avgörande skede. Demokratiska väljare i tunga delstater som Kalifornien och Texas ska säga sitt och totalt står 1 357 delegater på spel denna dag. Detta motsvarar en dryg tredjedel av de totalt 3 979 delegaterna som på sommarens partikonvent ska avgöra vem som blir Demokratiska partiets presidentkandidat.

En del bedömare tror att supertisdagen blir avgörande. Andra befarar att det med så många kandidater kan bli en utdragen strid som pågår ända fram till konventet i Milwaukee i Wisconsin som hålls den 13–16 juli.

Enligt ett nytt regelverk från 2018 kommer de 3 979 delegaterna att rösta i en första omgång på konventet. För att utses till partiets presidentkandidat i denna omröstning krävs stöd från en majoritet av delegaterna, det vill säga minst 1 991 stycken. Om ingen når upp till egen majoritet blir det en andra omröstning. I den tillkommer rösterna från 771 så kallade superdelegater, vilket höjer ribban för att få egen majoritet till sammanlagt 2 375 delegater och superdelegater.

Superdelegaterna kan i korthet beskrivas som etablerade partihöjdare, som kongressledamöter, guvernörer, tidigare presidenter och medlemmarna i Demokratiska partiets nationella partistyrelse.

Till saken hör att i den andra omröstningen är de 3 979 vanliga delegaterna inte bundna av hur mandatet från delstaten ser ut utan kan byta favorit.

Radar

Kultur på recept ger bättre psykisk hälsa

Några av deltagarna i Kultur på recept fick testa att dreja.

Människor med depression eller långvarig smärta mår bättre efter att ha deltagit i kulturaktiviteter tillsammans med andra människor. Det visar en ny studie från Jönköpings universitet.

Visste du att sjukskrivna kan få kulturaktiviteter på remiss från vården? Så kallad kulturunderstödd rehabilitering eller Kultur på recept kan användas för att behandla personer med psykisk ohälsa som stressproblematik, ångest, depression eller vid långvarig smärta.

I en studie där 400 personer deltog erbjöds hälften Kultur på recept och hälften fungerade som kontrollgrupp. Deltagarna i kulturgruppen fick träffas under tio veckor vid två tillfällen i veckan i grupper om 6–9 personer, för att göra någon form av kulturaktivitet tillsammans. Det rörde sig till exempel om att sjunga, spela teater eller testa olika hantverk som måleri. 

– Kulturaktiviteterna bidrar till att deltagarna utmanar sig själva, att bara ses för en ”fika” räcker inte för att få till stånd en förändring. Träffarna är lustfyllda och det sociala sammanhanget behövs för att våga gå utanför sin trygghetszon, vilket i sin tur bidrar till deras utveckling, säger Paula Bergman, doktorand på Hälsohögskolan vid Jönköpings universitet.

En av deltagarna berättar om att testa att dreja, i en intervju på Jönköpings universitets hemsida.

– Jag tänkte bara ”hur ska det här gå, det här kommer inte jag och klara”, men sen när jag väl var där första gången vill jag bara tillbaka. Jag vill göra det igen, det var skitkul. […] Man känner att man klarar av någonting, det är ju jättebra för självkänslan liksom.

Störst effekt hos deprimerade

Efter sex och tolv månaders behandling hade den psykiska ohälsan minskat hos deltagarna i kulturaktiviteter jämfört med kontrollgruppen. Stört effekt syntes hos personer med depression.

– Studien visar att det ger resultat, det betyder mycket för de här personerna att få vara med i ett sammanhang. Det är därför viktigt att fler får möjlighet att delta i kultur på recept som ett alternativ eller komplement till sin konventionella sjukvård, säger Paula Bergman.

Aktiviteterna kräver inte prestation, och är frivilliga. Behandlingen fungerar även arbetsförberedande i bemärkelsen att deltagarna behöver passa tider, träffa nya människor och besöka nya platser.

Sex regioner ingick i studien: Region Jönköpings Län, Region Östergötland, Region Kalmar Län, Region Uppsala, Region Blekinge samt delar av Västra Götalandsregion.

Motivation och självkänsla stärks

Parallellt testar och utvärderar Region Skåne metoden i ett forskningsprojekt som pågår fram till sommaren 2024. Några exempel på kulturaktiviteter som erbjuds patienterna är stadsvandringar, gemensam högläsning och konserter på Malmö Opera.

