Lokala kunskaper som har sina rötter i traditionella metoder som gått i arv från tidigare generationer kan enligt deltagarna vid mötet bli viktiga i arbetet för att uppnå en hållbar framtida matproduktion.

Enligt FN utgör de 370 miljoner människor som tillhör olika ursprungsbefolkningar i 70 olika länder endast 6 procent av världens befolkning. Men samtidigt är deras matproduktion ofta diversifierad och anpassad för lokala förhållanden – något som är viktigt i arbetet för att stärka matsäkerheten i en värld där klimatförändringarna utgör ett allt större hot.

En av deltagarna vid paneldiskussionen om lokala mattraditioner och biologisk mångfald, som hölls inom ramen för Internationella forumet för mat och näring, var Mattia Prayer Galletti som är expert vid Internationella fonden för jordbruksutveckling, IFAD. Han lyfte fram att ursprungsbefolkningarna känner ett starkt samröre med naturen, vilket gör att de förstår behovet av hållbarhet och att skydda naturresurserna.

Urfolkens kunskaper kan bidra till hållbarhet

Enligt Mattia Prayer Galletti lyckas urfolken ofta skapa en säker tillgång på mat genom att satsa på tåligare grödor, som även har bättre förutsättningar att klara ett förändrat klimat.

Detta trots att världens ursprungsbefolkningar i allt högre grad blivit marginaliserade och bortdrivna från sina traditionella marker – vilket utgör ett hot mot deras livsstil.

Dali Nolasco Cruz, som är medlem av den mexikanska organisationen Indigenous Terra Madre, ITM, beskrev hur ursprungsbefolkningar kriminaliseras och till och med dödas av mäktiga affärsintressen som är ute efter naturresurser som finns på deras marker.

– Vi behöver allianser som kan kämpa för moder jord, betonade Dali Nolasco Cruz.

Vid mötet lyfte flera akademiker fram hur ursprungsbefolkningarnas kunskaper kan gynna arbetet för att skapa mer hållbara livsmedelssystem.

Om nu en stor del av befolkningen kanske blir arbetslös från de arbeten de har i dag så måste vi göra någon form av förändring av socialförsäkringssystemen, säger Helldén till radion.

Daniel Helldén har, tillsammans med två andra miljöpartister, lämnat motionsförslag till riksdagen om att låta utreda om basinkomst behövs. MP har även tidigare kommit med förslag om basinkomst, en garanterad inkomst för alla utan villkor.

Den här gången motiveras dock förslaget av AI-utvecklingen och enligt Daniel Helldén är det bråttom. Han säger att det klassiska sättet att arbeta kommer att förändras inom en ganska snar framtid.

Vi måste ta krafttag i det här. Det måste göras nu, säger Daniel Helldén.

Efter snåriga förhandlingar meddelade regerande Arbeiderpartiet och Senterpartiet samt Høyre och Fremskrittspartiet på tisdagen att de enats om mineralletning på havsbottnarna.

Olja och gas räknas inte som mineraler i detta sammanhang, så Norge ger sig i och med detta ut på oprövad mark.

– Vi startar en ny näring på norsk sockel, då är det viktigt med en bred majoritet, sade Marianne Sivertsen Næss (Ap) på en pressträff.

Men miljögrupper är bittert kritiska.

– Norge öppnar för oåterkalleliga ingrepp i områden där naturen är helt okänd, säger Frode Pleym från Greenpeace enligt nyhetsbyrån NTB.

– Det enda stortinget är rädda för är att Kina ska utkonkurrera Norge – inte konsekvenserna för livet i haven.

Världsnaturfonden WWF reagerar likadant.

– Internationellt försöker vi framstå som en fyrbåk för natur och klimat, på hemmaplan kör vi över fackkunskapen och offrar naturen för kortsiktig profit, säger generalsekreterare Karoline Andaur.

– I dag är det pinsamt att vara norsk.

Kritiska experter finner dock viss tröst i att miljökonsekvenserna av gruvdrift under vattnet först ska utredas, och att det finns frågetecken hur lönsam verksamheten kan bli. Därmed anses det tveksamt hur stora de tänkta satsningarna egentligen kommer att bli.