Svenskarna äter vegetarisk allt oftare, främst av klimat och miljöskäl, enligt en ny undersökning. Dubbelt så många kvinnor som män äter vegetariskt alla dagar i veckan.
Anna Jonasson
Undersökningen, som genomförts av Kantar Sifo på uppdrag av Axfood, visar även på en fortsatt ökning av svenskar som äter vegetariskt oftare än två gånger i veckan.
Andelen som svarar att de äter vegetariskt två till sex dagar i veckan ökade från 24 procent 2018 till 28 procent 2019. Vid den första mätningen 2016 var samma andel 19 procent.
Inte fler vegetarianer än tidigare
Andra slutsatser från undersökningen är att andelen flexitarianer är högst bland kvinnor. 35 procent av kvinnorna äter vegetariskt 2-6 gånger i veckan. Andelen som anger att de aldrig äter vegetariskt minskade från 17 procent förra året till 14 procent 2019.
64 procent äter mer vegetariskt av klimat- och miljöskäl. Det är en klar ökning jämfört med 2016, då andelen var 50 procent.
På frågan om vad som skulle kunna få folk att äta mer vegetariskt var svaret ökad kunskap om vegetarisk matlagning.
De som skippat köttet helt och äter vegetariskt varje dag är däremot inte fler än tidigare, endast 5 procent. Skillnaden mellan könen är stor, dubbelt så många kvinnor som män säger att de äter vegetariskt alla dagar i veckan.
Bara vego när 180 000 skolbarn åt inom planetens gränser
2 min lästid
”Alla gillar olika. Därför ville jag att [eleverna] skulle få göra sin egen wrap med en vegoprodukt som bas och där de sedan får lägga till sina favoritgrönsaker”, säger Ida Lindgren, köksmästare på Stenkulan skola i Lerum, som skapat ett av klimatveckans recept.
Under denna vecka har skolor i 35 kommuner med omkring 180 000 elever lagat skolmat inom planetens gränser. Sju kockar har skapat recepten, där största skillnaden mot en vanlig vecka är att de är vegetariska.
Livsmedelsproduktionen står för omkring en fjärdedel av alla klimatutsläpp i världen och en vanlig skollunch ger utsläpp på omkring 1,8 kilo koldioxidekvivalenter. Ska eleverna äta inom planetens gränser bör den siffran vara dryga fjärdedelen eller 0,5 kilo.
För femte året i rad deltar skolor i hela landet i en temavecka där eleverna får äta inom planetens gränser. Temat för årets klimatvecka, som just nu äger rum, är ”favoriter”, som betyder att kockarna har använt rätter som barnen gillar och modifierat dem till att möta klimatbudgeten.
– Smakupplevelsen och hälsan är lika viktiga som klimat- och hållbarhetshänsynen när det gäller skolmat. För den mest klimatsmarta maten är den som når barnens magar och inte soptunnan, så vi har verkligen jobbat för att hitta de där favoritrecepten för årets klimatvecka, säger Ann Rebenstam, projektledare för klimatveckan som initierats av livsmedelsföretaget Orkla Food solutions i ett pressmeddelande.
Växtbaserat kan minska utsläpp med 90 procent
På menyn finns tacokryddad färsgratäng, pulled chiligryta, lasagne och en färssoppa med paprika och kanel skapad av Caterine Larsson, kock på Mariebergsskolan i Örebro kommun.
– Att skapa mat som både är klimatsmart och smakar fantastiskt är en passion för mig. Det går att vara klimatsmart med så enkla knep. Vi använder till exempel ofta växtbaserad färs istället för köttfärs, säger hon.
Klimatavtrycket från växtbaserade livsmedel är i genomsnitt endast en tiondel av animaliska, visar en nyligen publicerad metaanalys som omfattar över 500 vetenskapliga studier.
Rätterna som serverades under skolornas klimatvecka är veganska eller laktovegetariska (innehåller mejeriprodukter).
Kockarna bakom recepten i årets klimatvecka är Thomas Videhjärta (Umeå), Catrine Larsson (Örebro), Emilie Wall (Umeå), Philip Björnram (Örebro), Ida Lindgren (Lerum), Camilla Sump Johansson (Orkla) och Florina Baran (Lerum).
Finsk studie: Så kan vi halvera hushållens klimatavtryck
4 min lästid
Ett av de mest effektiva sätten att göra hushållens konsumtion mer hållbar är att beskatta livsmedel baserat på utsläpp och hur nyttig maten är, enligt forskarna bakom den nya studien. Här falafel, en måltid med lågt klimatavtryck. Foto: Fredrik Sandberg/TT
Det går att nästan halvera klimatavtrycket från hushållens konsumtion – med åtgärder som att göra vegetarisk kost och reparationer billigare. Det konstaterar Finlands miljöcentral i en studie där de går igenom hur nya styrmedel skulle kunna användas.
