När hon presenterade handlingsplanen på tisdagen konstaterade Isabella Lövin ändå att den är unik på området. 

– Den är mig veterligen den mest ambitiösa och omfattande handlingsplan som tagits fram för ett helt land, säger hon.

Den innehåller dock få färdiga förslag för att få ned utsläppen.

En väsentlig del i planen är att klimatpolitiken ska integreras i alla relevanta politikområden. Lövin understryker att miljöministern inte ensam kan se till att klimatmålen nås.

– Här behöver hela regeringen och hela samhället jobba tillsammans.

Därför ska bland annat en utredning tillsättas för att se över all relevant lagstiftning så att det klimatpolitiska ramverket får genomslag.

132 punkter

Planen innehåller också 132 punkter, varav en tredjedel är helt nya, enligt Lövin. Bland dem finns att även flyget och sjöfarten ska få egna etappmål.
Ett klimatmål för konsumtionsbaserade utsläpp ska också tas fram.

– Vi har väldigt höga utsläpp per person globalt sett, säger Lövin.

Bland nyheterna finns också att upphandlingsmyndigheten ska få i uppdrag att ta fram förslag på hur offentlig upphandling kan användas för att nå klimatmålen. Det är ett verktyg som miljöministern tror särskilt mycket på.

Hon påpekar att stat, kommun och landsting upphandlar tjänster och varor för 7000 miljarder varje år.

Nya krav på att investeringar i transportinfrastruktur som ska ta hänsyn till klimatet kan bli effektivt, tror hon.

Dyrare bensin?

Planen innebär också att nya klimatkrav på byggnader ska tas fram, liksom en långsiktig plan för elvägar. Den aviserar också satsningar för förbättrad laddinfrastruktur och att man ska se över om ett konverteringsstöd för den befintliga fordonsflottan kan införas. Legala hinder för att suga ut koldioxid ur atmosfären och för att exportera koldioxiden ska undanröjas.

Miljöministern kan inte ge något besked om huruvida drivmedelsskatten behöver höjas.

– Det är inget som utesluts. Det finns med som ett verktyg.

Hon påpekar att det även finns andra verktyg för att minska utsläppen inom transportsektorn. Två exempel är satsningar på kollektivtrafik och elektrifiering. Ett tredje är reduktionsplikten för bensin och diesel, det vill säga hur mycket biobränsle som måste blandas in. Lövin gav inga nya besked om skärpningar av reduktionsplikten.

Inga beräkningar

Regeringen har inte gjort några beräkningar över hur mycket planen kommer att minska utsläppen.

Enligt Naturvårdsverkets beräkningar så kommer Sverige inte att nå klimatmålen bara med de åtgärder som hittills beslutats om. År 2045 ska de totala utsläppen inom Sverige vara minst 85 procent lägre än 1990.

”De totala utsläppen av växthusgaser år 2045 bedöms i scenarier med beslutade styrmedel vara 31-41 procent lägre än år 1990”, skriver
Naturvårdsverket i sitt underlag till handlingsplanen.

– Vi kommer att nå väldigt långt, men jag tror inte vi kommer att nå ända fram till 2045, säger Lövin om handlingsplanen.

Hon tillägger dock att en ny klimatplan ska tas fram vart fjärde år.
Miljöministern tror dock inte den världskända miljöaktivisten Greta Thunberg kommer att bli nöjd.

– Det tror jag inte, men vid en genomläsning av planen tror jag att hon och klimatrörelsen kan hitta saker man är nöjda med.

Handlingsplanen har tagits fram tillsammans med Liberalerna och Centern.

Visste du att sjukskrivna kan få kulturaktiviteter på remiss från vården? Så kallad kulturunderstödd rehabilitering eller Kultur på recept kan användas för att behandla personer med psykisk ohälsa som stressproblematik, ångest, depression eller vid långvarig smärta.

I en studie där 400 personer deltog erbjöds hälften Kultur på recept och hälften fungerade som kontrollgrupp. Deltagarna i kulturgruppen fick träffas under tio veckor vid två tillfällen i veckan i grupper om 6–9 personer, för att göra någon form av kulturaktivitet tillsammans. Det rörde sig till exempel om att sjunga, spela teater eller testa olika hantverk som måleri. 

– Kulturaktiviteterna bidrar till att deltagarna utmanar sig själva, att bara ses för en ”fika” räcker inte för att få till stånd en förändring. Träffarna är lustfyllda och det sociala sammanhanget behövs för att våga gå utanför sin trygghetszon, vilket i sin tur bidrar till deras utveckling, säger Paula Bergman, doktorand på Hälsohögskolan vid Jönköpings universitet.

En av deltagarna berättar om att testa att dreja, i en intervju på Jönköpings universitets hemsida.

– Jag tänkte bara ”hur ska det här gå, det här kommer inte jag och klara”, men sen när jag väl var där första gången vill jag bara tillbaka. Jag vill göra det igen, det var skitkul. […] Man känner att man klarar av någonting, det är ju jättebra för självkänslan liksom.

