Forskningen, som presenteras i tidskriften Cell, beskrivs som något av ett genombrott.

– Våra resultat kommer att göra det möjligt för malariaforskare att fokusera på dessa väsentliga gener för att utveckla effektiva läkemedel och vacciner för att motverka malaria, säger Ellen Bushell, forskare vid Umeå universitet.

Trots mediciner och massiv forskning dör fortfarande drygt 400 000 människor på grund av malaria varje år. En viktig orsak till att sjukdomen är så svår att besegra är malariaparasitens komplicerade livscykel.

Farlig hjärnmalaria

Parasiten börjar sitt liv inuti myggor och förs sedan över – genom myggbett – till en däggdjursvärd, exempelvis en människa. På så sätt överförs cirka 100 parasiter vid varje myggbett, små encelliga organismer som sedan snabbt tar sig till levern där de förökar sig explosionsartat.

Efter bara 7–10 dagar lämnar runt 10 000 parasiter levern och invaderar de röda blodkropparna, där de orsakar de symtom som vi normalt förknippar med malaria. Det rör sig om hög feber, frossa och svettningar samt muskel- och huvudvärk tillika illamående och diarréer.

Nödvändiga gener

De läkemedel som finns i dag är inriktade på att behandla parasiten när den finns i de röda blodkropparna. Men dessa blir allt mindre effektiva, eftersom malariaparasiten kan utveckla resistens.

Ellen Bushell och hennes kollegor i det internationella forskarteamet fokuserade därför på levern i stället.

– Mycket färre parasiter kommer till levern, varför risken för en resistensutveckling i levern är mycket mindre än i blodet, säger hon.

Med hjälp av forskning på möss identifierade forskarna 461 gener som parasiten behöver för att kunna gå från en värd till en annan, det vill säga från mus till mus.

– Sedan har vi kombinerat dessa experimentella data med en metabolisk modulering för att förstå hur parasiten fungerar under leverfasen. Det är det som är det unika med den här studien, och då hittade vi sju metaboliska vägar som är helt nödvändiga för att parasiten ska kunna växa i levern, säger Ellen Bushell.

Genom att fokusera på dessa sju vägar, hoppas forskarna nu att vägen ska vara öppen för andra forskare att utveckla läkemedel som riktar in sig på att störa parasitens invasion av levern.

– Det tror jag absolut är möjligt, säger Ellen Bushell.

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny lag om preventivt vistelseförbud på allmän plats, som ska börja gälla redan 1 februari. Syftet med den nu föreslagna lagen är att förebygga och förhindra brottslighet i kriminella nätverk, till exempel skjutningar och sprängningar.

Lagen innebär att en person som tillhör eller verkar för en kriminell grupp ska få beläggas med vistelseförbud om han eller hon medvetet främjar gruppens brottslighet. Beslut tas av åklagare på begäran av polisen.

Brottsligheten måste ha en koppling till en gängkonflikt i vilken det finns risk för att skjutvapen eller sprängämnen används, eller handla om brottslighet som allvarligt skadar tryggheten på en viss allmän plats. Enligt Strömmer kan det till exempel handla om öppen narkotikahandel.

På frågan om vistelseförbud främst ska riktas mot gängledare eller mot gängens springpojkar svarar justitieministern:

– Lagen riktar sig inte bara mot toppen av pyramiden, utan syftet är att brett kunna arbeta med att plocka bort individer som bedöms vara farliga och som kan främja brottslighet av grovt slag.

För vagt?

Grunden för åklagarens beslut om vistelseförbud kommer att utgöras av underrättelser från polisen om aktuell person. Vistelseförbudet behöver inte vara kopplat till en dom.

– Det måste finnas en viss nivå på de underrättelser som ligger till grund för ett sådant beslut, säger Strömmer.

Justitiekanslern, JK, har varnat för att det utredningsförslag som regerings lagrådsremiss bygger på ”i allt väsentligt är uttryckta i vaga och/eller allmänna ordalag”. Därmed överlämnas uttolkningen av hur lagen ska tillämpas i stor utsträckning till åklagare och polis.

Även mot barn

Ett vistelseförbud ska vara avgränsat och framförallt gälla för ”allmän plats”. Enligt lagrådsremissen omfattar den formuleringen en stor del av den geografiska ytan i utsatta områden och de flesta platser, inom- och utomhus, där allvarlig brottslighet bedrivs. Förutom allmän plats ska även skolgårdar och områden runt förskolor och fritidshem omfattas.

Vistelseförbudet ska få gälla högst sex månader i taget, men kunna förlängas. I allvarliga fall ska man kunna kontrollera att förbudet följs genom att personen får en elektronisk fotboja.

Överträder man vistelseförbudet ska man kunna straffas med fängelse i högst ett år.

Vistelseförbud ska kunna beslutas inte bara mot vuxna utan också mot barn över 15 år.

Från tidigare tillåtna 25,25 meter – till 34,5 meter. På fredagen öppnar de första vägarna i Sverige för lastbilar som är nio meter längre än vad vi är vana vid. Syftet är att effektivisera transporterna.

– Med längre lastbilar så får man plats med mer gods per lastbil, vilket i sin tur innebär färre lastbilar på vägarna och mindre utsläpp, säger Sandra Nordahl, enhetschef på Trafikverket.

Enligt myndighetens beräkningar kan utsläppen från den tunga lastbilstrafiken minska med mellan fyra och sex procent med de nya lastbilarna.

Invändningar från facket

Fackförbundet Transport har dock lyft oro för att säkerheten på vägarna kan påverkas, rapporterar Arbetet. Dels oroar man sig för att de långa ekipagen kan bli svårare att backa undan vid till exempel olyckor med brandrisk, dels för att risken för olyckor vid omkörningar ökar.

Men Sandra Nordahl betonar det inte finns någon anledning till oro.

– De ska fungera precis lika bra som de lastbilar som finns i dag vad gäller framkomlighet. Sedan kan det alltid finnas en utmaning med att backa undan eller på annat sätt flytta fordon vid olyckor, men det gäller oavsett fordonslängd, säger hon.

De är dessutom tydligt uppmärkta med en skylt fram och bak, så att andra trafikanter ska kunna planera sina omkörningar.

– Studier som gjorts visar ingen generell ökad trafikrisk kopplat till att fordonen blir nio meter längre. Snarare tvärtom, att det blir färre lastbilar i trafiken innebär lägre risk för olyckor, säger Sandra Nordahl.