Ett årtionde av intensiv forskning går mot sitt slut. Här är några av decenniets vetenskapliga händelser som har förändrat vår syn på världen.

Nyckel till livets kod

I början av årtiondet presenterades en teknik som gör det möjligt att klippa och klistra i arvsmassan hos alla levande organismer med en precision som tidigare var helt otänkbar. Metoden, som kallas för Crispr-Cas9, bygger på kunskap om hur bakterier försvarar sig mot viruspartiklar genom att klippa av deras dna-sträng. Den utvecklades bland annat av forskare vid Umeå universitet.

Efter ett tag föddes en trevande etisk diskussion om risken med att till exempel genändra människor. Trots det meddelade den kinesiske forskaren He Jiankui i slutet av 2018 att han hade ändrat arvsmassan hos mänskliga embryon. Nyligen dömdes He Jiankui till tre års fängelse för sitt experiment.

Lyckad partikeljakt

Efter många envisa försök kunde forskare vid partikelacceleratorn vid Cern äntligen slå fast att de hittat en av de grundläggande pusselbitarna som behövs för att få ihop fysikens standardmodell – Higgspartikeln. Det är tack vare Higgspartikeln som partiklarna i universum får sin massa. Upptäckten belönades med Nobelpriset i fysik 2013.

Kvantdatorn börjar räkna

På bara 200 sekunder lyckades Googles kvantdator Sycamore räkna ut en uppgift som skulle ta 10 000 år för världens snabbaste konventionella dator att lösa. Det meddelade forskare vid Google under hösten 2019. Ingenjörer vid IBM, där den konventionella datorn finns, muttrade att det inte alls skulle ta 10 000 år, utan bara två och en halv dag. Bedömare påpekade att även två och en halv dag är betydligt längre tid än 200 sekunder.

Kvantdatorn Sycamore består bara av ett litet antal så kallade kvantbitar, och själva uppgiften var tämligen meningslös och bara utformad för att kunna göra en första jämförelse. Men genombrottet anses ändå ge en vink om hur överlägsen kvantdatorn kommer att bli, den dag då det är fysiskt möjligt att bygga den i större skala.

Ett helt nytt sinne

2015 gungade marken under världens fysiker – och alla andra. För första gången hade mänskligheten lyckats registrera de gigantiska vågor i självaste rumstiden – gravitationsvågor – som fysikern Albert Einstein förutsade för drygt 100 år sedan. Gravitationsvågor bildas när föremål accelererar eller kolliderar i universum. Då uppstår en vågrörelse i rumtiden, som drar ut och trycker ihop allt i sin väg.

Förändringen är oändligt liten. Men tack vare precisionsmätning med laserstrålar kunde forskare vid det amerikanska observatoriet Ligo konstatera att en gravitationsvåg passerade i september 2015. Den bildades sannolikt då två svarta hål kolliderade långt bort för mycket länge sedan. Inom fysiken beskrivs möjligheten att detektera gravitationsvågor som ett helt nytt sinne i utforskandet av universum.

Maskin klår människa

I början av 2016 blev den regerande världsmästaren i brädspelet go utmanad av programmet Alpha Go. Spelet go är förmodligen det mest avancerade spel som finns. Antalet spelkombinationer är större än antalet atomer i universum. Därför kan en dator inte räkna sig fram till det bästa draget på traditionellt sätt, som i exempelvis schack. I stället krävs ett intuitivt angreppssätt som bygger på lång erfarenhet och mönsterigenkänning, ett område där människan alltid ansetts vara överlägsen datorn.

Men den här gången vann datorn, med hela 4-1. Hemligheten var en typ av algoritm som kallas Deep Learning, där programmet lär sig att känna igen framgångsrika mönster efter miljontals övningsmatcher mot sig själv. Utvecklingen har gått vidare, så att artificiell intelligens nu även kan besegra människor i poker, där slumpen och förmågan att bluffa spelar in.

Liknande algoritmer kan användas inom exempelvis medicinsk forskning, för att analysera röntgenbilder eller kartlägga tarmens myllrande bakterieflora.

Våra grannar i universum

Under 2010-talet har antalet upptäckta exoplaneter – planeter utanför vårt eget solsystem – ökat explosionsartat. Antalet är nu knappt 5 000 och ökar hela tiden. Vissa av planeterna beskrivs som jordliknande och ligger inom den så kallade beboeliga zonen, där det enligt vissa kriterier skulle kunna finnas förutsättningar för liv. Keplerteleskopet, som har gått i omloppsbana kring jorden och levererat många av upptäckterna, är nu pensionerat. Nyligen sändes det europeiska teleskopet Cheops ut, för att fortsätta sökandet.

Ena halvan av 2019 års Nobelpris i fysik gick till upptäckten av exoplaneter.

Om nu en stor del av befolkningen kanske blir arbetslös från de arbeten de har i dag så måste vi göra någon form av förändring av socialförsäkringssystemen, säger Helldén till radion.

Daniel Helldén har, tillsammans med två andra miljöpartister, lämnat motionsförslag till riksdagen om att låta utreda om basinkomst behövs. MP har även tidigare kommit med förslag om basinkomst, en garanterad inkomst för alla utan villkor.

Den här gången motiveras dock förslaget av AI-utvecklingen och enligt Daniel Helldén är det bråttom. Han säger att det klassiska sättet att arbeta kommer att förändras inom en ganska snar framtid.

Vi måste ta krafttag i det här. Det måste göras nu, säger Daniel Helldén.

Efter snåriga förhandlingar meddelade regerande Arbeiderpartiet och Senterpartiet samt Høyre och Fremskrittspartiet på tisdagen att de enats om mineralletning på havsbottnarna.

Olja och gas räknas inte som mineraler i detta sammanhang, så Norge ger sig i och med detta ut på oprövad mark.

– Vi startar en ny näring på norsk sockel, då är det viktigt med en bred majoritet, sade Marianne Sivertsen Næss (Ap) på en pressträff.

Men miljögrupper är bittert kritiska.

– Norge öppnar för oåterkalleliga ingrepp i områden där naturen är helt okänd, säger Frode Pleym från Greenpeace enligt nyhetsbyrån NTB.

– Det enda stortinget är rädda för är att Kina ska utkonkurrera Norge – inte konsekvenserna för livet i haven.

Världsnaturfonden WWF reagerar likadant.

– Internationellt försöker vi framstå som en fyrbåk för natur och klimat, på hemmaplan kör vi över fackkunskapen och offrar naturen för kortsiktig profit, säger generalsekreterare Karoline Andaur.

– I dag är det pinsamt att vara norsk.

Kritiska experter finner dock viss tröst i att miljökonsekvenserna av gruvdrift under vattnet först ska utredas, och att det finns frågetecken hur lönsam verksamheten kan bli. Därmed anses det tveksamt hur stora de tänkta satsningarna egentligen kommer att bli.