Hundratusentals besökare har tagit sig till gränsen mellan Zambia och Zimbabwe för att besöka den plats som lokalbefolkningen kallar ungefär ”den dånande röken” (Mosi-oa-Tunya). Men ett av världens mäktigaste vattenfall är mer känt vid det namn som upptäckaren David Livingstone gav det: Victoriafallen.

De turister som nu tar sig till området vid Zambezifloden möts dock inte av det dån som vanligtvis uppstår när vattenmassorna gör sitt fall på över hundra meter. I stället vittnar bara klippkanter om torkan i södra Afrika, som är den värsta på flera årtionden.

Färre turister

Victoriafallens vattenflöde minskar alltid under torrperioden, men inte i den utsträckning som det har gjort i år, enligt tjänstemän som nyhetsbyrån Reuters har talat med. På sina håll är det bara en rännil.

– Tidigare år har det inte blivit så här torrt. Det är första gången som vi ser fallen på detta sätt, säger Dominic Nyambe, som säljer souvenirer i Livingstone i Zambia.

– Nu kommer det inte så många turister längre.

Zambezifloden har drabbats hårt av torkan. Kilometerlånga sträckor består nu främst av torrlagda stenar. Vattennivån har inte varit så låg sedan 1995, enligt flodmyndigheten Zambezi River Authority.

Situationen är en påminnelse om vilken effekt klimatförändringarna har på miljön, twittrade Zambias president Edgar Lungu i oktober. Om inte rika länder gör mer för att tackla den globala uppvärmningen befinner sig platser som Victoriafallen i riskzonen, varnade presidenten nyligen i en intervju med Sky News.

– Vill vi verkligen lämna efter oss Zambezi utan de mäktiga Victoriafallen? Det finns åtgärder som kan vidtas nu, säger Lungu.

Varningarna spelas ner bland aktörer som vill värna besöksnäringen. Även om vattennivåerna är låga, så är det inte helt torrt, påpekar exempelvis Zimbabwes turistmyndighet.

"Kanske försvinner"

Elisha Moyo, som forskar om klimatförändringar vid Zimbabwes miljödepartement och följer utvecklingen kring Zambezifloden, bedömer dock att det finns risk för att Victoriafallen kan försvinna. Mängden vatten som flödar genom fallen har minskat med nästan 50 procent i år, säger han till BBC-programmet Hardtalk.

– Det är oroväckande. Ett år kanske det inte finns några fall kvar överhuvudtaget.

Andra menar att det alltid finns säsongsförändringar i vattennivåerna kring Zambezi, vilket gör det svårt att slå fast huruvida den nuvarande situationen är ett resultat av den globala uppvärmningen eller inte.

– Det är först om torkan blir mer vanligt förekommande som du kan säga att det beror på klimatförändringarna, säger Harald Kling, hydrolog på ingenjörsföretaget Poyry och expert på Zambezi, till Reuters.

I Sverige dör ungefär 900 människor av narkotika- eller läkemedelsförgiftning varje år. Vanligaste orsaken är just opioider, som till exempel heroin eller fentanyl.

Nässprayen naloxon fungerar som ett motgift mot alla sorters opioider. I dag får naloxon bara skrivas ut av läkare och sjuksköterskor direkt till personer som är i riskzonen för överdos.

Men redan inom några månader skulle naloxon kunna finnas att köpa receptfritt på apotek runt om i Sverige, enligt socialministern.

Orsaken är att Läkemedelsverket ändrar sin bedömning att lagen inte tillåter att naloxon säljs receptfritt.

Apotekspersonal ger instruktioner

Så sent som för ett år sedan sade Läkemedelsverket nej till receptfritt naloxon. Orsaken var att den som får läkemedlet måste få information om hur det ska användas. Lösningen som Läkemedelsverket kommit fram till är att apotekspersonalen står för de instruktionerna.

– En av de viktigaste sakerna är att man bara får spreja en gång, förpackningen innehåller bara en dos. Det skiljer sig från andra typer av nässprejer som man kanske provsprejar innan man använder, säger Paulina Tuvendal, senior utredare vid Läkemedelsverket.

Dessutom måste den som ger naloxon alltid ringa 112. Naloxon fungerar som ett motgift vid opioidöverdos men den effekten kan vara otillräcklig.

Innan naloxon kan börja säljas på apotek krävs att ett företag som tillverkar läkemedlet inkommer med en ansökan, säger socialminister Jakob Forssmed.

– Demokratin behöver utveckla sina arbetsformer för att inte stelna. Samhället förändras snabbt, och det behövs nya kanaler för människor att delta. Vi tror att allmänheten har mycket mer klokskap att bidra med i klimatdiskussionen än vad som kommer fram idag, säger Tim Daw, docent i hållbarhetsvetenskap vid Stockholm resilience centre i ett uttalande.

Flera europeiska länder, däribland Frankrike, Danmark och Finland, har under de senaste åren använt sig av medborgarråd för få inspel från allmänheten i svåra politiska frågor. I mars 2024 är det dags för Sveriges första nationella medborgarråd för klimatet att träffas. 

Under åtta dagar ska 50 deltagare representativa för Sveriges befolkning få ta del av forskning och diskutera lösningar för klimatomställningen och för att få oss att nå upp till Parisavtalet.

– I dagens politiska debatt möts inte människor. Det gör att man har dålig förståelse för hur andra människor tänker, vilket skapar polarisering i samhället. Samtidigt är klimatet och klimatomställningen väldigt svåra frågor. Tanken med medborgarrådet är att skapa en viktig konversation om hur vi kan hantera och lösa de här frågorna tillsammans, säger Tim Daw till Miljö & utveckling.

Diskussionerna förs med stöd från experter inom klimatområdet, och ska utmynna i ett antal konkreta förslag eller synpunkter. I maj ska rådet rösta om dem, för att därefter förmedla resultatet till beslutsfattare.

Minsta gemensamma nämnaren

Förhoppningen från initiativtagarna är att diskussionerna kan vara mer nyanserade och konstruktiva när människor får chans att fördjupa sig i ämnet, och undvika partipolitiska ställningskrig.

– Vi ser det som ett sätt att få reda på vilken den minsta gemensamma nämnaren är i olika frågor, vilket kan vara till stor hjälp när beslutsfattare ska utforma nya förslag. Men vi vet ju inte alls vad det kommer att leda till, eftersom det är en öppen process, säger Tim Daw till DN.

Till skillnad från i länder som Frankrike drivs inte medborgarrådet för klimatet av regeringen, utan är ett samarbete mellan Stockholms universitet, Högskolan i Gävle, Uppsala universitet, Lunds universitet och IVL Svenska Miljöinstitutet.

Men Tim Daw hoppas ändå att regeringen ska ta emot medborgarrådets slutsatser, säger han til Miljö & utveckling.

– Klimatfrågan är jättesvår för politiker att hantera. Genom att skapa en ”miniversion av Sverige” hoppas vi att medborgarrådet kommer kunna stödja, ge input och komma med idéer som politiker kan fånga upp. Vi hoppas att rådet kan lista upp argument och vägar som är blinda fläckar i den politiska debatten i dag.