– Det är akut, säger Dag Avango, professor vid Luleå tekniska universitet.

1901 anlände svenska Otto Nordenskjöld och hans besättning till en i stort sett outforskad kontinent, Antarktis. Expeditionen var en av de allra första vetenskapliga expeditionerna till kontinenten, och den första svenska av sitt slag.

– Expeditionens fartyg fastnade i isen, bröts sönder och sjönk. De två grupperna tvingades därför övervintra i stenhus och äta pingviner, säger Dag Avango, som leder den svenska delen av expeditionen.

Två år stannade forskarna på Antarktis innan en argentinsk utsättningsexpedition till slut räddade dem.

Permafrosten tinar

Stenhusen som expeditionsmedlemmarna övervintrade i och det hus på Snow Hills de bedrev forskning från är klassade som kulturminnen och skyddas under Antarktis-fördraget. Men de hotas nu av klimatförändringarna.

– Antarktiska halvön där huset finns är det område där temperaturstigningarna varit som mest dramatiska. Permafrosten har börjat tina upp. Huset vid Snow Hill står på en liten kulle som varit frusen i permafrost sedan urminnes tid, när permafrosten nu tinar börjar huset få sättningar, säger Dag Avango.

Samtidigt ökar mängden smältvatten som rinner vid huset på grund av stigande temperaturer. Det har fått erosionen att gå fort och det finns en risk att huset spolas bort och förstörs helt.

– Det är akut. Ska vi skydda de här historiska minnena måste någonting göras för att stoppa nedbrytningsprocessen.

Med på expeditionen finns det därför två konservatorer som ska bedöma hur konserveringsarbetet av huset ska göras.

VR-bilder

Forskarna planerar också att med hjälp av drönare och laserskannare ta fram en millimeterexakt landskapsmodell.

– Det gör att man kan jämföra med historiska bilder för att se vilka förändringar som har skett, men också jämföra med framtida mätningar för att se hur snabbt och på vilket sätt landskapet förändras, säger Dag Avango.

Bilderna och landskapsmodellen ska sedan användas i VR-filmer för att tillgängliggöra både forskningen och platsen som väldigt få människor har tillgång till.

– Man ska kunna sätta på sig glasögon och sedan gå runt i landskapet, höra ljuden och gå in i husen, säger Dag Avango.

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.

– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.

Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.

Invändningar från facket

Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.

Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.

– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.

De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.

– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.