Den nionde december dog över 40 människor i en fabriksbrand i den indiska huvudstaden New Delhi. Arbetarna låg och sov inne i fabriken, som tillverkar skolväskor, när branden bröt ut.
Det här är bara ett av de senaste exemplen på hur anställda längst ner i globala företags affärskedjor drabbas på bristen av regler och kontroll, menar Komala Ramachandra och Juliane Kippenberg vid Human Rights Watch i en debattartikel publicerad av IPS.
Miljontals vuxna och barn som befinner sig längst ner i den globala råvaru- och tillverkningskedjan utsätts dagligen för risker och övergrepp, menar Ramachandra och Kippenberg och nämner några exempel:
2013 dog över 1 100 människor medan 2 000 skadades när Rana Plaza, en byggnad i Bangladesh som innehöll flera textilfabriker, kollapsade.
I januari 2019 dog minst 250 människor när en damm i Brumadinho, Brasilien, kollapsade. I dammen samlades avfall från en gruva som utvinner järnmalm.
"Lagarna är tandlösa"
FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter sätter upp frivilliga regler för företag vad gäller ansvar för deras leverantörskedjor och det senaste årtiondet har industridrivna initiativ för standarder och kontroller vuxit kraftigt.
Det är bra, men det räcker inte, menar Ramachandra och Kippenberg som efterfrågar lagstiftning. Både Rana Plaza-fabriken och Brumadinho-dammen hade inspekterats av kontrollanter anställda av företagen bara månader innan katastroferna hände.
De senaste åren har bland andra Frankrike, Nederländerna, Australien och Storbritannien stiftat lagar om företags ansvar men vissa av dessa lagar är tandlösa, menar Ramachandra och Kippenberg. I exempelvis Australien och Storbritannien måste företagen vara transparenta vad gäller deras leverantörskedjor och rapportera vad de eventuellt har gjort för att motverka allvarliga övergrepp som barnarbete eller tvångsarbete, men det finns inga strikta krav på att de måste åtgärda problem, och inga sanktioner om de bryter mot lagen.
Fransk lagstiftning går ett steg längre
Mest omfattande är den franska lagen från 2017 enligt vilken franska företag måste identifiera och förhindra brott mot de mänskliga rättigheterna och miljöbrott i de företag de själva kontrollerar samt i företag de samarbetar med. Om företagen inte följer lagen finns det sanktionsmöjligheter.
Ramachandra och Kippenberg menar att lagar som den i Frankrike är en bra väg för att bättre skydda arbetare och miljö globalt, och de är positiva till att fler länder överväger att gå samma väg.
Nästa år kommer parlamenten i Tyskland, Schweiz, Kanada, Norge, Finland och Österrike att ta upp liknande lagförslag som det franska, som går ett steg längre än att enbart kräva transparens.
Och Internationella arbetsorganisationen ILO diskuterar samtidigt behovet av en bindande global konvention om krav på anständiga villkor i hela leverantörskedjan. ILO kommer under nästa år att arrangera ett möte mellan regeringar, fackföreningar och arbetsgivarorganisationer för att debattera frågan.
Läs hela debattartikeln Building Momentum to Hold Companies to Account
