Radar

Klimatprotester tog avstamp i rökigt Sydney

Dagens stora klimatstrejker har inletts i delar av världen, bland annat i Sydney som täckts av rök efter de omfattande skogsbränderna.

Aktivister och skolbarn i den australiska storstaden Sydney var bland de första att dra i gång dagens globala klimatstrejk. ”Människor lider. Samhällen som vårt förstörs. Sommaren har inte ens börjat”, säger skolstrejkledaren Shiann Broderick.

I Australien är protesterna extra angelägna nu, efter att hundratals bränder har orsakat stor skada i delar av landet de senaste veckorna och brandröken har lagt sig över bland annat Sydney. Plakat med texter som ”ni bränner vår framtid” syns utanför det liberala partiets högkvarter, där hundratals människor har samlats.

Australien drabbas varje år av stora bränder, men enligt forskare har de förvärrats av stigande temperaturer.

Landets premiärminister Scott Morrison har förnekat att det skulle finnas en koppling mellan bränderna och klimatförändringar och har fortsatt försvara fossila bränslen. Australien är en av världens ledande kolexporterande länder.

– Vår regerings icke-agerande när det gäller klimatkrisen har gett skogsbränderna mer kraft, säger Shiann Broderick.

Även i Asien har många hörsammat uppmaningen från klimatförkämpen Greta Thunberg. Hundratals människor har marscherat genom området Shinjuku i Tokyo för att väcka uppmärksamhet kring klimatfrågan.

– Jag har en känsla av kris eftersom nästan ingen i Japan är intresserad, säger 19-åriga studenten Mio Ishida.

– Jag tänkte att om jag inte agerar nu kommer det att vara för sent.

FN:s klimatkonferens drar i gång i Madrid i Spanien nästa vecka med företrädare för 200 länder. Konferensen ska pågå i tolv dagar.

Radar

Miljöpartiets nya språkrör: Utred basinkomst nu

Om AI tar jobben kan det behöva införas en basinkomst.

Articifiell intelligens (AI) kan göra att många människor förlorar jobben. Och om det sker kan basinkomst behöva införas. Det säger Miljöpartiets nyvalda språkrör Daniel Helldén i Ekots lördagsintervju.

Om nu en stor del av befolkningen kanske blir arbetslös från de arbeten de har i dag så måste vi göra någon form av förändring av socialförsäkringssystemen, säger Helldén till radion.

Daniel Helldén har, tillsammans med två andra miljöpartister, lämnat motionsförslag till riksdagen om att låta utreda om basinkomst behövs. MP har även tidigare kommit med förslag om basinkomst, en garanterad inkomst för alla utan villkor.

Den här gången motiveras dock förslaget av AI-utvecklingen och enligt Daniel Helldén är det bråttom. Han säger att det klassiska sättet att arbeta kommer att förändras inom en ganska snar framtid.

Vi måste ta krafttag i det här. Det måste göras nu, säger Daniel Helldén.

Radar

Norsk enighet om havsmineraler: ”Pinsamt”

Norge har sedan länge stor olje- och gasverksamhet i havet.

Bred politisk enighet har nåtts om att öppna upp Norges havsbottnar för mineralexploatering. Landet skulle därmed bli ett av de första i världen med sådan verksamhet, och miljöorganisationer dömer ut beslutet som ”pinsamt”.

Efter snåriga förhandlingar meddelade regerande Arbeiderpartiet och Senterpartiet samt Høyre och Fremskrittspartiet på tisdagen att de enats om mineralletning på havsbottnarna.

Olja och gas räknas inte som mineraler i detta sammanhang, så Norge ger sig i och med detta ut på oprövad mark.

– Vi startar en ny näring på norsk sockel, då är det viktigt med en bred majoritet, sade Marianne Sivertsen Næss (Ap) på en pressträff.

Men miljögrupper är bittert kritiska.

– Norge öppnar för oåterkalleliga ingrepp i områden där naturen är helt okänd, säger Frode Pleym från Greenpeace enligt nyhetsbyrån NTB.

– Det enda stortinget är rädda för är att Kina ska utkonkurrera Norge – inte konsekvenserna för livet i haven.

Världsnaturfonden WWF reagerar likadant.

– Internationellt försöker vi framstå som en fyrbåk för natur och klimat, på hemmaplan kör vi över fackkunskapen och offrar naturen för kortsiktig profit, säger generalsekreterare Karoline Andaur.

– I dag är det pinsamt att vara norsk.

Kritiska experter finner dock viss tröst i att miljökonsekvenserna av gruvdrift under vattnet först ska utredas, och att det finns frågetecken hur lönsam verksamheten kan bli. Därmed anses det tveksamt hur stora de tänkta satsningarna egentligen kommer att bli.