Det var på torsdagen som en hög turkisk befattningshavare anonymt uppgav att Turkiet kommer att ”öppna portarna” och inte längre stoppa syriska flyktingar och migranter från att nå EU land- eller sjövägen.

Uppgiften spreds bland annat via den regeringsvänliga tidningen Daily Sabah. Den har inte bekräftats officiellt men har redan fått hundratals migranter att ta sig till den nordvästliga provinsen Edrine, vid landgränsen till Grekland.
Bilder från provinsen visar migranter som vandrar längs motorvägar och över fält i hopp om att beskedet ska visa sig stämma.

Grekland svarade under fredagen med att förstärka gränsbevakningen.
Grekland har stärkt skyddet av sina land- och havsgränser så mycket som möjligt, säger en regeringskälla.

Upptrappning i Idlib

Bakgrunden till Turkiets obekräftade besked är upptrappningen i Idlib i nordvästra Syrien, där minst 33 turkiska soldater dödades under torsdagen. Striderna väntas leda till en ny stor flyktingström till Turkiet, där över 3,6 miljoner syriska flyktingar redan befinner sig.

Turkiet har lovat att hindra flyktingar och migranter från att ta sig till Europa i utbyte mot miljardbistånd.

"Inte ett tomt hot"

President Recep Tayyip Erdogan har vid upprepade tillfällen hotat att åter öppna gränsen mot EU för migranter. Så har hittills inte skett, men Paul Levin, chef för institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet, menar att gårdagens varning väger tyngre än tidigare påståenden.

– Det är inte ett tomt hot. Turkiet har länge hotat med detta, men det här kom efter en dag när landet led svåra militära förluster. Jag tror att man är hårt pressad. Det här är ett desperat försök att fästa EU:s och världens uppmärksamhet på situationen i Idlib, säger han till TT.

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.

– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.

Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.

Invändningar från facket

Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.

Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.

– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.

De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.

– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.