– Dels handlar det om att skapa någon slags lokal kraft och hopp, att se att det går att komma samman och lösa lokala problem. Det finns många byar där stämningen är ganska dyster, när man ser det som att ”hur länge kan vi bo kvar här då?”. När man ser det ur det perspektivet är bygdebolagen otroligt värdefulla, säger Anna Grönvall.

Hon är projektledare på Coompanion Sveriges nystartade projekt ”Bilda bygdebolag” som fick finansiering från Tillväxtverket i december. Med i båten är även SLU och Hela Sverige ska leva.

Projektet syftar till att göra en inventering av vilka bygdebolag som finns, att arrangera en nätverksträff och att ta fram en handbok. Anna Grönvall betonar dock att även om begreppet ”bygdebolag”, eller ”lokala utvecklingsbolag”, är ett relativt nytt begrepp så har fenomenet funnits väldigt länge.

– Runt om i vårt land har det alltid funnits den här typen av aktiviteter, där bybor går samman och organiserar sig för att utveckla sin bygd.

En landsbygdskontext

Så vad begreppet egentligen syftar på är det som Anna Grönvall utreder just nu, för att kunna bestämma vad som ska ingå i inventeringen. Ett grundläggande kriterium är att bygdebolagen verkar i en landsbygds- eller glesbygdskontext och att det finns ett tydligt lokaldemokratiskt ägarskap.

– Skillnaden mot ideella föreningar är att fokus ligger på att man har byggt upp, eller avser att bygga upp, ett större ekonomiskt kapital som gör att man kan driva olika typer av verksamheter.

Det som Anna Grönvall kan skönja som en ny trend är att de senaste decennierna med krympande lokala ekonomier, minskad offentlig närvaro och växande miljöproblem har lett till att den lokala organiseringen också ökar i intensitet.

– Man har också gått mer från ideella och ekonomiska föreningar till att bilda bolag istället.

Socialt kapital och tillit

En person som också tittat närmare på bygdebolag som metod är Elin Sjöman som gjorde sitt examensarbete på det temat på agronomprogrammet, SLU, med inriktning på landsbygdsutveckling. Hon upptäckte också att det inte finns en tydlig definition av begreppet och gjorde en egen som grund för sin undersökning; det ska vara ett aktiebolag, vinsten ska investeras i bygden och aktieägarna ska bo i eller ha en koppling till bygden.

– Det är lite speciellt detta att gå in med pengar och inte få något tillbaka – vinstutdelningen blir att bygden utvecklas. Så en springande punkt för att det ska fungera är att det finns ett socialt kapital och tillit i bygden, säger hon.

Hon berättar att många bygdebolag bildas utifrån behovet att köpa en specifik fastighet, exempelvis en byskola, och då är ett bolag enda sättet eftersom föreningar inte får ta lån.

Det är ett sätt att ta makten över bygdens utveckling. Eftersom man har sitt aktiebolag kan man själva bestämma vad som ska göras och hur, till skillnad från sökta projektpengar där någon annan sätter ramarna.

– Pengarna är bara ett medel för att få göra det man vill, men det viktiga är sociala värden, och ekologiska.

Vill utveckla socknen

När Elin Sjöman själv var med 2017 och startade ett bygdebolag i Rone på Gotland var deras drivkraft att de mer allmänt ville utveckla socknen. I den processen bestämde de att ett bolag var bästa sättet, något som är vanligt på Gotland.

– Vi har egentligen inte köpt något ännu men det har hänt ganska mycket bara genom att sätta press på regionen. En sak som vi har sett är att genom att vara ett aktiebolag tas man mer på allvar än en förening.

På Gotland finns inte en kommun längre utan det är ersatt med Region Gotland. Som ett första projekt fick deras bygdebolag regionen att muddra byns fiskehamn genom ett EU-finansierat projekt och de har fått löfte om att få köpa den lokala campingen som regionen planerar att sälja, plus att de har fått bidrag för att rusta upp den.

Det offentliga tomrummet

Baksidan av den här utvecklingen menar Elin Sjöman och Anna Grönvall är att bygdebolagen bildas i det tomrum som uppstår när stat och kommun av olika anledningar har dragit sig tillbaka alltmer från landsbygden.

– Man går samman för att man upplever att det finns en långsiktig och kortsiktig hotbild mot bygden, säger Anna Grönvall. I grund och botten är det ett problem när vi inte längre som samhälle kan gå samman och för våra gemensamma skattemedel se till att vi har vissa saker som vi skapar och förvaltar gemensamt.

Anna Grönvall jobbar även med lokalekonomiska analyser i Hela Sverige ska leva och är med i omställningsrörelsen på olika sätt. Hon är exempelvis på väg att starta ett andelsjordbruk i sin by Grangärde och lyfter att det är på den lokala nivån som omställningen mot ett hållbart samhälle måste ske.

– Jag tycker det är jättepositivt att människor går samman och försöker möta de ekonomiska, sociala och ekologiska problem som är så omfattande. Vi kan inte vänta på politiker på olika nivåer utan vi måste börja snacka med våra grannar och få det här gjort.

Korta ner startsträckan

Elin Sjöman pekar på att bygdebolag är ett gräsrotsinitiativ och inte sker av sig själv. Det krävs personer med stort driv.

– På en del ställen har det inte fungerat och på andra har det inte hänt så mycket, ännu. Så mycket bygger ju på vad man har för personer i sin styrelse och vad de har för kompetenser och intressen. Det formar jättemycket vad man kan och vill göra.

Hon menar att det är en lösning som inte kan eller bör tillämpas överallt, men att det på många platser har inneburit positiva förändringar.

Hon lyfter även fram forskarna Ulla Herlitz och Hans Arén som har tittat på en modell där bygdebolagen och kommunerna kan samarbeta så att bygden får vara med och bestämma i högre utsträckning om vad som är viktigt.

– Man kan ta tillvara på de positiva delarna av det lokala engagemanget men att resurser kommer från kommunen eller regionen. Jag tänker att det är mer samarbete och samverkan som behövs, säger hon.

Elin Sjöman tror att kartläggningsprojektet och handboken kan korta ner startsträcka för många som vill starta bygdebolag, och kanske öppna ögonen på kommuner och banker om vad det är och vilken potential som finns.

– De jag har pratat med berättade att i början – trots att de var aktiebolag – ändå inte fick lån eller de fördelarna som vi upplevde att vi fick ganska direkt.

Kraften i nätverket

En slutsats som hon också dragit av sitt examensarbete är att nätverksbyggandet är viktigt och det är något som hon vill fortsätta att arbeta med i deras eget bygdebolag, även om hon i dag bor och jobbar i Uppsala, på Studiefrämjandet.

– På Gotland finns Gubis, Gotländska utvecklingsbolag i samverkan, som är en ideell förening för alla bygdebolag på Gotland, där de kan träffas och dela med sig av sina erfarenheter och kontakter, och det tror jag stärker bolagen jättemycket.

Hon berättar att Gubis idag bjuds in i olika sammanhang där beslut tas eller där de behöver en remissinstans.

– Tillsammans representerar vi flera tusen av de gotländska invånarna eftersom varje bolag mer eller mindre representerar en socken. Det ger en jättestor kraft, så om vi kunde samla alla bygdebolagen nationellt så skulle det verkligen bli en kraft att räkna med.