Resultaten är hittills goda, menar Anita Jensen, kultur -och hälsostrateg vid Kompetenscentrum primärvård som leder forskningsprojektet inom Region Skåne.

– Vi kan genom vår forskning se att motivation och välbefinnande samt den positiva självkänslan stärks hos deltagarna liksom sociala relationer och samhörighet till samhället, säger hon i en intervju på den nationella kunskapsplattformen Mötesplats social innovation.

Kultur på recept är ett bra komplement till medicinsk behandling av psykisk ohälsa, menar Sofia Carlin, leg. psykolog och specialist i klinisk psykologi, som också deltar i Region Skånes projekt.

– En fara är att vården behandlar onödigt många medicinskt och därmed gör normala känslor och reaktioner sjukliga i onödan. Vården behöver fler verktyg och här är Kultur på recept ett bra komplement, säger hon och fortsätter.

– Det man bland annat behöver göra för patienter med psykisk ohälsa, vilket Kultur på recept gör, är att hjälpa patienterna hitta nya beteenden och rutiner. Dessa rutiner och aktiviteter behöver vara kravlösa, sociala och meningsfulla, säger Sofia Carlin.

En fördel är att verktyget Kultur på recept tar patienterna ut från vårdcentralen, menar Yvonne Lindberg, Leg kurator och rehabkoordinator.

– För vissa patienter var vi annars de enda som såg dem. Vi ser att Kultur på recept-deltagarna fått nya kontakter och intressen. Att de har hittat tillbaka till lust och glädje. Deras behov av vårdkontakt har minskat. Det blev ett steg vidare där patienterna hamnar i ett nytt sammanhang och bryter sin sociala isolering, säger hon.

Radar

Vårt kollektiva självbedrägeri kring djur

Är det inte dags att vi slutar med vårt kollektiva självbedrägeri och istället är ärliga mot oss själva? Det går inte att undgå våld och lidande i djurindustrin, oavsett hur många kontroller som utförs, skriver Martin Smedjeback, ordförande i Save Movement Sverige.

Såg du på TV4-nyheterna måndagen den 4 december? I så fall kunde du se kycklingar som slungades omkring på rullband i en gigantisk maskin och klämdes till döds. Skadade och sjuka kycklingar lämnades i backar där de åt på varandra. Det var Djurrättsalliansen som hade filmat med dold kamera inne på en av Kronfågels kläckerianläggningar. Om du är som de flesta så mådde du illa av att se bilderna. Kanske du till och med bytte kanal för att du inte ville se det? Reaktionerna visar att vi bryr oss om djur och lidandet de utsätts för. 

Kronfågels VD Fredrik Strømmen säger om bilderna: ”Så det jag ser här är någonting som absolut inte följer våra rutiner.” Det är som det alltid brukar låta när djuren plågas i Sveriges djurfabriker. Det är enskilda undantag som ska åtgärdas snabbt — vill de få oss att tro. ”Jag och alla våra medarbetare har ju djurvälfärd som första prioritet och högsta mål” säger också Kronfågels VD. Är det någon som fortfarande tror på detta? Jag tror att många av oss konsumenter VILL så gärna tro det eftersom vi inte gärna ändrar våra vanor. Därför är vi extra lättlurade när det gäller påståenden som dessa. 

Men är det inte dags att vi slutar med vårt kollektiva självbedrägeri och istället är ärliga mot oss själva? Det går inte att undgå våld och lidande i djurindustrin, oavsett hur många kontroller som utförs. När vi betraktar kännande varelser som en produkt (dessutom billig) som ska framställas i snabb takt för högsta profit så leder det med säkerhet till stort lidande. Vi har alla en moralisk plikt att granska hur djuren behandlas i djurindustrin eftersom det är vi som stödjer den med våra inköp.

Sanningen är endast några googlingar borta. När du har sett hur djuren har det så fråga dig: stämmer detta överens med dina värderingar? Om inte så är det dags att öppna dörren för en ny kulinarisk värld – alla fantastiska smaker och former från växtriket! Mycket av det känner du redan igen, men du kan få en chans att testa nya växtbaserade produkter och recept som inte har en stark bismak av lidande och död.