Radar

Ny app ska ge konsumenter svar om kemikalier

Rätten till information gäller varor utan innehållsförteckning, till exempel kläder, möbler, leksaker och hushållsartiklar.

Konsumenter ska nu lättare kunna få svar från företag om innehållet av farliga kemikalier i deras produkter. Det är i alla fall syftet med den mobilapp som i onsdags lanserades av organisationen Sveriges konsumenter.

Appen, som heter ”Kemikalieappen”, finns att ladda ner för Android- och iOS-telefoner. Den har tagits fram i samarbete mellan myndigheter och organisationer i 13 EU-länder, där Sveriges konsumenter och Kemikalieinspektionen deltar från Sverige.

– Konsumenter vill inte få farliga kemikalier på köpet, vare sig det gäller cancerframkallande flamskyddsmedel i en bilbarnstol eller hormonstörande ämnen i plastprylar. Kemikalieappen gör det enklare för konsumenter i hela Europa att använda sin lagliga rätt att få veta om varor innehåller särskilt farliga ämnen, säger Jan Bertoft, generalsekreterare på Sveriges Konsumenter, i ett pressmeddelande.

Till grund för initiativet ligger EU:s kemikalielagstiftning Reach som dikterar att konsumenter har rätt att få veta om en vara innehåller särskilt farliga ämnen som exempelvis kan orsaka cancer, beteendestörningar eller ha negativ inverkan på fertiliteten.

Ett företag som får en fråga om sin produkt via appen måste då svara inom 45 dagar om produkten innehåller något av de drygt 200 ämnen som är listade på EU:s så kallade kandidatförteckning

Varor utan innehållsförteckning

Rätten till information gäller varor utan innehållsförteckning, till exempel kläder, möbler, leksaker och hushållsartiklar (däremot inte produkter med innehållsförteckning, som livsmedel, rengöringsmedel, kosmetika och läkemedel). I dag är det få konsumenter som utnyttjar den här möjligheten.

Företag kan lägga in sina varor i en databas som är direkt kopplad till appen och då kan konsumenten få svar på en gång när den skannar av streckkoden i butiken.

– Vi hoppas att många företag kommer att vilja informera konsumenterna via appen och databasen. Kemikalieappen gör det enklare för företagen att leva upp till lagstiftningens krav på att ge information om särskilt farliga ämnen till konsumenter, säger Ellen Ingre-Khans, utredare på Kemikalieinspektionen.

Radar

Gängmedlemmar ska få portas från allmänna platser

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) under en pressträff där nya verktyg i kampen mot de kriminella gängen presenterades.

Åklagare ska kunna förbjuda personer som främjar gängkriminalitet från att vistas på en viss plats. Även om de inte dömts för brott.– Syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M).

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Radar

Superlånga lastbilar ska minska utsläppen

Från 1 december blir det tillåtet med upp till 34,5 meter långa lastbilar på svenska vägar.

Som land nummer två i Europa tillåter Sverige nya superlånga lastbilar, nio meter längre än dagens ekipage. Till följd beräknas utsläppen minska.

Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.

– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.

Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.

De längre lastbilarna kommer att tillåtas köra på totalt 590 mil statliga vägar samt ett antal kommunala anslutningsvägar. Grafik: Johan Hallnäs/TT

Invändningar från facket

Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.

Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.

– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.

De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.

– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.