Radar

Så berikades det svenska språket 2019

Många av de nya orden kommer från den pågående klimatdebatten.

Antivaxxare, aspludd och tågskryta. Under 2019 förärades det svenska språket, precis som tidigare år, med en hel del nya ord. Och precis som i samhällsdebatten i övrigt har klimatet gjort sitt avtryck även i språket.

Det är Språktidningen och Språkrådet som har satt ihop den nu aktuella listan. Sammanlagt består årets lista av 35 ord. Alla är dock inte helt nya, men har kvalificerat sig in på listan eftersom de varit särskilt vanliga under 2019.

Enligt Ola Karlsson, nyordsredaktör på Språkrådet, går många av dem att härröra till den pågående klimatdebatten. Exempel på sådana ord är Gretaeffekten, klimatdiktatur, klimatstrejk och klimatnödläge.

– Den här listan är bara ett litet axplock av alla nya ord, men de faller väl in i de teman som gett avtryck på språket de senaste åren, som it, mobilanvändning och miljö och klimat. Det märks också i andra länders nyordslistor, säger Ola Karlsson, nyordsredaktör på Språkrådet.

Symbolord

Ordet flygskam från fjolårets lista har blivit något av en exportsuccé. För nu pratas det vitt och brett ute i Europa om flight shame (engelska), flugscham (tyska), vliegschaamte (nederländska), flugviskubit (isländska) och vergüenza volar (spanska).

– Ordet flygskam har verkligen plockats upp över hela världen. Det har uppmärksammats av BBC och andra. Indirekt har det även påverkat klimatdebatten, eftersom det blivit ett symbolord för det privata ansvaret för klimatutvecklingen. För ett par år sedan var det döstädning som gick på export, både som ord och fenomen. Eller death cleaning som det heter på engelska, säger Ola Karlsson.

Som något av ett motsatsord till flygskam finns tågskryta på årets lista, då man stoltserar med att man – av miljöskäl – väljer ett annat färdmedel än flyg. Den som, skamrisken till trots, väljer flyget i alla fall, men inte vill prata högt om saken, kan dock alltid smygflyga.

Från de hörselskadade

Andra ord på listan är antivaxxare, det vill säga personer som motsätter sig vaccinering, och aspludd, som används för att beskriva de snöliknande fröna från trädet asp som under en viss tid på året kan ses flyga omkring i luften.

Med på listan finns också dra åt helvete-kapital, för att beskriva det faktum att man har tillräckligt mycket pengar på banken för att be chefen (eller någon annan) att, kort sagt, dra åt helvete. Ett mer udda ord, däremot, är hjärtslagslag som är en direkt översättning från engelskans heartbeat law som används för att beskriva en lag som förbjuder abort om hjärtslag från fostret kan höras.

– Det är en lag vars namn ändå är logiskt, men vad i hela friden är syssna?
Det är en aktivitet som innebär att man lyssnar med synen på ett särskilt sätt, framför allt bland teckenspråkiga, säger Ola Karlsson.

De nya orden – hela listan

Den sammanlagda listan över de ord som 2019 som var helt nya alternativt blev vanligare:

Animoji – emoji utformad efter en persons ansikte

Antivaxxare – person som av rädsla för negativa konsekvenser motsätter sig vaccinering

Artdöden – den storskaliga utplåningen av djur- och växtarter under människans tidsålder

ASMR – sensorisk stimulering som skapar välbehag hos lyssnaren

Aspludd – ludd bestående av snöliknande frön från asp

Benim – jag, mig

Beteendedesign – utformning av närmiljö för att främja ett visst beteende

Cybersoldat – försvarsanställd inriktad på ett bekämpa digitala hot

Deepfake – video, bild eller ljud där innehållet manipulerats på ett sätt som gör förvanskningen svår att upptäcka

Deplattformering – aktion riktad mot exempelvis nättjänster och mötesarrangörer som syftar till att frånta opinionsbildare inkomstkällor och/eller möjligheten att sprida sina åsikter

Digital tvilling – digital avbildning av ett verkligt fenomen som gör det möjligt att utföra tester i datormiljö som om det vore i verkligheten

Dra åt helvete-kapital – sparade pengar som kan användas för att plötsligt bryta upp från en relation

Eldost – ost som liknar halloumi

Fimpomat – behållare för cigarettfimpar med två öppningar där användaren kan rösta mellan två olika alternativ

Gretaeffekten – den påverkan mot ett mer miljövänligt beteende som klimataktivisten Greta Thunberg inspirerat till

Grönt körfält – körfält där bara fossilfria fordon får köra

Hjärtslagslag – lag som förbjuder abort om hjärtslag kan höras från fostret

Hundvissla – att använda värdeladdade signalord som endast uppfattas av mottagare införstådda med budskapet

Hybridkrig – krig som förs i det dolda utan en väpnad konflikt

Ikigai – upplevelse av att tillvaron är meningsfull

Immersiv – uppslukande, omslutande

Klimatdiktatur – mandat för internationell organisation att fatta överstatliga beslut för att motverka klimatförändringar

Klimatnödläge – tillstånd som kräver omedelbara åtgärder för att motverka klimatförändringar

Klimatstrejk – protestaktion för att skapa uppmärksamhet för behovet av klimatfrämjande åtgärder

Källtillit – förtroende för etablerade medier och andra källor som strävar efter opartiskhet och saklighet

Lågaffektivt bemötande – pedagogisk metod där vuxna inte ska konfrontera ett utåtagerande barn

Menskonst – konstnärligt verk som utmanar normer och tabun

Nattborgmästare – person ansvarig för att främja nöjeslivet i samråd med berörd kommun

Popcornhjärna – tillstånd där hjärnan samtidigt ställs inför flera olika typer av sinnesintryck

Sharenting – föräldrars delning av bilder av sina barn på sociala medier utan samtycke

Smygflyga – flyga utan att berätta om valet av färdmedel på grund av flygskam

Syssna – lyssna med synen

Tågskryta – stoltsera med att av miljöskäl resa med tåg i stället för med flyg

Växtbaserat kött – vegetabiliskt livsmedel som efterliknar kött till smak, utseende och konsistens

Övervakningsekonomi – system där digital information om konsumenternas beteendemönster har stort ekonomiskt värde

Källa: Språktidningen och Språkrådet

Radar

Gängmedlemmar ska få portas från allmänna platser

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) under en pressträff där nya verktyg i kampen mot de kriminella gängen presenterades.

Åklagare ska kunna förbjuda personer som främjar gängkriminalitet från att vistas på en viss plats. Även om de inte dömts för brott.
– Syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M).

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Radar

Superlånga lastbilar ska minska utsläppen

Från 1 december blir det tillåtet med upp till 34,5 meter långa lastbilar på svenska vägar.

Som land nummer två i Europa tillåter Sverige nya superlånga lastbilar, nio meter längre än dagens ekipage. Till följd beräknas utsläppen minska.

Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.

– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.

Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.

De längre lastbilarna kommer att tillåtas köra på totalt 590 mil statliga vägar samt ett antal kommunala anslutningsvägar. Grafik: Johan Hallnäs/TT

Invändningar från facket

Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.

Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.

– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.

De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.

– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.