Hur påverkar politiken hushållens klimatavtryck, och hur kan man med politiska styrmedel halvera detta? Frågan har undersökts av Finlands miljöcentral som är finska regeringens forskningsinstitut, tillsammans med Helsingfors universitet och tvärvetenskapliga Naturresursinstitutet.
Forskarna kommer fram till att det är fullt möjligt att näst intill halvera klimatavtrycket från hushållens konsumtion från 2016 års nivåer fram till 2035. Med redan beslutad politik kommer klimatavtrycket minska med runt en tredjedel. Fler styrmedel behövs för att halvera klimatavtrycket, säger Ari Nissinen, utvecklingschef vid Finlands miljöcentral enligt ett pressmeddelande från regeringens kansli.
– Även om uppskattningarna omfattar många osäkerheter, identifierade vi med tanke på konsumtion områden där en god utveckling kunde främjas genom flera åtgärder.
Beskatta utsläpp
Hittills har de politiska styrmedlen riktats in på boende och trafik, exempelvis genom att främja förnyelsebar uppvärmning och elektrifiering av fordonsflottan. Nu behövs åtgärder som förändrar hur finländarna konsumerar livsmedel och andra varor och tjänster, menar forskarna. Människor behöver äta mer vegetariskt och fisk, enligt studien. Forskarna konstaterar att integreringen av hållbarhetskriterier i näringsrekommendationerna utgör ett bra informationsunderlag.
Ett av de mest effektiva sätten att göra hushållens konsumtion mer hållbar är att beskatta livsmedel baserat på utsläpp och hur nyttig maten är, enligt forskarna.
Jeans som är trasiga i grenen är den vanligaste lagningen hos Repamera i Malmö. Arkivbild. Foto: Johan Nilsson/TT
Gynna reparation
När det gäller övrig konsumtion, exempelvis elektronik och kläder förespråkar forskarna styrmedel som förbättrar livslängden på produkter och minskar behovet av nykonsumtion, till exempel genom att främja service- och reparationstjänster.
Detta minskar också utsläppen som finnarnas konsumtion skapar utomlands. Hela 46 procent av utsläppen som finländarnas konsumtion ger upphov till sker utomlands (siffror från 2019). För att få bukt med det måste produktionen påverkas internationellt sett, exempelvis genom EU.
– Det effektivaste är att reglera vilket slags produkter som får släppas ut på marknaden och se till att de mest koldioxidsnåla produkterna är de billigaste, säger Eva Heiskanen, professor vid Centret för konsumentforskning vid Helsingfors universitet.
Dessutom måste man göra det enklare för konsumenter att hitta utsläppssnåla lösningar, tillägger hon.
Rättvis politik
För att utvärdera nya styrmedel för konsumtion deltog över 100 forskare och experter. Bland deras uppgifter fanns att bedöma hur godtagbara och rättvisa styrmedlen är.
När det gäller social rättvisa ska rätten till tillräcklig levnadsstandard tryggas. En slutsats i fråga om godtagbarhet var att stöd och kunskapsbaserad handledning var mer godtagbara ur medborgarnas perspektiv än förbud och begränsningar, som många experter trots det anser nödvändiga. Vanans makt är stark – men går att påverka, konstaterar Eva Heiskanen:
– En gång i tiden protesterade man till exempel mot användning av säkerhetsbälten, men nuförtiden är användningen av säkerhetsbälten en självklarhet.
Hushållens klimatavtryck har minskat
Historiskt sett har klimatavtrycket per person i finländska hushåll minskat mellan år 2000 och 2015 för att därefter plana ut, med undantag från en nedgång under pandemin.
Med koldioxidavtryck avses de utsläpp av växthusgaser som uppstår från hushållens konsumtion. Koldioxidavtrycket omfattar utsläpp i Finland och utsläpp som importerade produkter ger upphov till utanför Finland.
Innehållet i den nya forskningsrapporten är tänkt att fungera som ett stöd till finländska statsrådets (regeringens) beslutsfattande, men återspeglar inte nödvändigtvis statsrådets ståndpunkter.
Källa: Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
För bästa användarupplevelse använder vi kakor där vi lagrar och läser in information om er användare. Om ni accepterar det så kan vi spara information om ifall ni är inloggade och vilka artiklar som blir mest lästa. Att tacka nej kan påverka vissa funktioner och användarupplevelsen. Det gör det också svårare för oss att bedriva vårt uppdrag, att leverera den bästa gröna journalistiken.
Du kan när som helst ändra inställningarna genom att klicka på den vita fliken i nedre högra hörnet.
Funktionella
Alltid aktiv
För att sidan ska fungera som det ska använder vi oss av kakor. Kakorna i den här kategorin kan inte väljas bort eftersom de är nödvändiga för er läsupplevelse.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
För vår överlevnad är det fullständigt nödvändigt att vi kan redovisa statistik över antalet besökare vi har. Vi använder också statistiken för att fatta kloka beslut om vad ni läsare är mest intresserade av att läsa.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
För att nå ut använder vi oss av marknadsföring, men också för att få inkomster.