Radar

Nya regler ska skydda växter mot skadegörare

Asiatisk långhorning är en stor skalbagge som lever i lövträd.

Med klimatförändringarna har risken att få in nya växtskadegörare från andra delar av världen ökat. Från den 14 december gäller nya regler för alla EU-länder om hur vi ska skydda oss mot olika typer av växtskadegörare.

Reglerna skärps för att bättre skydda våra växter, vår skog och naturområden från nya växtskadegörare som ännu inte spridits inom EU, skriver Jordbruksverket i ett pressmeddelande.

De nya reglerna innebär att alla EU-länder får ett tydligare ansvar att tidigt upptäcka, bekämpa och utrota nya växtskadegörare som inte finns inom EU, så kallade karantänskadegörare. Exempel på sådana är tallvedsnematod och asiatisk långhorning.

Hotar den biologiska mångfalden

Reglerna skärps också för att begränsa de växtskadegörare som redan finns inom EU, men som kan orsaka stor ekonomisk skada. Ett exempel är päronpest.

Risken för att få in nya växtskadegörare från andra delar av världen har enligt Jordbruksverket ökat med den globala handeln. Även klimatförändringarna bidrar till ökad risk för att skadegörare, som tidigare begränsats av låga temperaturer, etablerar sig i Europa,.

Nya och fler växtskadegörare kan hota produktionen av livsmedel, foder och virke, biologisk mångfald, trädgårdar och andra växtmiljöer, menar Jordbruksverket.

Fler skadegörare innebär även en risk för ökad användningen av växtskyddsmedel, vilket gör det svårare att odla hållbart. Det försämrar också möjligheterna för biologisk mångfald och en giftfri miljö.

De nya reglerna innebär bland annat

Att alla plantor, fröer, frukter, grönsaker och snittblommor som importeras från länder utanför EU ska ha så kallade sundhetscertifikat. Det krävs också i vissa fall för trä, spannmål och för begagnade maskiner som kan vara jordiga.
Att företagens och myndigheters skyldighet att agera snabbt vid misstanke om karantänskadegörare förstärks för att hindra spridning i ett tidigt skede.
Att alla plantor och vissa fröer som flyttas inom EU av yrkesmässiga aktörer ska ha växtpass. Kraven på de aktörer som får utfärda växtpass blir tydligare än tidigare. 
Att det ska finnas ett system för spårbarhet, så att de som handlar med växter och fröer kan följa förflyttningen av växter i handelskedjan.

Radar

Miljöpartiets nya språkrör: Utred basinkomst nu

Om AI tar jobben kan det behöva införas en basinkomst.

Articifiell intelligens (AI) kan göra att många människor förlorar jobben. Och om det sker kan basinkomst behöva införas. Det säger Miljöpartiets nyvalda språkrör Daniel Helldén i Ekots lördagsintervju.

Om nu en stor del av befolkningen kanske blir arbetslös från de arbeten de har i dag så måste vi göra någon form av förändring av socialförsäkringssystemen, säger Helldén till radion.

Daniel Helldén har, tillsammans med två andra miljöpartister, lämnat motionsförslag till riksdagen om att låta utreda om basinkomst behövs. MP har även tidigare kommit med förslag om basinkomst, en garanterad inkomst för alla utan villkor.

Den här gången motiveras dock förslaget av AI-utvecklingen och enligt Daniel Helldén är det bråttom. Han säger att det klassiska sättet att arbeta kommer att förändras inom en ganska snar framtid.

Vi måste ta krafttag i det här. Det måste göras nu, säger Daniel Helldén.

Radar

Norsk enighet om havsmineraler: ”Pinsamt”

Norge har sedan länge stor olje- och gasverksamhet i havet.

Bred politisk enighet har nåtts om att öppna upp Norges havsbottnar för mineralexploatering. Landet skulle därmed bli ett av de första i världen med sådan verksamhet, och miljöorganisationer dömer ut beslutet som ”pinsamt”.

Efter snåriga förhandlingar meddelade regerande Arbeiderpartiet och Senterpartiet samt Høyre och Fremskrittspartiet på tisdagen att de enats om mineralletning på havsbottnarna.

Olja och gas räknas inte som mineraler i detta sammanhang, så Norge ger sig i och med detta ut på oprövad mark.

– Vi startar en ny näring på norsk sockel, då är det viktigt med en bred majoritet, sade Marianne Sivertsen Næss (Ap) på en pressträff.

Men miljögrupper är bittert kritiska.

– Norge öppnar för oåterkalleliga ingrepp i områden där naturen är helt okänd, säger Frode Pleym från Greenpeace enligt nyhetsbyrån NTB.

– Det enda stortinget är rädda för är att Kina ska utkonkurrera Norge – inte konsekvenserna för livet i haven.

Världsnaturfonden WWF reagerar likadant.

– Internationellt försöker vi framstå som en fyrbåk för natur och klimat, på hemmaplan kör vi över fackkunskapen och offrar naturen för kortsiktig profit, säger generalsekreterare Karoline Andaur.

– I dag är det pinsamt att vara norsk.

Kritiska experter finner dock viss tröst i att miljökonsekvenserna av gruvdrift under vattnet först ska utredas, och att det finns frågetecken hur lönsam verksamheten kan bli. Därmed anses det tveksamt hur stora de tänkta satsningarna egentligen kommer att bli.