Svenska storbanker investerar miljarder i företag som är delaktiga i att exportera vapen eller vapendelar till stridande parter i Jemenkonflikten. Det visar en rapport från Diakonia och Fair Finance Guide.
Rapporten Bomber och granater – svenska bankers stöd till kontroversiell vapenexport visar att de sju största bankerna i Sverige (Danske Bank, Handelsbanken, Länsförsäkringar, Nordea, SEB, Skandia och Swedbank) har ekonomiska förbindelser till 15 företag som på något sätt ägnar sig åt vapenexport.
Detta är ingen nyhet, utan avslöjades redan 2016. Sedan dess har några framsteg gjorts, investeringarna i de kontroversiella företagen har till exempel minskat och alla bankerna har ändrat sina riktlinjer när det gäller vapenexport. Samtidigt bryter flera av bankerna mot dessa riktlinjer, visar granskningen. Några av företagen finns till och med med i bankernas etik-och hållbarhetsfonder.
Företagen i fråga exporterar komponenter som behövs för att producera vapen, till länder som definieras som auktoritära regimer, gör sig skyldiga till brott mot mänskliga rättigheter eller är inblandade i väpnade konflikter.
– Bankerna måste ta ansvar för att allas våra sparpengar inte stödjer vapenexport till länder som förtrycker sin befolkning eller deltar i Jemenkriget, säger Penny Davies, Diakonias policyrådgivare i utvecklingsfinansiering i ett pressmeddelande.
"Bankerna borde ställa högre krav"
Företagens export av vapen inbegriper till exempel granatkastare och flygande stridsledningscentraler till Förenade Arabemiraten, och motorer till stridsflygplan i Saudiarabien. Båda länderna deltar i Jemenkonflikten, som beskrivs av FN som världens största humanitära kris, där människors dagligen råkar ut för attacker.
De sju bankernas fonder investerade 4,6 miljarder kronor i företagen. Dessutom har fyra av bankerna försett sex av företagen med lån och andra tjänster.
– Att bankerna ger lån till vapenföretagen är ännu värre än att de investerar. Lånen hjälper företagen att fortsätta verksamheten. Bankerna borde ställa mycket högre krav på företag för att de ska få låna pengar. Det skulle även många bankkunder uppskatta, säger Jakob König som är projektledare för Fair Finance Guide på organisationen Sveriges Konsumenter.
