Radar

Luftföroreningar i Sverige skapar fortsatt stora hälsoproblem

Utsläppen från transporter förväntas minska fram till år 2030 men inte i tillräckligt snabb takt.

Mer behöver göras för att minska utsläppen av kväveoxider. Annars kommer Sverige inte klara sina åtaganden inom EU och människors hälsa kommer att påverkas negativt. Det visar Naturvårdsverkets senaste analys.

Enligt Naturvårdsverket finns det risk att övergången till biobränsle och biodrivmedel ökar utsläppen av partiklar och kväveoxider, vilket påverkar människors hälsa negativt.

”Omställningen till ett fossilfritt samhälle behöver genomföras på ett sätt som gör att vi även förbättrar luftkvaliteten och uppfyller våra åtaganden inom luftområdet”, skriver de i ett pressmeddelande.

Sjöfarten släpper ut mer än man trott 

Utsläppen från transporter förväntas minska fram till år 2030 men inte i tillräckligt snabb takt. Särskilt dieselbilarnas utsläpp av kväveoxider behöver minska ytterligare. Under 2018 var utsläppen från dieselbilar mer än fyra gånger högre än utsläppen från bensinbilar, trots att de stod för ungefär lika många resor räknat i kilometer. 

När det gäller utsläppen från inrikes sjöfart, visar ny förbättrad mätmetodik att utsläppen av kväveoxider är högre än vad man tidigare trott. 

Inom industrin och el- och fjärrvärme förväntas inga minskningar jämfört med dagens utsläppsnivåer till år 2030. ”Dessa sektorer kommer då stå för en större andel av utsläppen jämfört med i dag.”

För att Sverige ska kunna nå klimatmålet till år 2030 behöver utsläppen av kväveoxid minska samtidigt med transportsektorns omställning, menar Naturvårdsverket.