Radar

MSB rustar för att bekämpa bränder

Sverige kan bli norra Europas centrum för bekämpning av skogsbränder.

Sverige kan bli norra Europas centrum för bekämpning av skogsbränder. Åtminstone om Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) får som den vill. ”Det skulle göra det snabbare att få resurser på plats”, säger generaldirektör Dan Eliasson.

Sverige träffar under slutet av veckan representanter för de nordiska och baltiska länderna för att diskutera hur beredskapen för skogsbränder ska stärkas inför sommaren. Bland annat diskuteras ett utökat samarbete mellan länderna och om EU:s nya förmåga för att bekämpa skogsbränder.

MSB kritiserades i en statlig utredning för bristande förmåga att ta emot utländska resurser under bränderna förra sommaren. Enligt Eliasson är mötet nu är en del i att förbättra samarbetet, och MSB vill nu bli ett centrum för skogsbrandsflyg i norra Europa.

– Vi tycker att geografin gör det bra att lägga en del av EU:s skogsbrandflyg i Sverige, säger Eliasson.

Nya helikoptrar

MSB har just fått klart för tio helikoptrar till Sveriges nya beredskap för bekämpning av skogsbränder. Myndigheten vill att en del av helikoptrarna ska vara en del av EU:s räddningstjänstsystem för flyg – de kommer då att kunna användas både nationellt och vid behov i grannländerna.

Nästa år hoppas MSB kunna utöka flottan med små flygplan som ska kunna vattenbomba.

– Det handlar inte bara om några få flygplan, det måste vara ett antal för att vara ett mervärde. Speciellt om man ska vara med i EU:s system och kunna dela på resurserna, säger Dan Eliasson.

Stora flygplan

Fram till 2025 hoppas Dan Eliasson att MSB ska kunna utöka med tunga, ”skopande” plan stationerade i Sverige.

– Är vi en del av EU:s stöd så blir det billigare eftersom det finansieras från EU, i stället för att vi skulle göra allting själv, säger Dan Eliasson.

Den nationella resursen kommer i första hand göra det snabbare att nå ut med bekämpning från luften vid en skogsbrand.

– Vi har tidigare fått vända oss till EU för resurser, och det tar några dygn innan de kan vara på plats. Och några dygn gör att en skogsbrand kan sprida sig mycket, säger Dan Eliasson.

Skogsbränderna 2018

I juli drabbades bland annat Gävleborgs, Dalarnas och Jämtlands län av omfattande och svårsläckta skogsbränder. Flera byar fick utrymmas av säkerhetsskäl. Sverige fick hjälp av internationella resurser i form av brandflyg, helikoptrar och markpersonal från flera länder.

Totalt förekom enligt Skogsstyrelsen 300 skogsbränder som var större än 0,5 hektar. 21 000 hektar skogsmark drabbades (varav 85 procent i Dalarnas, Gävleborgs och Jämtlands län).

Skogsstyrelsen uppskattade i somras att skog värd över 900 miljoner kronor förstörts.

De fyra största bränderna enligt Skogsstyrelsen:

Kårböle i Hälsingland: cirka 9 000 hektar (varav 8 400 hektar skogsmark)
Lillåsen-Fågelsjö i Härjedalen. 3 900 hektar (3 500)
Trängslet i Dalarna: 3 500 hektar (2 500)
Stor-Brättan i Härjedalen: 950 hektar (850).

Fotnot: 1 hektar är 10 000 kvadratmeter eller 100 x 100 meter, lite större än en stor fotbollsplan.

Radar

Miljöpartiets nya språkrör: Utred basinkomst nu

Om AI tar jobben kan det behöva införas en basinkomst.

Articifiell intelligens (AI) kan göra att många människor förlorar jobben. Och om det sker kan basinkomst behöva införas. Det säger Miljöpartiets nyvalda språkrör Daniel Helldén i Ekots lördagsintervju.

Om nu en stor del av befolkningen kanske blir arbetslös från de arbeten de har i dag så måste vi göra någon form av förändring av socialförsäkringssystemen, säger Helldén till radion.

Daniel Helldén har, tillsammans med två andra miljöpartister, lämnat motionsförslag till riksdagen om att låta utreda om basinkomst behövs. MP har även tidigare kommit med förslag om basinkomst, en garanterad inkomst för alla utan villkor.

Den här gången motiveras dock förslaget av AI-utvecklingen och enligt Daniel Helldén är det bråttom. Han säger att det klassiska sättet att arbeta kommer att förändras inom en ganska snar framtid.

Vi måste ta krafttag i det här. Det måste göras nu, säger Daniel Helldén.

Radar

Norsk enighet om havsmineraler: ”Pinsamt”

Norge har sedan länge stor olje- och gasverksamhet i havet.

Bred politisk enighet har nåtts om att öppna upp Norges havsbottnar för mineralexploatering. Landet skulle därmed bli ett av de första i världen med sådan verksamhet, och miljöorganisationer dömer ut beslutet som ”pinsamt”.

Efter snåriga förhandlingar meddelade regerande Arbeiderpartiet och Senterpartiet samt Høyre och Fremskrittspartiet på tisdagen att de enats om mineralletning på havsbottnarna.

Olja och gas räknas inte som mineraler i detta sammanhang, så Norge ger sig i och med detta ut på oprövad mark.

– Vi startar en ny näring på norsk sockel, då är det viktigt med en bred majoritet, sade Marianne Sivertsen Næss (Ap) på en pressträff.

Men miljögrupper är bittert kritiska.

– Norge öppnar för oåterkalleliga ingrepp i områden där naturen är helt okänd, säger Frode Pleym från Greenpeace enligt nyhetsbyrån NTB.

– Det enda stortinget är rädda för är att Kina ska utkonkurrera Norge – inte konsekvenserna för livet i haven.

Världsnaturfonden WWF reagerar likadant.

– Internationellt försöker vi framstå som en fyrbåk för natur och klimat, på hemmaplan kör vi över fackkunskapen och offrar naturen för kortsiktig profit, säger generalsekreterare Karoline Andaur.

– I dag är det pinsamt att vara norsk.

Kritiska experter finner dock viss tröst i att miljökonsekvenserna av gruvdrift under vattnet först ska utredas, och att det finns frågetecken hur lönsam verksamheten kan bli. Därmed anses det tveksamt hur stora de tänkta satsningarna egentligen kommer att bli.