Innehåll

• Glöd

  • Ledare

    Isolering är tortyr

    556 dagar. Så länge satt Harriette Broman isolerad i en svensk häktescell misstänkt för ett brott som hon inte hade begått. Under de dagarna hade hon inte någon kontakt med någon annan människa förutom när hon…

  • debatt

    Agave – klimaträddare och näringsrikt foder med fermentering

    DEBATT. Två femtedelar av jordytan är ökenartade eller halvtorra. Suckulenter och kaktusar klarar torra miljöer. Agave, som är en suckulent, kan växa om nederbörden är minst 250 millimeter om året och temperaturen inte under tio…

• Zoom

  • Sorg och glada minnen när Livstycket firar sin sista jul

    Föreningen Livstycket har i nästan tre decennium haft verksamhet för invandrade kvinnor i stockholmsförorten Tensta. De har blivit kända för sina uttrycksfulla mönster och vackra produkter och deltagarna berättar också om den viktig sociala funktionen…

• Radar

  • Barsebäcks reaktorer godkända för rivning

    Strålsäkerhetsmyndigheten har godkänt att Barsebäck 1 och 2 monteras ned och rivs. Den sista reaktorn stängdes av 2005 och sedan 2006 har den hållits strålsäker inför nedmontering och rivning.

  • Nya regler ska skydda växter mot skadegörare

    Med klimatförändringarna har risken att få in nya växtskadegörare från andra delar av världen ökat. Från den 14 december gäller nya regler för alla EU-länder om hur vi ska skydda oss mot olika typer av…
  • 

    Asiatisk långhorning är en stor skalbagge som lever i lövträd. Trädenskadas och dör till slut eftersom larverna äter stora gångar i veden. Än har den inte påträffats  på träd i Sverige. Foto: Wikipedia

    Publicerad 2019-12-13

    Radar

    Nya regler ska skydda växter mot skadegörare

    Dela artikeln:

    Med klimatförändringarna har risken att få in nya växtskadegörare från andra delar av världen ökat. Från den 14 december gäller nya regler för alla EU-länder om hur vi ska skydda oss mot olika typer av växtskadegörare.

    Anna Jonasson 

    Reglerna skärps för att bättre skydda våra växter, vår skog och naturområden från nya växtskadegörare som ännu inte spridits inom EU, skriver Jordbruksverket i ett pressmeddelande.

    De nya reglerna innebär att alla EU-länder får ett tydligare ansvar att tidigt upptäcka, bekämpa och utrota nya växtskadegörare som inte finns inom EU, så kallade karantänskadegörare. Exempel på sådana är tallvedsnematod och asiatisk långhorning.

    Hotar den biologiska mångfalden

    Reglerna skärps också för att begränsa de växtskadegörare som redan finns inom EU, men som kan orsaka stor ekonomisk skada. Ett exempel är päronpest.

    Risken för att få in nya växtskadegörare från andra delar av världen har enligt Jordbruksverket ökat med den globala handeln. Även klimatförändringarna bidrar till ökad risk för att skadegörare, som tidigare begränsats av låga temperaturer, etablerar sig i Europa,.

    Nya och fler växtskadegörare kan hota produktionen av livsmedel, foder och virke, biologisk mångfald, trädgårdar och andra växtmiljöer, menar Jordbruksverket.

    Fler skadegörare innebär även en risk för ökad användningen av växtskyddsmedel, vilket gör det svårare att odla hållbart. Det försämrar också möjligheterna för biologisk mångfald och en giftfri miljö.

    De nya reglerna innebär bland annat

    Att alla plantor, fröer, frukter, grönsaker och snittblommor som importeras från länder utanför EU ska ha så kallade sundhetscertifikat. Det krävs också i vissa fall för trä, spannmål och för begagnade maskiner som kan vara jordiga.
    Att företagens och myndigheters skyldighet att agera snabbt vid misstanke om karantänskadegörare förstärks för att hindra spridning i ett tidigt skede.
    Att alla plantor och vissa fröer som flyttas inom EU av yrkesmässiga aktörer ska ha växtpass. Kraven på de aktörer som får utfärda växtpass blir tydligare än tidigare. 
    Att det ska finnas ett system för spårbarhet, så att de som handlar med växter och fröer kan följa förflyttningen av växter i handelskedjan.

    • Kategorier:
    • Radar

    
    

    Dela artikeln:

  • Slovakien säger nej till inskränkningar i aborträtten

    Den 5 december röstade parlamentet i Slovakien nej till ett lagförslag som allvarligt skulle inskränka kvinnors reproduktiva rättigheter. Flera organisationer har kritiserat lagförslaget och agerat för att stoppa det

  • Nytt centrum för kvinnors psykiska hälsa

    Uppsala universitet ska öppna ett tvärvetenskapligt centrum för kvinnors psykiska hälsa. Målet är att öka kunskapen om psykisk ohälsa hos kvinnor i barnafödande ålder. 

  • Forskare varnar för ”meat peak”

    För att hantera klimatkrisen måste kött- och mejerikonsumtionen minska rejält, det skriver 50 forskare i ett brev till tidningen Lancet planetary health.

  • Bistånd ska hjälpa flyktingar ta lån

    Många flyktingar har svårt att försörja sig och samhällen där de lever har svårt att utvecklas ekonomiskt. Därför satsar Sida på att ge garantier till långivare som annars inte skulle riskera att låna ut pengar…

  • Ja till mycket mer kalkbrytning på Gotland

    Grönt ljus för mer än tiofaldigad kalkbrytning utanför Klintehamn på Gotland. Det beskedet har Mark- och miljödomstolen nu gett företaget SMA Mineral, rapporterar SVT.

  • Frankrike tar emot asylsökande från Grekland

    Frankrike kommer att ta emot 400 flyktingar som befinner sig i Grekland för att avlasta landets pressade mottagningssystem, säger den franska ambassadören i Aten.

  • Historiskt klimatbesked från EU

    EU-länderna är överens: Målet är ett klimatneutralt EU om 30 år.Fast Polen får tills vidare stå utanför efter tuffa duster vid en rejäl nattmangling i Bryssel.

  • FN larmar om risk för massvält i Sydsudan

    Omkring 5,5 miljoner människor hotas av hungersnöd i Sydsudan, där både översvämningar och torka har förstört skördar och dödat mängder av boskap, varnar FN:s livsmedelsprogram WFP.

  • Forskning: Renar är bra för klimatet

    Renar är viktiga för klimatet visar forskning från Göteborgs universitet, rapporterar P4 Dalarna.

• Energi

  • Julens gröna godsaker

    Till julens godsaker hör fikon, dadlar och citrusfrukter. Men hur hittade dessa exotiska frukter till våra julbord? Med lite ansträngning kan man odla växterna själv – men hoppas inte på frukt.