Förra året innebar inskränkningar i demonstrationsfriheten och asylrätten i Nord-, Central- och Sydamerika enligt Amnesty Internationals årsrapport som undersöker situationen för de mänskliga rättigheterna på kontinenten.
Organisationen lyfter bland annat i rapporten att de miljontals människor som gick ut på gatorna för att protestera mot våld, ojämlikhet och korruption möttes med repressiva och alltmer militariserade taktiker från myndigheterna i flera länder i regionen.
— 2019 innebar nya attacker på mänskliga rättigheter över stora delar av Amerika, med intoleranta och alltmer auktoritära ledare som använde sig av en allt mer våldsam taktik för att hindra människor från att protestera eller söka trygghet i ett annat land. Men vi har också sett hur unga människor i hela regionen börjat kräva en förändring och demonstrerat i massiv skala. Deras tapperhet mot förtrycket ger oss hopp om att kommande generationer inte kommer låta sig hunsas, säger Erika Guevara-Rosas, Amnesty Internationals chef för Amerikaregionen, i ett pressmeddelande.
Proteströrelser som dessa uppstod i bland annat Venezuela, Honduras, Puerto Rico, Ecuador, Bolivia, Haiti, Chile och Colombia.
Våld mot protester
Amnesty påpekar att våldet var särskilt allvarligt i Venezuela och Chile: ”I Venezuela har regeringens säkerhetsstyrkor begått brott enligt internationell rätt och allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter, inklusive utomrättsliga avrättningar, godtyckliga frihetsberövanden och överdrivet våld, som i sig kan innebära brott mot mänskligheten”, skriver organisationen.
I Chile har armén och polisen medvetet skadat demonstranter för att avskräcka från protester. Totalt har minst 210 personer dödats i samband med protester i regionen. Flest i Haiti, 83 stycken, då polisen använde övervåld och bland annat använde skarp ammunition mot människor som protesterade mot regeringen i höstas. I Venezuela dog 47, i Bolivia 35, i Chile 31, åtta i Ecuador och sex i Honduras.
Regionen utmärker sig också genom våld mot andra som står upp mot makten på olika sätt.
Latinamerika fortsätter vara den farligaste regionen i världen för människorätts- och miljöförsvarare. Särskilt i Colombia där 106 personer mördades i sådana sammanhang förra året. Mexiko förblir ett av världens farligaste länder för journalister.
Vapenvåldet i USA fortsätter också att vara ett stort problem för mänskliga rättigheter.
Asylrätten åsidosatt
Amnesty skriver också att antalet män, kvinnor och barn som har flytt krisen i Venezuela under de senaste åren ökade till nästan 4,8 miljoner – en aldrig tidigare skådad siffra i Amerika. Samtidigt svarade många länder med att införa hårdare regler för de människor som sökt skydd.
USA har på flera sätt försvårat för människor på flykt och har både själva åsidosatt asylrätten och har pressat grannländerna till samma sak, i strid med internationell rätt. Landet har också trakasserat de människor som försökt hjälpa flyktingar.
Brasiliens president Jair Bolsonaro som tillträdde i början av förra året har också arbetat hårt för att försämra villkor och rättigheter för både människor och miljö.
Positiva nyheter
Amnesty påpekar avslutningsvis att 2019 innebar några positiva nyheter också. 22 länder har nu undertecknat Escazú-avtalet, som är ett banbrytande miljöskyddsfördrag. Det saknas dock fortfarande att tre länder ratificerar avtalet för att det ska vinna laga kraft.
I USA frikändes ett antal människorättsaktivister från anklagelser om att ha “gömt” migranter.
Positivt är också att unga kvinnor och flickor tar allt större utrymme i det offentliga rummet, vilket bland annat visat sig genom stora feministiska demonstrationer i Argentina, Mexiko och Chile.
– När vi går in i ett nytt årtionde har vi inte råd med att regeringarna i Amerika fortsätter att upprepa sina tidigare misstag. Istället för att begränsa människors hårt vunna rättigheter, måste de bygga vidare på dem och arbeta för att skapa en region där alla kan leva i frihet och säkerhet, säger Erika Guevara-Rosas.
