Lämningarna efter den första svenska Antarktis-expeditionen hotas av klimatförändringarna. Nu ska svenska och argentinska forskare försöka bevara kulturminnena innan det är för sent.
– Det är akut, säger Dag Avango, professor vid Luleå tekniska universitet.
1901 anlände svenska Otto Nordenskjöld och hans besättning till en i stort sett outforskad kontinent, Antarktis. Expeditionen var en av de allra första vetenskapliga expeditionerna till kontinenten, och den första svenska av sitt slag.
– Expeditionens fartyg fastnade i isen, bröts sönder och sjönk. De två grupperna tvingades därför övervintra i stenhus och äta pingviner, säger Dag Avango, som leder den svenska delen av expeditionen.
Två år stannade forskarna på Antarktis innan en argentinsk utsättningsexpedition till slut räddade dem.
Permafrosten tinar
Stenhusen som expeditionsmedlemmarna övervintrade i och det hus på Snow Hills de bedrev forskning från är klassade som kulturminnen och skyddas under Antarktis-fördraget. Men de hotas nu av klimatförändringarna.
– Antarktiska halvön där huset finns är det område där temperaturstigningarna varit som mest dramatiska. Permafrosten har börjat tina upp. Huset vid Snow Hill står på en liten kulle som varit frusen i permafrost sedan urminnes tid, när permafrosten nu tinar börjar huset få sättningar, säger Dag Avango.
Samtidigt ökar mängden smältvatten som rinner vid huset på grund av stigande temperaturer. Det har fått erosionen att gå fort och det finns en risk att huset spolas bort och förstörs helt.
– Det är akut. Ska vi skydda de här historiska minnena måste någonting göras för att stoppa nedbrytningsprocessen.
Med på expeditionen finns det därför två konservatorer som ska bedöma hur konserveringsarbetet av huset ska göras.
VR-bilder
Forskarna planerar också att med hjälp av drönare och laserskannare ta fram en millimeterexakt landskapsmodell.
– Det gör att man kan jämföra med historiska bilder för att se vilka förändringar som har skett, men också jämföra med framtida mätningar för att se hur snabbt och på vilket sätt landskapet förändras, säger Dag Avango.
Bilderna och landskapsmodellen ska sedan användas i VR-filmer för att tillgängliggöra både forskningen och platsen som väldigt få människor har tillgång till.
– Man ska kunna sätta på sig glasögon och sedan gå runt i landskapet, höra ljuden och gå in i husen, säger Dag Avango.
