Planerat åldrande är ett problem både för konsumenter och för klimatet. Nu kommer en bok om ämnet och vad vi kan göra för att motverka det. Landets Fria Tidning har pratat med Carl Dalhammar, universitetslektor och en av författarna till boken.
– Planerat åldrande innebär att det finns en medveten handling från producentens sida att en produkt inte ska kunna användas så länge som dess potentiella livstid, säger Carl Dalhammar, lektor vid Lunds universitet och expert på ekodesign.
Planned Obsolescence – Built Not To Last ges ut av European Liberal Forum med stöd av Fores och har skrivits av Carl Dalhammar, Mette Kahlin McVeigh (programdirektör för klimat vid Fores) och Jessika Luth Richter (doktorand vid Lunds universitet).
I boken ges exempel på olika former av planerat åldrande. Det som vi kanske i första hand tänker på, att det finns en inbyggd mekanism som gör att hela produkten slutar fungera efter en viss tid, är inte så vanligt numera, menar Carl Dalhammar – även om det förekommer.
Vanligare är att produkten inte längre går att uppdatera och att den därför blir långsammare och svår att använda eller att produkttillverkarna genom marknadsföring får oss att tro att vi måste köpa en ny modell. Men det kan också vara så att en komponent i produkten, till exempel ett batteri, blir föråldrat och att kostnaden för att ersätta det överstiger kostnaden för att köpa en helt ny produkt.
Långt liv bra för klimatet
Enligt Carl Dalhammar får det här stora effekter, inte bara på människors privatekonomi för att vi hela tiden måste köpa nya saker utan också för klimatet.
– 80 till 90 procent av en produkts klimatpåverkan ligger ofta i produktionsledet. En dator kan till exempel vara väldigt klimatvänlig att använda men genom tillverkningsprocessen har den ändå haft en hög påverkan. Så ju mer vi kan förlänga en produkts livstid desto bättre för klimatet. Det här gäller inte bara elektronikprodukter utan är också väldigt viktigt att tänka på inom till exempel byggindustrin som också har en hög klimatpåverkan.
I boken nämns bland annat att om vi förlängde livstiden på alla mobiltelefoner, laptops, diskmaskiner och dammsugare i Europa med fem år så skulle vi kunna spara tio miljoner ton koldioxidutsläpp om året.
Planerat åldrande en gammal idé
Man brukar säga att konceptet med planerat åldrande började på 1920-talet inom glödlampsindustrin. En kommitté bestående av glödlampstillverkare beslutade då gemensamt att inga glödlampor skulle få hålla längre än 1 000 timmar, trots att det var möjligt att tillverka glödlampor med betydligt längre hållbarhet.
Kommittén ska till och med ha kommit överens om att de företag som marknadsförde sina glödlampor med en längre hållbarhetstid skulle straffas med böter.
Under senare år har bland annat Apple blivit uppmärksammade för att de använt sig av planerat åldrande i sina Iphones genom att se till så att vissa funktioner börjar gå långsammare efter en viss tid. Nyligen uppmärksammade också tidningen ETC elcyklar med batterier som tycks vara programmerade att sluta fungera efter en viss tid, men som kan fungera igen om man nollställer batteriet.
Nya lagar och styrmedel behövs
För Carl Dalhammar är det självklart att vi behöver jobba på olika sätt för att motverka problemen som planerat åldrande medför.
– Dels måste vi börja köpa kvalitetsprodukter som håller länge. När vi köper billiga produkter innebär det oftast att någon annan fått betala priset, att vi har exploaterat miljön och människorna där produkten tillverkats.
Men han menar också att det behövs hårdare lagar och styrmedel.
– Jag skulle säga att forskarkåren mer eller mindre har gett upp att vi som konsumenter ensamma ska kunna påverka, vi tror att det behövs regleringar. Det intressanta nu är att det här även börjar få fotfäste inom politiken.
Vi behöver också allihop arbeta på för att förändra våra konsumtionsmönster, menar han.
– Vi är vana vid att vi ska byta ut vår telefon vart tredje år, att det är så det fungerar. Därför är det viktigt med information till konsumenterna om hur länge en produkt fungerar. Information kan vara ett väldigt kraftfullt verktyg för förändring.
Ibland ställs man som konsument inför valet om man ska fortsätta använda en gammal produkt eller köpa en ny som är mer miljövänlig. Finns det något generellt tips där hur man ska tänka?
– För de allra flesta produkter är det bättre att köra sin gamla så länge som möjligt, men det kan finnas undantag. Det kan till exempel vara bättre att köpa en ny led-lampa istället för att fortsätta använda gamla glödlampor. Men sen handlar det om hur mycket vi använder en produkt också. Om du kör väldigt mycket bil till exempel kan det vara bättre att köpa en ny elbil istället för att behålla din gamla bensinbil. Däremot kanske du inte behöver köpa en ny energieffektivare tv till sommarstugan där du ändå inte tittar så mycket på tv.
Undvik engångsprodukter
Carl Dalhammar har också, tillsammans med andra forskare, utarbetat en ”konsumtionshierarki” som han hoppas ska bli vägledande för EU:s miljöpolitik. I denna hierarki har man rangordnat olika konsumtionsbeteenden för att försöka komma fram till vad som är mest miljövänligt.
På första plats – före både underhåll och reparation och att köpa second hand – kommer det som de kallar för ”undvik”, det vill säga att bara köpa produkter som man verkligen behöver och undvika engångsprodukter.
Dalhammar menar även att det är viktigt att vi börjar prata om ”tillräcklighet” och om det totala konsumtionsutrymmet för varje individ. Än så länge är det väldigt politiskt kontroversiellt att prata om hur vi kan reglera människors konsumtion genom olika former av kvotsystem, till exempel en flygkvot eller en köttkvot, men han tror att den debatten kommer bli större och viktigare i en nära framtid.
– Det finns exempel på hur sådana förändringar kan gå väldigt fort när vi når upp till ett visst momentum. Jag tror att det här kommer att bli den stora politiska debatten den närmaste tiden. Det finns en risk att de som motsätter sig ekonomisk tillväxt och argumenterar för att vi behöver kvoter kommer att ses som utvecklingsfientliga. Men jag tror att vi kommer vara där om bara 5-10 år för vi har helt enkelt inget annat val.
