Zoom

Nybyggarna som väljer bort det kommunala avloppet för näringens skull

Vattenreningsverket i kretsloppshuset som det är tänkt att se ut enligt byggplanerna i Bysjöstrand ekoby.

Intresset för lokala kretslopp växer. På flera håll runt om i Sverige pågår byggprojekt där avloppsvattnet ses som en resurs istället för ett problem som måste tas om hand. Avloppsvattnet kan ge näring till odlingar och minska förbrukningen av energi och vatten. En dom i Mark- och miljödomstolen öppnar nu för möjligheten att bygga hus och ekobyar med andra lösningar än de kommunala för just avloppsvatten.

Att skapa lokala kretslopp, där vatten och näring i avloppet används för att odla mat, är helt avgörande för att skapa ett långsiktigt hållbart samhälle. Det menar naturhusexperten Anders Solvarm som under många år bott i ett så kallat naturhus, inbyggt i ett växthus och med ett integrerat avloppssystem som renas i källaren och används för att bevattna de odlingsbäddar som finns runt huset.

– Det är en väldigt stor samhällsfråga. Alla ser avlopp som ett problem som luktar illa och är farligt, och det hanteras därefter, medan vi ser det som en resurs, säger han när vi hörs på telefon.

Han håller samtidigt på att jobba med veden och ber om ursäkt för att han tidvis blir lite andfådd.

I september vann hans familj en rättsprocess som pågått i fyra år mot Vänersborgs kommun som ville tvångsansluta familjens hus till det kommunala vatten- och avloppsnätet. Externa experter, som familjen Solvarm anlitade, kunde verifiera att deras avloppsrening var minst lika bra som kommunens reningsverk och Mark- och miljödomstolen konstaterade att det dessutom var bättre ur naturresurssynpunkt.

Anders Solvarm har ett eget avloppsreningssystem i källaren där vattnet sedan används för att vattna familjens odlingar i växthuset som omger huset
Anders Solvarm har ett eget avloppsreningssystem i källaren där vattnet sedan används för att vattna familjens odlingar i växthuset som omger huset. Foto: Privat.

– Att vi lyckades vinna tror jag beror på att vi har en så kallad japantoalett, en sådan som tvättar dig i rumpan, och att vi ser vatten som en tillgång eftersom vi behöver det för odlingarna. 

Han förtydligar att vattentoalett ses som modernt och att det krävs en viss standard för att få slippa betala för kommunalt VA. Att ha torrdass räcker till exempel inte, fastän det kan vara ett väldigt bra sätt att ta vara på näringen påpekar han.

Vad Anders Solvarm vet är de först i Sverige med att vinna över sin kommun i en sådan här fråga. 

– Det ligger i sakens natur. Det är dyrt för kommunen att gräva ner ledningar och rör, så förutsättningen är att alla ska vara med och betala för detta samhällsprojekt, säger han. Det kände vi skulle vara okej, om systemet hade varit bra, men de har ju exempelvis inte löst detta med kretsloppet.

Familjens Solvarms hus ligger i ett växthus
Familjens Solvarms hus ligger i ett växthus. Foto: Privat

Familjen Solvarm slapp alltså anslutningsavgiften på 250 000 kronor, men fick däremot själva stå för miljöanalyserna, plus rättegångs- och advokatkostnader på drygt en halv miljon, då det gäller Mark- och miljödomstolen, en kostnad som de fått ta ett lån för.

– Jag vill peka på att det är en ojämlik sits, säger Anders Solvarm.

”Vi har inte tid och resurser”

Daniel Larsson är chef för Kretslopp och vatten i Vänersborgs kommun. Han menar att det var naturligt från kommunens sida att ställa krav på en anslutning enligt vattentjänstlagen, men han tycker att det är en intressant dom.

– Min bedömning är att för Mark- och miljödomstolen har naturresursfrågan varit avgörande för att domen har fallit i Solvarms favör. Men det kändes som att det var jämnt. På de andra punkterna, som miljö- och smittskydd är reningen i våra reningsverk likvärdig, säger han. 

Han påpekar att domstolen också ska ta särskild hänsyn till frågan om att hushålla med naturresurser i sin bedömning. Daniel Larsson tror dock att effekten av domen kommer vara begränsad, i alla fall i Vänersborgs kommun. 

– Det kräver en omfattande och avancerad anläggning och i detta fallet ett visst klimatskydd runtomkring i form av ett växthus. Jag tror inte att det är så många som kommer att få till det. Och blir det fler är det väl inget fel med det, Mark- och miljödomstolen har ju gjort sin bedömning.

