Reglerna skärps för att bättre skydda våra växter, vår skog och naturområden från nya växtskadegörare som ännu inte spridits inom EU, skriver Jordbruksverket i ett pressmeddelande.

De nya reglerna innebär att alla EU-länder får ett tydligare ansvar att tidigt upptäcka, bekämpa och utrota nya växtskadegörare som inte finns inom EU, så kallade karantänskadegörare. Exempel på sådana är tallvedsnematod och asiatisk långhorning.

Hotar den biologiska mångfalden

Reglerna skärps också för att begränsa de växtskadegörare som redan finns inom EU, men som kan orsaka stor ekonomisk skada. Ett exempel är päronpest.

Risken för att få in nya växtskadegörare från andra delar av världen har enligt Jordbruksverket ökat med den globala handeln. Även klimatförändringarna bidrar till ökad risk för att skadegörare, som tidigare begränsats av låga temperaturer, etablerar sig i Europa,.

Nya och fler växtskadegörare kan hota produktionen av livsmedel, foder och virke, biologisk mångfald, trädgårdar och andra växtmiljöer, menar Jordbruksverket.

Fler skadegörare innebär även en risk för ökad användningen av växtskyddsmedel, vilket gör det svårare att odla hållbart. Det försämrar också möjligheterna för biologisk mångfald och en giftfri miljö.

Om nu en stor del av befolkningen kanske blir arbetslös från de arbeten de har i dag så måste vi göra någon form av förändring av socialförsäkringssystemen, säger Helldén till radion.

Daniel Helldén har, tillsammans med två andra miljöpartister, lämnat motionsförslag till riksdagen om att låta utreda om basinkomst behövs. MP har även tidigare kommit med förslag om basinkomst, en garanterad inkomst för alla utan villkor.

Den här gången motiveras dock förslaget av AI-utvecklingen och enligt Daniel Helldén är det bråttom. Han säger att det klassiska sättet att arbeta kommer att förändras inom en ganska snar framtid.

Vi måste ta krafttag i det här. Det måste göras nu, säger Daniel Helldén.

Efter snåriga förhandlingar meddelade regerande Arbeiderpartiet och Senterpartiet samt Høyre och Fremskrittspartiet på tisdagen att de enats om mineralletning på havsbottnarna.

Olja och gas räknas inte som mineraler i detta sammanhang, så Norge ger sig i och med detta ut på oprövad mark.

– Vi startar en ny näring på norsk sockel, då är det viktigt med en bred majoritet, sade Marianne Sivertsen Næss (Ap) på en pressträff.

Men miljögrupper är bittert kritiska.

– Norge öppnar för oåterkalleliga ingrepp i områden där naturen är helt okänd, säger Frode Pleym från Greenpeace enligt nyhetsbyrån NTB.

– Det enda stortinget är rädda för är att Kina ska utkonkurrera Norge – inte konsekvenserna för livet i haven.

Världsnaturfonden WWF reagerar likadant.

– Internationellt försöker vi framstå som en fyrbåk för natur och klimat, på hemmaplan kör vi över fackkunskapen och offrar naturen för kortsiktig profit, säger generalsekreterare Karoline Andaur.

– I dag är det pinsamt att vara norsk.

Kritiska experter finner dock viss tröst i att miljökonsekvenserna av gruvdrift under vattnet först ska utredas, och att det finns frågetecken hur lönsam verksamheten kan bli. Därmed anses det tveksamt hur stora de tänkta satsningarna egentligen kommer att bli.