Innehåll

• Glöd

  • Ledare

    Liberalerna måste våga vara liberala

    Att Liberalerna fortfarande har mage att kalla sig liberaler övergår ofta mitt förstånd. Flera av de beslut som togs och de tal som hölls under partiets landsmöte i helgen andas allt annat än liberalism. Till…

• Zoom

  • Nybyggarna som väljer bort det kommunala avloppet för näringens skull

    Intresset för lokala kretslopp växer. På flera håll runt om i Sverige pågår byggprojekt där avloppsvattnet ses som en resurs istället för ett problem som måste tas om hand. Avloppsvattnet kan ge näring till odlingar…

• Radar

  • Begagnade plagg flera hundra gånger bättre för klimatet

    393 secondhand-jackor har mindre klimatpåverkan än en enda nytillverkad. Det visar en rapport som jämför klimatavtryck mellan second hand och nytillverkade kläder.

  • Svenskarna drar ned på köttet av klimatskäl

    Svenskarna äter vegetarisk allt oftare, främst av klimat och miljöskäl, enligt en ny undersökning. Dubbelt så många kvinnor som män äter vegetariskt alla dagar i veckan.

  • Köttgigant satsar på växtbaserat

    Köttföretaget HK Scan ska börja utveckla produkter med växtprotein, rapporterar tidningen Aktuell Hållbarhet. Bakom beslutet ligger förändrat köpbeteende hos konsumenter och den ökade efterfrågan på växtbaserade produkter.

  • Barn kan drabbas hårdare av klimatförändringarna

    Barn kommer att drabbas särskilt hårt av klimatförändringarna, både under uppväxten och senare i livet. Det visar en rapport som publiceras i tidskriften The Lancet.

  • Svensk teknik gör plastskräpet värdefullt

    En ny teknik som har utvecklats vid Chalmers i Göteborg kan omvandla plastskräp till samma kemiska beståndsdelar som används för att tillverka helt ny plast. Metoden kan även matas med träavfall och textilier. Så nu är det…
  • 

    Plastskräp innehåller värdefulla kolföreningar som inte ska eldas upp, utan återvinnas, menar svenska forskare. Foto: Tatan Syuflana/TT

    Publicerad 2019-11-19

    Radar

    Svensk teknik gör plastskräpet värdefullt

    Dela artikeln:

    En ny teknik som har utvecklats vid Chalmers i Göteborg kan omvandla plastskräp till samma kemiska beståndsdelar som används för att tillverka helt ny plast. Metoden kan även matas med träavfall och textilier. Så nu är det är dags för plastindustrin att bli fossilfri, menar forskarna.

    Jörn Spolander/TT

    Sedan plastmaterialets barndom på 1950-talet har mänskligheten framställt drygt åtta miljarder ton plast. Hittills har ungefär fem miljarder ton dumpats på soptippar eller spridits i naturen, enligt en studie i Science Advances.

    Om vi skulle dela upp dagens plastskräp rättvist mellan alla invånare på jorden skulle var och en av oss få ta hand om drygt 700 kilo sopor – som är mer eller mindre onedbrytbara.

    Men plastavfall är egentligen inte skräp. Det är en värdefull resurs som kan användas för att framställa ny plast, kemiskt identisk med den fabriksnya plast som tillverkas av fossila råvaror. Det menar Henrik Thunman, som är professor i termokemisk omvandling vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg.

    Tre kemiska byggstenar

    Tillsammans med sina kollegor har han utvecklat en teknik som bryter ned plastskräpet till de tre grundläggande molekylära byggstenar som är utgångspunkten vid i princip all plasttillverkning – i huvudsak eten, propen och bensen.

    I den vetenskapliga tidskriften Sustainable Materials and Technologies beskriver forskarna hur de nu i tre års tid har testat tekniken i stor skala i en försöksanläggning vid Chalmers.

    

    – Metoden kallas för ångkrackning och går i enkla drag ut på att materialet hettas upp väldigt snabbt till ungefär 800 grader. Sedan kyls gasen som bildas ned och destilleras vid mycket låga temperaturer. Då får vi ut de här tre byggstenarna, som kan användas för att tillverka plast i exakt samma fabriker som man använder i dag, säger Henrik Thunman.

    Dagens fossila råvara är också avfall

    Man kan säga att traditionell plasttillverkning också utgår från avfall, nämligen nafta. Det är en resprodukt från olje- och gasraffinaderier. Naftan delas upp till de tre plastbyggstenarna på ungefär samma sätt, genom upphettning och destillering.

    Men eftersom plastskräp är mer blandat och förorenat än nafta bildas det aska och betydligt mer sot när det hettas upp. Förutom att nedsotningen bromsar processen innehåller sotet kolföreningar, som är värdefulla att återvinna till ny plast.

    Det är en av utmaningarna Henrik Thunman och hans kolleger har brottats med. I den metod de har utvecklat värms processen med sand, som fångar upp sotet och askan så att det kan renas och skickas tillbaka in i processen igen. En positiv effekt av detta är att ångkrackningsmetoden kan matas med i princip vilken typ av kolbaserade material som helst.

    – Vi kan kasta in allt som innehåller kol, exempelvis trä, textilier och papper. Slutresultatet blir precis samma kemiska byggstenar, säger Henrik Thunman.

    Förbränning släpper ut fossil koldioxid

    I dag finns egentligen ingen fullt fungerande metod för att återvinna plastmaterial. Alla metoder, till exempel att smälta ned plasten och forma om den på nytt, leder till att kvaliteten försämras markant. Det beror på att i stort sett all plast är komplicerat sammansatt. Förutom de tre grundläggande byggstenarna tillsätts ofta andra ämnen för att ge plasten särskilda egenskaper.