Daniel Larsson, chef för Kretslopp och vatten i Vänersborgs kommun, säger att de jobbar hårt med att göra de kommunala reningsverken bättre
Daniel Larsson, chef för Kretslopp och vatten i Vänersborgs kommun, säger att de jobbar hårt med att göra de kommunala reningsverken bättre. Foto: Privat, Staffan Almquist/TT

Han påpekar dock att bevisbördan ligger på den enskilde och att det krävs ett stort underlag för att visa att man uppfyller kraven.

– Vi har inte tid och resurser att lägga på det. 

Han säger att de jobbar hårt med att göra de kommunala reningsverken bättre och att kraven blir hårdare hela tiden. En sak de arbetar med är att minska antalet fall av översvämning av orenat avloppsvatten ut i Vänern, så kallad bräddning. Kretsloppsfrågan ser han dock som ett problem.

– Vi har svårt att få ut vårt slam på åkrarna. Det är inte alltid att de som odlar, eller deras organisationer, vill ha det.

Borde ni kanske istället uppmuntra till mindre avloppsanläggningar på landsbygden, för att få ett kretslopp lokalt?

– Jag har inte tänkt i de banorna än, jag kanske får tänka mer på det i framtiden, säger Daniel Larsson.

Växthus i stället för räkning

Anders Solvarm menar att det kan vara bra med stora system, men inte alltid.

– I urbana miljöer behöver vi ha ett samlande system för avloppet men vår dom i Mark- och miljödomstolen visar att valet av system ska vara prestandabaserat, alltså det som är bäst för miljön. Vi måste främja kunskap och den tekniska utvecklingen också inom detta området, som är så grundläggande.

Han tycker att i denna frågan har kommunen inte bevisat att de har ett system som uppfyller nutidens miljömålsättningar.

Anders Solvarms hus ligger inne i ett växthus men han funderar på att utveckla ett koncept där avloppsreningen kan ligga i ett separat växthus i trädgården
Anders Solvarms hus ligger inne i ett växthus men han funderar på att utveckla ett koncept där avloppsreningen kan ligga i ett separat växthus i trädgården. Foto: Privat. 

I dag driver han ett företag som arbetar med att ta fram naturhus som hans eget.

– Det hade dödat hela idén med naturhus om vi hade varit tvungna att ansluta oss till det kommunala. Så vi funderar på – när det nu blev så här, vi visste ju inte att vi skulle vinna – att göra ett liknande kretsloppssystem för vanliga hus men som ligger i ett friliggande växthus i trädgården, om det finns intresse för det, säger han.

Än så länge är det bara på skissnivå, och han tror att det kommer bli ungefär lika dyrt som anslutning till ett kommunalt nät. 

– Men då får du ett växthus och grönsaker istället för räkningar från kommunen.

Flerbostadshus med ekotänk

Det finns i dag ett växande intresset för denna typ av lokala kretsloppsystem . Landets Fria Tidning har pratat med en arkitekt och en projektledare på två projekt som har kommit så pass långt i planeringen att de ska sätta spaden i jorden nästa år.

Ett av dem pågår i Floda, Lerums kommun, där föreningen Buliding future insitute planerar att bygga ett så kallat resilienshus med 23 lägenheter.

Arkitekten Erik Berg på Inobi har jobbat i fem år med konceptet som handlar om att skapa förutsättningar för ökad självförsörjning och kretslopp av näringsämnen i ett flerbostadshus.

– Vi pratar om att få in en ekoby under ett tak, ta mycket av det tänkandet som ekobyar har jobbat med i decennier, och där avloppet har varit en central komponent, berättar han.

Erik Berg har jobbat med konceptet resilienshus i fem år och menar att vi behöver börja använda den innovativa teknik som finns
Erik Berg har jobbat med konceptet resilienshus i fem år och menar att vi behöver börja använda den innovativa teknik som finns.  Foto: Privat, illustration: Building future institute

Han menar att det är en stor utmaning i dag för dem som bygger flerbostadshus. 

– Vi måste ta ett steg framåt i vad den boendeformen möjliggör, och omöjliggör, eftersom den i dag i många avseenden förhindrar människor från att vara delaktiga i ett ekologiskt sammanhang.

Erik Berg påpekar att vi behöver gå tillbaka till den historiska relationen där avloppet är en lokal angelägenhet och en lokal resurs.

