Undersökningen, som genomförts av Kantar Sifo på uppdrag av Axfood, visar även på en fortsatt ökning av svenskar som äter vegetariskt oftare än två gånger i veckan.

Andelen som svarar att de äter vegetariskt två till sex dagar i veckan ökade från 24 procent 2018 till 28 procent 2019. Vid den första mätningen 2016 var samma andel 19 procent.

Inte fler vegetarianer än tidigare

Andra slutsatser från undersökningen är att andelen flexitarianer är högst bland kvinnor. 35 procent av kvinnorna äter vegetariskt 2-6 gånger i veckan. Andelen som anger att de aldrig äter vegetariskt minskade från 17 procent förra året till 14 procent 2019.

64 procent äter mer vegetariskt av klimat- och miljöskäl. Det är en klar ökning jämfört med 2016, då andelen var 50 procent.

På frågan om vad som skulle kunna få folk att äta mer vegetariskt var svaret ökad kunskap om vegetarisk matlagning.

De som skippat köttet helt och äter vegetariskt varje dag är däremot inte fler än tidigare, endast 5 procent. Skillnaden mellan könen är stor, dubbelt så många kvinnor som män säger att de äter vegetariskt alla dagar i veckan.

Livsmedelsproduktionen står för omkring en fjärdedel av alla klimatutsläpp i världen och en vanlig skollunch ger utsläpp på omkring 1,8 kilo koldioxidekvivalenter. Ska eleverna äta inom planetens gränser bör den siffran vara dryga fjärdedelen eller 0,5 kilo.

För femte året i rad deltar skolor i hela landet i en temavecka där eleverna får äta inom planetens gränser. Temat för årets klimatvecka, som just nu äger rum, är ”favoriter”, som betyder att kockarna har använt rätter som barnen gillar och modifierat dem till att möta klimatbudgeten.

– Smakupplevelsen och hälsan är lika viktiga som klimat- och hållbarhetshänsynen när det gäller skolmat. För den mest klimatsmarta maten är den som når barnens magar och inte soptunnan, så vi har verkligen jobbat för att hitta de där favoritrecepten för årets klimatvecka, säger Ann Rebenstam, projektledare för klimatveckan som initierats av livsmedelsföretaget Orkla Food solutions i ett pressmeddelande.

Växtbaserat kan minska utsläpp med 90 procent

På menyn finns tacokryddad färsgratäng, pulled chiligryta, lasagne och en färssoppa med paprika och kanel skapad av Caterine Larsson, kock på Mariebergsskolan i Örebro kommun.

– Att skapa mat som både är klimatsmart och smakar fantastiskt är en passion för mig. Det går att vara klimatsmart med så enkla knep. Vi använder till exempel ofta växtbaserad färs istället för köttfärs, säger hon.

Klimatavtrycket från växtbaserade livsmedel är i genomsnitt endast en tiondel av animaliska, visar en nyligen publicerad metaanalys som omfattar över 500 vetenskapliga studier.

Rätterna som serverades under skolornas klimatvecka är veganska eller laktovegetariska (innehåller mejeriprodukter).

Hur påverkar politiken hushållens klimatavtryck, och hur kan man med politiska styrmedel halvera detta? Frågan har undersökts av Finlands miljöcentral som är finska regeringens forskningsinstitut, tillsammans med Helsingfors universitet och tvärvetenskapliga Naturresursinstitutet.

Forskarna kommer fram till att det är fullt möjligt att näst intill halvera klimatavtrycket från hushållens konsumtion från 2016 års nivåer fram till 2035. Med redan beslutad politik kommer klimatavtrycket minska med runt en tredjedel. Fler styrmedel behövs för att halvera klimatavtrycket, säger Ari Nissinen, utvecklingschef vid Finlands miljöcentral enligt ett pressmeddelande från regeringens kansli.

– Även om uppskattningarna omfattar många osäkerheter, identifierade vi med tanke på konsumtion områden där en god utveckling kunde främjas genom flera åtgärder.

Beskatta utsläpp

Hittills har de politiska styrmedlen riktats in på boende och trafik, exempelvis genom att främja förnyelsebar uppvärmning och elektrifiering av fordonsflottan. Nu behövs åtgärder som förändrar hur finländarna konsumerar livsmedel och andra varor och tjänster, menar forskarna. Människor behöver äta mer vegetariskt och fisk, enligt studien. 
Forskarna konstaterar att integreringen av hållbarhetskriterier i näringsrekommendationerna utgör ett bra informationsunderlag.

Läs även: LRF kallar kostråd som förespråkar vegetariskt ”folkhälsoexperiment”

Ett av de mest effektiva sätten att göra hushållens konsumtion mer hållbar är att beskatta livsmedel baserat på utsläpp och hur nyttig maten är, enligt forskarna.

Läs även: Forskare sågar ministerns köttvurm: ”Häpnadsväckande”

Gynna reparation

När det gäller övrig konsumtion, exempelvis elektronik och kläder förespråkar forskarna styrmedel som förbättrar livslängden på produkter och minskar behovet av nykonsumtion, till exempel genom att främja service- och reparationstjänster.

Detta minskar också utsläppen som finnarnas konsumtion skapar utomlands. Hela 46 procent av utsläppen som finländarnas konsumtion ger upphov till sker utomlands (siffror från 2019). För att få bukt med det måste produktionen påverkas internationellt sett, exempelvis genom EU.

– Det effektivaste är att reglera vilket slags produkter som får släppas ut på marknaden och se till att de mest koldioxidsnåla produkterna är de billigaste, säger Eva Heiskanen, professor vid Centret för konsumentforskning vid Helsingfors universitet.

Dessutom måste man göra det enklare för konsumenter att hitta utsläppssnåla lösningar, tillägger hon.

Rättvis politik

För att utvärdera nya styrmedel för konsumtion deltog över 100 forskare och experter. Bland deras uppgifter fanns att bedöma hur godtagbara och rättvisa styrmedlen är.

När det gäller social rättvisa ska rätten till tillräcklig levnadsstandard tryggas. 
En slutsats i fråga om godtagbarhet var att stöd och kunskapsbaserad handledning var mer godtagbara ur medborgarnas perspektiv än förbud och begränsningar, som många experter trots det anser nödvändiga. Vanans makt är stark – men går att påverka, konstaterar Eva Heiskanen:

– En gång i tiden protesterade man till exempel mot användning av säkerhetsbälten, men nuförtiden är användningen av säkerhetsbälten en självklarhet.