– Sju eller åtta verifierade fynd, från Kronoberg i söder till Hälsingland i norr, säger Ted von Proschwitz, snigelexpert vid Naturhistoriska museet i Göteborg.

Det var i början på november som Naturvårdsverket gick ut och vädjade till allmänheten om hjälp med att kartlägga förekomsten av den svarthuvade snigeln. Von Proschwitz tror att det finns sniglar på många fler platser än vad som rapporterats in.

– Det finns säkert ett stort mörkertal. Man kanske får sätta en nolla efter siffran.

Störst i Mälardalen

Och även om den geografiska spridningen på fynden är stor tycks koncentrationen vara störst i Mälardalen.

Snigeln kommer ursprungligen från Kaukasusområdet och har troligen förts hit genom handel med växter.

Det är en art som övervintrar enbart som ägg så de vuxna sniglarna dör nu. Snigeln är tvåkönad och har förmåga att självbefrukta om den inte hittar någon partner. Då räcker det med ett enda ägg eller en enda snigel. Därför tror man att det kommer att göras många nya fynd nästa säsong.

Gör viss skada

– Sniglarna har säkert lagt många ägg som kommer att utvecklas nästa år, säger von Proschwitz.

Men han är inte så oroad.

– Den svarthuvade snigeln kan göra en viss skada. Men den är på intet sätt känd som en extrem skadegörare. Den går inte att jämföra med den så kallade mördarsnigeln, säger Ted von Proschwitz.

Om nu en stor del av befolkningen kanske blir arbetslös från de arbeten de har i dag så måste vi göra någon form av förändring av socialförsäkringssystemen, säger Helldén till radion.

Daniel Helldén har, tillsammans med två andra miljöpartister, lämnat motionsförslag till riksdagen om att låta utreda om basinkomst behövs. MP har även tidigare kommit med förslag om basinkomst, en garanterad inkomst för alla utan villkor.

Den här gången motiveras dock förslaget av AI-utvecklingen och enligt Daniel Helldén är det bråttom. Han säger att det klassiska sättet att arbeta kommer att förändras inom en ganska snar framtid.

Vi måste ta krafttag i det här. Det måste göras nu, säger Daniel Helldén.

Efter snåriga förhandlingar meddelade regerande Arbeiderpartiet och Senterpartiet samt Høyre och Fremskrittspartiet på tisdagen att de enats om mineralletning på havsbottnarna.

Olja och gas räknas inte som mineraler i detta sammanhang, så Norge ger sig i och med detta ut på oprövad mark.

– Vi startar en ny näring på norsk sockel, då är det viktigt med en bred majoritet, sade Marianne Sivertsen Næss (Ap) på en pressträff.

Men miljögrupper är bittert kritiska.

– Norge öppnar för oåterkalleliga ingrepp i områden där naturen är helt okänd, säger Frode Pleym från Greenpeace enligt nyhetsbyrån NTB.

– Det enda stortinget är rädda för är att Kina ska utkonkurrera Norge – inte konsekvenserna för livet i haven.

Världsnaturfonden WWF reagerar likadant.

– Internationellt försöker vi framstå som en fyrbåk för natur och klimat, på hemmaplan kör vi över fackkunskapen och offrar naturen för kortsiktig profit, säger generalsekreterare Karoline Andaur.

– I dag är det pinsamt att vara norsk.

Kritiska experter finner dock viss tröst i att miljökonsekvenserna av gruvdrift under vattnet först ska utredas, och att det finns frågetecken hur lönsam verksamheten kan bli. Därmed anses det tveksamt hur stora de tänkta satsningarna egentligen kommer att bli.