Störst effekt hos deprimerade

Efter sex och tolv månaders behandling hade den psykiska ohälsan minskat hos deltagarna i kulturaktiviteter jämfört med kontrollgruppen. Stört effekt syntes hos personer med depression.

– Studien visar att det ger resultat, det betyder mycket för de här personerna att få vara med i ett sammanhang. Det är därför viktigt att fler får möjlighet att delta i kultur på recept som ett alternativ eller komplement till sin konventionella sjukvård, säger Paula Bergman.

Aktiviteterna kräver inte prestation, och är frivilliga. Behandlingen fungerar även arbetsförberedande i bemärkelsen att deltagarna behöver passa tider, träffa nya människor och besöka nya platser.

Sex regioner ingick i studien: Region Jönköpings Län, Region Östergötland, Region Kalmar Län, Region Uppsala, Region Blekinge samt delar av Västra Götalandsregion.

Motivation och självkänsla stärks

Parallellt testar och utvärderar Region Skåne metoden i ett forskningsprojekt som pågår fram till sommaren 2024. Några exempel på kulturaktiviteter som erbjuds patienterna är stadsvandringar, gemensam högläsning och konserter på Malmö Opera.

Resultaten är hittills goda, menar Anita Jensen, kultur -och hälsostrateg vid Kompetenscentrum primärvård som leder forskningsprojektet inom Region Skåne.

– Vi kan genom vår forskning se att motivation och välbefinnande samt den positiva självkänslan stärks hos deltagarna liksom sociala relationer och samhörighet till samhället, säger hon i en intervju på den nationella kunskapsplattformen Mötesplats social innovation.

Kultur på recept är ett bra komplement till medicinsk behandling av psykisk ohälsa, menar Sofia Carlin, leg. psykolog och specialist i klinisk psykologi, som också deltar i Region Skånes projekt.

– En fara är att vården behandlar onödigt många medicinskt och därmed gör normala känslor och reaktioner sjukliga i onödan. Vården behöver fler verktyg och här är Kultur på recept ett bra komplement, säger hon och fortsätter.

– Det man bland annat behöver göra för patienter med psykisk ohälsa, vilket Kultur på recept gör, är att hjälpa patienterna hitta nya beteenden och rutiner. Dessa rutiner och aktiviteter behöver vara kravlösa, sociala och meningsfulla, säger Sofia Carlin.

En fördel är att verktyget Kultur på recept tar patienterna ut från vårdcentralen, menar Yvonne Lindberg, Leg kurator och rehabkoordinator.

– För vissa patienter var vi annars de enda som såg dem. Vi ser att Kultur på recept-deltagarna fått nya kontakter och intressen. Att de har hittat tillbaka till lust och glädje. Deras behov av vårdkontakt har minskat. Det blev ett steg vidare där patienterna hamnar i ett nytt sammanhang och bryter sin sociala isolering, säger hon.

Såg du på TV4-nyheterna måndagen den 4 december? I så fall kunde du se kycklingar som slungades omkring på rullband i en gigantisk maskin och klämdes till döds. Skadade och sjuka kycklingar lämnades i backar där de åt på varandra. Det var Djurrättsalliansen som hade filmat med dold kamera inne på en av Kronfågels kläckerianläggningar. Om du är som de flesta så mådde du illa av att se bilderna. Kanske du till och med bytte kanal för att du inte ville se det? Reaktionerna visar att vi bryr oss om djur och lidandet de utsätts för. 

Kronfågels VD Fredrik Strømmen säger om bilderna: ”Så det jag ser här är någonting som absolut inte följer våra rutiner.” Det är som det alltid brukar låta när djuren plågas i Sveriges djurfabriker. Det är enskilda undantag som ska åtgärdas snabbt — vill de få oss att tro. ”Jag och alla våra medarbetare har ju djurvälfärd som första prioritet och högsta mål” säger också Kronfågels VD. Är det någon som fortfarande tror på detta? Jag tror att många av oss konsumenter VILL så gärna tro det eftersom vi inte gärna ändrar våra vanor. Därför är vi extra lättlurade när det gäller påståenden som dessa. 

Men är det inte dags att vi slutar med vårt kollektiva självbedrägeri och istället är ärliga mot oss själva? Det går inte att undgå våld och lidande i djurindustrin, oavsett hur många kontroller som utförs. När vi betraktar kännande varelser som en produkt (dessutom billig) som ska framställas i snabb takt för högsta profit så leder det med säkerhet till stort lidande. Vi har alla en moralisk plikt att granska hur djuren behandlas i djurindustrin eftersom det är vi som stödjer den med våra inköp.

Sanningen är endast några googlingar borta. När du har sett hur djuren har det så fråga dig: stämmer detta överens med dina värderingar? Om inte så är det dags att öppna dörren för en ny kulinarisk värld – alla fantastiska smaker och former från växtriket! Mycket av det känner du redan igen, men du kan få en chans att testa nya växtbaserade produkter och recept som inte har en stark bismak av lidande och död.