När hon presenterade handlingsplanen på tisdagen konstaterade Isabella Lövin ändå att den är unik på området. 

– Den är mig veterligen den mest ambitiösa och omfattande handlingsplan som tagits fram för ett helt land, säger hon.

Den innehåller dock få färdiga förslag för att få ned utsläppen.

En väsentlig del i planen är att klimatpolitiken ska integreras i alla relevanta politikområden. Lövin understryker att miljöministern inte ensam kan se till att klimatmålen nås.

– Här behöver hela regeringen och hela samhället jobba tillsammans.

Därför ska bland annat en utredning tillsättas för att se över all relevant lagstiftning så att det klimatpolitiska ramverket får genomslag.

132 punkter

Planen innehåller också 132 punkter, varav en tredjedel är helt nya, enligt Lövin. Bland dem finns att även flyget och sjöfarten ska få egna etappmål.
Ett klimatmål för konsumtionsbaserade utsläpp ska också tas fram.

– Vi har väldigt höga utsläpp per person globalt sett, säger Lövin.

Bland nyheterna finns också att upphandlingsmyndigheten ska få i uppdrag att ta fram förslag på hur offentlig upphandling kan användas för att nå klimatmålen. Det är ett verktyg som miljöministern tror särskilt mycket på.

Hon påpekar att stat, kommun och landsting upphandlar tjänster och varor för 7000 miljarder varje år.

Nya krav på att investeringar i transportinfrastruktur som ska ta hänsyn till klimatet kan bli effektivt, tror hon.

Dyrare bensin?

Planen innebär också att nya klimatkrav på byggnader ska tas fram, liksom en långsiktig plan för elvägar. Den aviserar också satsningar för förbättrad laddinfrastruktur och att man ska se över om ett konverteringsstöd för den befintliga fordonsflottan kan införas. Legala hinder för att suga ut koldioxid ur atmosfären och för att exportera koldioxiden ska undanröjas.

Miljöministern kan inte ge något besked om huruvida drivmedelsskatten behöver höjas.

– Det är inget som utesluts. Det finns med som ett verktyg.

Hon påpekar att det även finns andra verktyg för att minska utsläppen inom transportsektorn. Två exempel är satsningar på kollektivtrafik och elektrifiering. Ett tredje är reduktionsplikten för bensin och diesel, det vill säga hur mycket biobränsle som måste blandas in. Lövin gav inga nya besked om skärpningar av reduktionsplikten.

Inga beräkningar

Regeringen har inte gjort några beräkningar över hur mycket planen kommer att minska utsläppen.

Enligt Naturvårdsverkets beräkningar så kommer Sverige inte att nå klimatmålen bara med de åtgärder som hittills beslutats om. År 2045 ska de totala utsläppen inom Sverige vara minst 85 procent lägre än 1990.

”De totala utsläppen av växthusgaser år 2045 bedöms i scenarier med beslutade styrmedel vara 31-41 procent lägre än år 1990”, skriver
Naturvårdsverket i sitt underlag till handlingsplanen.

– Vi kommer att nå väldigt långt, men jag tror inte vi kommer att nå ända fram till 2045, säger Lövin om handlingsplanen.

Hon tillägger dock att en ny klimatplan ska tas fram vart fjärde år.
Miljöministern tror dock inte den världskända miljöaktivisten Greta Thunberg kommer att bli nöjd.

– Det tror jag inte, men vid en genomläsning av planen tror jag att hon och klimatrörelsen kan hitta saker man är nöjda med.

Handlingsplanen har tagits fram tillsammans med Liberalerna och Centern.