Radar

Sveriges julhandel 6 gånger större än klimatbudgeten

I år förväntas julhandeln slå nytt rekord.

Förra året spenderade svenskarna 80 miljarder på att shoppa under december månad. I år förväntas julhandeln slå nytt rekord. Samtidigt landade regeringens totala klimat- och miljöbudget för 2020 på 12 miljarder,  rapporterar Supermiljöbloggen.

Julhandeln har slagit rekord 17 år i rad (förutom en marginell dip år 2012). Och det förväntas den göra även i år. Även försäljningen på Black Friday spås öka med hela tjugo procent i år. Black Friday, som infaller den 29 november i år, är den dag som man brukar räkna inleder julhandeln.

I en debattartikel i Aftonbladet kritiseras Black Friday av flera representanter från olika miljöorganisationer. ”Är det verkligen acceptabelt att fortsätta uppmana oss konsumenter att gräva oss allt längre ner i detta svarta hål av överkonsumtion? För att säkra en vettig framtid för nästa generation – våra och andras barn – måste vi förändra våra konsumtionsbeteenden i grunden.” skriver de.

Sveriges klimatsatsning kommer inte att räcka

Det så kallade ”Planetpaketet” som regeringen släppte i höstbudgeten i september innehåller klimat- och miljöreformer för 2,9 miljarder.  Per Bolund (MP) kallade det: ”ett rejält kliv framåt för svenskt miljöarbete”.

Paketet innehåller satsningar på bland annat Klimatklivet, Industriklivet, laddstolpar till elfordon, rena hav och pollinerande insekter.

”Även om 2020 års budget med sina drygt 12 miljarder är den mest ambitiösa satsningen på klimat- och miljöåtgärder någonsin, så kommer det inte att räcka. På långa vägar. Enligt FN:s klimatpanel IPCC kommer staten att behöva investera närmare 100 miljarder per år för hela samhällets klimatomställning. Är nya rekord för både julhandeln och Black Friday det vi ska sträva efter med dessa siffror i bagaget?” skriver Supermiljöbloggen.

Radar

Miljöpartiets nya språkrör: Utred basinkomst nu

Om AI tar jobben kan det behöva införas en basinkomst.

Articifiell intelligens (AI) kan göra att många människor förlorar jobben. Och om det sker kan basinkomst behöva införas. Det säger Miljöpartiets nyvalda språkrör Daniel Helldén i Ekots lördagsintervju.

Om nu en stor del av befolkningen kanske blir arbetslös från de arbeten de har i dag så måste vi göra någon form av förändring av socialförsäkringssystemen, säger Helldén till radion.

Daniel Helldén har, tillsammans med två andra miljöpartister, lämnat motionsförslag till riksdagen om att låta utreda om basinkomst behövs. MP har även tidigare kommit med förslag om basinkomst, en garanterad inkomst för alla utan villkor.

Den här gången motiveras dock förslaget av AI-utvecklingen och enligt Daniel Helldén är det bråttom. Han säger att det klassiska sättet att arbeta kommer att förändras inom en ganska snar framtid.

Vi måste ta krafttag i det här. Det måste göras nu, säger Daniel Helldén.

Radar

Norsk enighet om havsmineraler: ”Pinsamt”

Norge har sedan länge stor olje- och gasverksamhet i havet.

Bred politisk enighet har nåtts om att öppna upp Norges havsbottnar för mineralexploatering. Landet skulle därmed bli ett av de första i världen med sådan verksamhet, och miljöorganisationer dömer ut beslutet som ”pinsamt”.

Efter snåriga förhandlingar meddelade regerande Arbeiderpartiet och Senterpartiet samt Høyre och Fremskrittspartiet på tisdagen att de enats om mineralletning på havsbottnarna.

Olja och gas räknas inte som mineraler i detta sammanhang, så Norge ger sig i och med detta ut på oprövad mark.

– Vi startar en ny näring på norsk sockel, då är det viktigt med en bred majoritet, sade Marianne Sivertsen Næss (Ap) på en pressträff.

Men miljögrupper är bittert kritiska.

– Norge öppnar för oåterkalleliga ingrepp i områden där naturen är helt okänd, säger Frode Pleym från Greenpeace enligt nyhetsbyrån NTB.

– Det enda stortinget är rädda för är att Kina ska utkonkurrera Norge – inte konsekvenserna för livet i haven.

Världsnaturfonden WWF reagerar likadant.

– Internationellt försöker vi framstå som en fyrbåk för natur och klimat, på hemmaplan kör vi över fackkunskapen och offrar naturen för kortsiktig profit, säger generalsekreterare Karoline Andaur.

– I dag är det pinsamt att vara norsk.

Kritiska experter finner dock viss tröst i att miljökonsekvenserna av gruvdrift under vattnet först ska utredas, och att det finns frågetecken hur lönsam verksamheten kan bli. Därmed anses det tveksamt hur stora de tänkta satsningarna egentligen kommer att bli.