I det så kallade resilienshus som ska ligga i Floda ska en del av näringen i de boendes separerade urin användas för att odla grönsaker i trapphuset
I det så kallade resilienshus som ska ligga i Floda ska en del av näringen i de boendes separerade urin användas för att odla grönsaker i trapphuset. Illustration: Building future institute

– I nya flerbostadshus kan vi i dag ta ett steg till, vilket inte varit möjligt historiskt, och använda avloppet hyperlokalt. Det ska bli spännande att se hur långt vi kan komma med att hålla kvar alla flöden integrerat inne i byggnaden och använda dem för att skapa mervärden.

Ekoby med eget kretslopp

Erik Berg är också engagerad i projektet Bysjöstrand ekoby i södra Dalarna som planerar att bygga ett liknande system, men med ett stort fristående växthus på området som inrymmer ett kretslopp med reningsverk och odling.

Detaljplanen är lagd med totalt 20 hus med plats för 40–50 hushåll, eller nästan 200 personer.

Projektledare Lisa Fröbel berättar att det ska finnas både flerbostadshus med hyreslägenheter och seniorboenden, bostadsrätter och plats för personer som vill bygga sina egna hem.

– Eftersom vi kommer att kunna inhysa relativt många familjer så är vi angelägna om att verkligen få blandade boendeformer. Vi leker med namnet ”landsbygdens permanenta bomässa”, säger hon.

I Bysjöstrand ekoby i södra Dalarna planerar de att bygga ett så kallat kretsloppshus, ett växthus där avloppet från kvarteret renas och används för odling, berättar projektledare Lisa Fröbel
I Bysjöstrand ekoby i södra Dalarna planerar de att bygga ett så kallat kretsloppshus, ett växthus där avloppet från kvarteret renas och används för odling, berättar projektledare Lisa Fröbel. Illustration: Inobi, foto: privat.

De planerar att börja bygga nästa år och ambitionerna är höga – både socialt, ekonomiskt och ekologiskt.

– Vi är medvetna om att vi siktar mot universum och troligtvis kommer att hamna lite lägre till slut, men något vi inte vill tulla på är ta vara på näringen ur våra vattensystem, säger Lisa Fröbel.

Hon påpekar att det förstås blir en ekonomisk effekt av att inte koppla upp sig till det kommunala VA-nätet, men det handlar också om att skapa en identitet och ett engagemang kring odling.

Reningsverk i trapphuset

Nyckeln i båda dessa projekt är att separera alla avloppsflöden och använda dem separat. I Floda handlar det om tre delar: det som kallas gråvatten (från disk, dusch/bad och tvätt) i ett, medan urinen går i ett separat system liksom fekalierna i ytterligare ett.

– I dag blandar vi ihop dem, ofta helt i onödan bara för att allt ska ner i samma rör till – i bästa fall – ett reningsverk långt bort, säger Erik Berg.

Gråvattnet renas i ett kompakt biologiskt och mekaniskt system som det i dag finns två aktörer på den svenska marknaden som säljer. För huset i Floda har föreningen samarbetat med ett av företagen för att anpassa systemet för det här speciella sammanhanget. Lite unikt är deras önskemål om att ha det lilla reningsverket inne i husets trapphus i stället för nedgrävt utanför.

Avloppssystemet i det planerade flerbostadshuset i Floda renas i två steg i ett system som efterliknar naturens eget
Avloppssystemet i det planerade flerbostadshuset i Floda renas i två steg i ett system som efterliknar naturens eget. Illustration: Building future institute

Reningen sker i två steg med hjälp av bakterier och växter.

– De två stegen simulerar naturens egen process i ett bäck- och sjösystem för att rena näringsrikt vatten och sönderdela syreförbrukande ämnen, utan slambildning. Det är robust, överskådligt och driftsäkert och har samma, eller högre, reningsgrad som kommunala reningsverk, berättar Erik Berg. 

Tanken är att det sista steget ska utformas som en liten damm och vattentrappa och därmed också bli en estetisk och pedagogisk resurs i huset. 

– Det blir en upplevelse när du kommer hem till huset och möter det rinnande vattnet.

All värme tas tillvara

Regnvatten som faller på husets tak kan tas om hand i samma system och resultatet av att det renade gråvattnet kan återanvändas blir att huset kan komma ner i så lite som fem procent av vattenförbrukningen jämfört med ett motsvarande hus med linjära system.

