Radar

Ny binda ska få fler flickor till skolan

Många flickor stannar hemma från skolan för att de inte har tillgång till mensskydd.

Mensfattigdom beräknas drabba en halv till en miljard flickor och kvinnor världen över. Nu har två svenska forskare utvecklat en återanvändbar binda som är lätt att hålla ren och som ska testas av 300 flickor i Kenya.

– Att leva med skam och förnedring är en känsla som av människor skattas värre än smärta. Kan vi bidra till att flickor och kvinnor slipper känna denna känsla och istället kan känna en värdighet, så är det i sig värt mycket, säger Karin Högberg, forskare vid Högskolan i Borås till Erikshjälpen, som samarbetar med forskarna med att sprida bindan.

Många flickor stannar hemma från skolan för att de inte har tillgång till mensskydd. Samtidigt är mens starkt kopplat till stigma och tabun och många lider i tysthet.

Menskopp inte självklart

I Kenya har 65 procent av landets kvinnor inte råd att köpa mensskydd, utan använder istället allt ifrån tygtrasor till löv för att absorbera blodet.

Forskarna Karin Högberg och Lena Berglin har arbetat med att ta fram produkten sedan 2015. Bindan de utvecklat har flera lager textil med små hål där blodet rinner ner, vilket gör att ytan hålls torr så länge bindan inte blir överfull. Samtidigt är den lätt att tvätta och torkar snabbt.

Enligt Karin Högberg är menskoppen – som spridits till utvecklingsländer av flera biståndsorganisationer – en fantastisk produkt, men det är långt ifrån alla som är bekväma med att använda den.

– Det kan både finnas kulturella skäl till det men också att man som flicka och kvinna bara i sig själv kan känna ett stort motstånd mot att föra in något så stort i sin kropp, säger Karin Högberg.

Radar

Miljöpartiets nya språkrör: Utred basinkomst nu

Om AI tar jobben kan det behöva införas en basinkomst.

Articifiell intelligens (AI) kan göra att många människor förlorar jobben. Och om det sker kan basinkomst behöva införas. Det säger Miljöpartiets nyvalda språkrör Daniel Helldén i Ekots lördagsintervju.

Om nu en stor del av befolkningen kanske blir arbetslös från de arbeten de har i dag så måste vi göra någon form av förändring av socialförsäkringssystemen, säger Helldén till radion.

Daniel Helldén har, tillsammans med två andra miljöpartister, lämnat motionsförslag till riksdagen om att låta utreda om basinkomst behövs. MP har även tidigare kommit med förslag om basinkomst, en garanterad inkomst för alla utan villkor.

Den här gången motiveras dock förslaget av AI-utvecklingen och enligt Daniel Helldén är det bråttom. Han säger att det klassiska sättet att arbeta kommer att förändras inom en ganska snar framtid.

Vi måste ta krafttag i det här. Det måste göras nu, säger Daniel Helldén.

Radar

Norsk enighet om havsmineraler: ”Pinsamt”

Norge har sedan länge stor olje- och gasverksamhet i havet.

Bred politisk enighet har nåtts om att öppna upp Norges havsbottnar för mineralexploatering. Landet skulle därmed bli ett av de första i världen med sådan verksamhet, och miljöorganisationer dömer ut beslutet som ”pinsamt”.

Efter snåriga förhandlingar meddelade regerande Arbeiderpartiet och Senterpartiet samt Høyre och Fremskrittspartiet på tisdagen att de enats om mineralletning på havsbottnarna.

Olja och gas räknas inte som mineraler i detta sammanhang, så Norge ger sig i och med detta ut på oprövad mark.

– Vi startar en ny näring på norsk sockel, då är det viktigt med en bred majoritet, sade Marianne Sivertsen Næss (Ap) på en pressträff.

Men miljögrupper är bittert kritiska.

– Norge öppnar för oåterkalleliga ingrepp i områden där naturen är helt okänd, säger Frode Pleym från Greenpeace enligt nyhetsbyrån NTB.

– Det enda stortinget är rädda för är att Kina ska utkonkurrera Norge – inte konsekvenserna för livet i haven.

Världsnaturfonden WWF reagerar likadant.

– Internationellt försöker vi framstå som en fyrbåk för natur och klimat, på hemmaplan kör vi över fackkunskapen och offrar naturen för kortsiktig profit, säger generalsekreterare Karoline Andaur.

– I dag är det pinsamt att vara norsk.

Kritiska experter finner dock viss tröst i att miljökonsekvenserna av gruvdrift under vattnet först ska utredas, och att det finns frågetecken hur lönsam verksamheten kan bli. Därmed anses det tveksamt hur stora de tänkta satsningarna egentligen kommer att bli.