    – Till och med en vanlig plastpåse består för det mesta av minst två olika lager av plaster. När man smälter ner påsen blir det bara en soppa som ger plast av halvtaskig kvalitet. Den ursprungliga plasten med sina speciella bindningar går inte att återskapa, säger Henrik Thunman.

    Inte ens PET-flaskor, som anses vara bland det bästa att återvinna inom plastvärlden, kan återvinnas mer än cirka sju gånger, enligt Henrik Thunman.

    Därefter kan de i vissa fall omvandlas till textilfibrer innan de slutligen eldas upp i vad som kallas energiåtervinning – vilket leder till att fossil koldioxid släpps ut i atmosfären och bidrar till den globala uppvärmningen.

    – I Sverige går ungefär 80 procent av plasten numera till förbränning. Energiåtervinning ska ju vara det allra sista steget i avfallshierarkin. Vi måste lära oss att se cirkulärt på de här kolmaterialen, så när de kommer in i systemet ska vi se till att återanvända dem så långt som möjligt.

    Lika energikrävande

    När plast tillverkas från fossil nafta används ungefär 30 procent av den energi som finns i naftan för att driva själva processen. Enligt Henrik Thunman är det likadant när man använder ångkrackning för att återvinna plastskräp.

    – Då kan man ju välja om man vill ta den energin från en del av plastskräpet, eller tillföra energin på annat sätt med till exempel elektricitet eller biomassa. På så vis kan vi göra oss helt fossiloberoende när vi tillverkar syntetiska material som plaster. Jag ser framför mig att vi dels fasar in mer biogent råmaterial, som trä, textilier och papper, dels använder förnybar energi, säger Henrik Thunman.

    Den typ av återvinningsteknik som Henrik Thunman och hans kolleger har utvecklat började se dagens ljus redan under 1980-talets oljekris. Men eftersom plastindustrin hela tiden har kunnat räkna med ett stadigt flöde av lättillgänglig och billig nafta, har det inte funnits några incitament att gå vidare med försöken att använda plastskräp som råvara. Dessutom är det inte så länge sedan insamlingen av plastavfall började nå sådana nivåer att en återvinning i större skala skulle kunna bli möjlig.

    – Nu när vi konsumenter visar att vi anstränger oss för att ta med plasten till återvinningsstationen, så kan vi också börja ställa större krav på att de som är på andra sidan tar hand om plastavfallet på ett resursmässigt hållbart sätt. Vi måste sluta slarva bort de här värdefulla kolföreningar, säger Henrik Thunman.

    Fakta: Plast

    • Plast är uppbyggd av kedjor av sammankopplade molekyler.
    • Dessa kedjor, som kallas för polymerer, gör att plasten samtidigt kan vara seg, hållfast och styv.
    • Den vanligaste råvaran vid plasttillverkning i dag är en restprodukt från raffinering av råolja och naturgas, som kallas nafta.
    • Sedan 1950 har det framställts cirka åtta miljarder ton plast. Viktmässigt gick den globala plastproduktionen om metallproduktionen år 2017.

    • Kategorier:
    • Radar

    
    

    Dela artikeln:

  • Arbetare rensar avlopp med risk för livet

    Människor som jobbar med att tömma latriner och rensa avlopp utför ett mycket viktigt, men ofta underskattat arbete i världens låginkomstländer. Men det är också ett arbete som i många fall är mycket farligt, visar…

  • Kommuner tvingas utrota kinesiskt träd

    Vackert och ståtligt – men med ymnig frösättning och en enorm förmåga att oönskat sprida sig vidare. Nu vill länsstyrelsen att skånska kommuner utrotar det kinesiska gudaträdet, som finns i parker och gatumiljöer i vår mildaste…

  • Skövlingen av Amazonas den högsta sedan 2008

    Skövlingen av Amazonas har nått den högsta nivån sedan 2008.En yta motsvarande tre gånger Gotlands storlek har försvunnit under en tolvmånadersperiod.

  • Tropisk bakterie dödar olivträd i södra Italien

    Den aggressiva bakterien Xylella fastidiosa dödar miljontals olivträd i södra Italien och kopplingen mellan sjukdomar och extremväder oroar forskare och odlare.

  • USA helomvänder om israeliska bosättningar

    USA betraktar inte längre de israeliska bosättningarna på Västbanken som ett brott mot internationell lag. Den amerikanska helomvändningen välkomnas av Israels regering och förkastas av palestinierna.

  • Budgetgräl försenar för jordbruket

    Det dröjer länge än innan EU-länderna kan skörda frukterna av nästa långtidsbudget, som fortsätter dra ut på tiden.

  • Alla frön brann upp vid lager i Kivik

    En gård i Kivik i östra Skåne totalförstördes av en brand under söndagen. Gården tjänade inte som bostad utan som lager för fröer.– Allt frö är förstört, säger Leif Lindblom, ägare till frölagret som nu…

• Energi

  • På gång i hela landet

    På gång i hela landet

    Här kan du hitta intressanta evenemang i hela landet, från norr till söder. Längst ner kommer de som inte är bundna till en specifik plats och de som ligger längre fram i tiden och kanske…

  • Roy Anderssons ömsinta blick får filmen att lyfta

    RECENSION. Enligt en brittisk undersökning så tar det i genomsnitt 2,29 sekunder för de flesta att känna igen Spice Girls mest kända låt ”Wannabe”. Jag skulle tro att för den som har sett minst en…

• Annons

  • Nu söker vi fler medarbetare

    Vill du vara med i bygget av Sveriges största gröna medieföretag? Aldrig har behovet av frihetlig grön journalistik varit större. Vi fortsätter därför nu rekrytera fler medarbetare för bygget av ett grönt mediehus som förmedlar nyheter,…