– Sedan har vi urinet och det är kanske den roligaste, eller mest spektakulära, delen i huset, säger Erik Berg.

Det separerade urinet, som i sig är nästan sterilt, är mycket näringsrikt. Det behandlas i källaren för att återanvändas som näring i hydroponiska odlingar i husets trapphus. En yta som vanligtvis inte utnyttjas i de flesta hus får på så sätt funktionen av ett växthus.

– Näringslösningen är hundra procent hygieniserad och luktfri, säger han.

Det som blir över planerar de att göra om till pellets som kan användas som jordförbättring. Samma sak med bajset efter att det brutits ned i en maskkompost.

– Genom att hålla flödena inne i byggnaden så behåller vi också all värmen i huset. En stor del av energianvändningen i hus handlar om att värma upp vatten till önskad temperatur.

En direkt  ekonomisk vinst är dock att de drastiskt kan minska mängden vatten som huset förbrukar. Regnvattenuppsamlingen och reningsverket skulle betalar sig inom bara några år, menar Erik Berg.

De kommunala reningsverken är stora system som kräver omfattande investeringar
De kommunala reningsverken är stora system som kräver omfattande investeringar. Foto: Malin Hoelstad, Fredrik Sandberg/TT

Det går även att rena vattnet så mycket att det går att återanvända som dricksvatten men där finns det lagar och regler som står i vägen.

– Vad som får släppas ut i en kran regleras av Boverket, och om du har kommunalt vatten får du inte tappa in en egen källa i din kran. Ska vi göra det måste vi koppla bort oss från det kommunala vattensystemet helt.

Erik Berg menar att de lätt hade kunnat använda Lerums kommuns vatten och avloppssystem, marken där de ska bygga huset ligger tillräckligt centralt, men då försvinner också möjligheten att få grepp om avloppsflödet och använda det som en resurs lokalt.

– Vi har ju redan tekniken men det måste implementeras med arkitektur för att kunna funka i olika sammanhang. Har du en bättre lösning så ska du få använda den lösningen, det är ju en förutsättning för att få innovation, säger han.

Bryter ny mark

Lisa Fröbel menar också att det inte handlar så mycket om att bryta ny mark inom forskning och teknik som att få till ett system på plats och ta diskussionen med kommunen. 

– Faktum är att vår resa med Ludvika kommun, som inte har någon erfarenhet av detta – och inte vi heller – har varit riktigt spännande. 

Hon berättar att de efter nästan ett år har kommit överens om att göra en detaljplan med ett eget enskilt avlopp. Ett viktigt argument upplever hon är den identitet som en ekoby kan ge även till kommunen i form av framtida tekniska lösningar och studiebesök.

Lisa Fröbel menar att de fått mycket hjälp från Erik Berg men också från hans nätverk. 

– Det är värdefullt att få tillgång till så mycket kompetens och det gör projektet mer trovärdigt, säger hon.

I Bysjöstrand ekoby är det enligt detaljplanen tänkt att runt 200 personer ska bo i olika boendeformer
I Bysjöstrand ekoby är det enligt detaljplanen tänkt att runt 200 personer ska bo i olika boendeformer. Illustration: Inobi

Ser positivt på framtiden

I slutet av september anordnade de ett seminarium med Erik Berg, Anders Solvarm och en representant från ett av de företag som arbetar med färdiga lösningar för lokal biologisk avloppsrening och kretslopp.

– Den här känslan av att ta ett större eget ansvar är stort för folk, jag hör det överallt. Nu när vi ska bygga ett helt kvarter från grunden vore det så korkat att bara bestämma sig för att det ska se ut som det alltid har gjort.

De har inte bestämt exakt hur de ska utforma sitt kretsloppssystem ännu utan vill ha alla tillstånd på plats först, men det ser de ut att få. Lisa Fröbel är optimistisk.

– Jag är helt övertygad om att med fler aktörer som bygger utanför stadskärnorna så har de här lösningarna en fantastisk framtid för sig. 

Hon tror också att nu när Anders Solvarm har gått vinnande ur sin strid så kommer modet och nyfikenheten på det här att öka. 

– Jag har aldrig varit byggare i hela mitt liv, men det är fantastiskt. Att få jobba så handgripligen med omställning och miljöfrågor i ett sådant koncept – det handlar inte bara om min egen familjs återvinning utan i ett helt samhällsplaneringsperspektiv. Och att få ha med sig så många människor som brinner för det här, det är jätteroligt, säger Lisa Fröbel.