Radar

”Vi skulle kunna odla många fler grödor i Sverige”

Mer variation inom jordbruket kan ge oss mer och bättre mat, samtidigt som det gynnar biologisk mångfald och är bra för klimatet, enligt flera forskare.

Mer variation inom jordbruket, så kallad diversifiering, kan ge oss mer och bättre mat, samtidigt som det gynnar biologisk mångfald och är bra för klimatet. Det menar SLU-professorn Christine Watson.

Jordbruket har blivit intensivare. Färre grödor, större fält och specialisering med djur på vissa platser och växtodling på andra.

På ett seminarium på Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien nyligen diskuterades hur jordbruket kan bli mer varierat och vem ska driva den utvecklingen.

Enligt SLU-professorn Christine Watson, skulle vi kunna odla många fler grödor än vi gör i dag och också variera skötseln mer.

Vi kan odla fler baljväxter

”Det kan handla om att blanda flera olika grödor, till exempel en baljväxt och ett sädesslag på samma fält. Då utnyttjar man resurserna på åkern bättre – både ovan och under jord”, skriver SLU i ett pressmeddelande.

Men i dagens produktionssystem är det inte så lätt att blanda grödor. Skördemaskiner och kvarnar är byggda för att hantera en gröda i taget.

Christine Watson tycker att vi ska tänka nytt om vilka växter vi odlar. Hampa till exempel är en gröda som hamnat i skymundan. Men den är en god proteinkälla, kan förbättra jordstrukturen och bidra till att ogräsen blir lättare att hantera.

Hon anser också att vi skulle kunna odla mer baljväxter i Sverige. Med tanke på hur mycket soja vi importerar så är det tydligt att efterfrågan finns, menar hon.

Större biologisk mångfald

Ett diversifierat jordbruk hjälper oss också att hantera klimatpåverkan. Till exempel ökar täckgrödor (så kallade mellangrödor) inlagringen av kol i marken. ”Med ett diversifierat jordbruk ökar också vår möjlighet att få skörd i ett förändrat klimat eftersom vissa grödor tål torka bättre och andra kanske är bättre på att klara översvämningar”, skriver SLU.

Diversifiering handlar också om att ta till vara på den biologiska mångfalden, skriver de vidare. Jordbruket har stor nytta av pollinerare, naturliga fiender, daggmaskar och andra markorganismer – som måste inkluderas i våra framtida jordbrukssystem, enligt professorn i lantbruksentomologi Riccardo Bommarco, som också talade på konferensen.

För att se till att dessa organismer trivs i landskapet kan vi till exempel restaurera våtmarker, så in blomsterremsor eller att bevara ängsmarker, häckar, träd och andra livsmiljöer.